Säg ”kampsport” till den oinvigda och du blir sannolikt mött av en moralisk harang. Men det finns goda anledningar att inte låta samtalet domineras av skräckexemplen – kampsporten har starkt positiva effekter på liv och hälsa.
Den människa som vill hindra dig från kampsporten med hjärnhälsa som argument har många otäcka exempel till sitt förfogande.
Så sent som i oktober dog den 27-åriga boxaren Patrick Day av hjärnskador och enligt CNN dör i snitt 13 boxare årligen.
Boxaren Muhammed Ali drabbades av Parkinsons, MMA-pionjären Gary Goodridge drabbades av CTE/pugilistic dementia, allt på grund av envist våld mot huvudet. CTE (chronic traumatic encephalopathy) uppstår när huvudet/hjärnan får motta upprepade slag – något som inte är ovanligt inom boxning, ishockey, fotboll och andra sporter där hjärnan får utstå upprepat trauma.
Här på svensk mark fick boxaren Frida Wallberg en hjärnblödning av en knock år 2013, året därpå tvingades thaiboxaren Madeleine Vall Beijner att gå i pension när läkaren konstaterade att hon var ”en smäll från att inte vakna upp mer”.
Boxning har sämst rykte
Prick allt du gör påverkar hjärnan, oavsett om du mediterar i en skogsdunge eller spelar på slots på Hajper. Kampsporten är inget undantag och med jämna mellanrum syns rubriker om risken för hjärnskador, som tycks öka i frekvens när kampsportssvenskar gör uppmärksammade prestationer. När The Mauler mötte DC varnade läkaren och hjärnforskaren Katarina Gospic för de outforskade hälsokonsekvenserna av MMA.
– MMA är i sin linda, däremot har det gjorts mycket forskning på boxning. Det som sporterna har gemensamt är traumat mot huvudet. Hos boxare ser man att efter att man har slutat så är 50 procent av problemen relaterat till hjärnskador. Jättemånga celler dör vid den här typen av våld, sa hon till SVT Sport.
Delarna av hjärnan som drabbas är främst närminne, impulskontroll och förmågan att tänka och planera. Men dödstalet i boxning är lägre eller liknande jämfört med exempelvis amerikansk fotboll, motorsport, ridsport, bergsklättring och dykning, enligt tidigare nämnda artikel i CNN. Hjärnskador förekommer flitigt i många andra sporter såsom hockey, fälttävlan och amerikansk fotboll. Samtidigt är många kampsporter är helt fria från våld mot huvudet.
Moralpaniken gentemot kampsporten kan också nyanseras genom att titta på de positiva effekterna. I kampsportslokalerna pågår disciplinerad träning, samarbete, gemenskap, personliga utmaningar och utveckling. Den röda tråden bland de uppradade orden är att samtliga är faktorer som skyddar mot psykisk ohälsa.
Mirakelmedicin för koncentration
När allmänheten intresserar sig för hjärnforskning år 2019 handlar det ofta om oroväckande rapporter om skärmarnas betydelse för oss och kommande generationer. Psykiatern Anders Hansen har blivit rikskändis genom att varna för ”skärmhjärnan” och hylla träning i storsäljaren Hjärnstark: Hur motion och träning stärker din hjärna.
Idrottande motverkar skärmens negativa effekter (såsom social isolation och stillasittande). Bra kondition förbättrar koncentrationsförmågan, välmåendet och vissa forskningsresultat tyder på att ”tankekrävande” sporter, såsom kampsport, kan vara extra bra för koncentrationen. Rena mirakelmedicinen alltså, inte minst för det växande antalet barn och unga med adhd.
– Om man skulle sätta in träning som terapi bara till en grupp så skulle det verkligen vara barn med adhd. De här barnen kan prestera i nivå med barn som inte har diagnosen, om de bara tränar en halvtimme på morgonen före skolan, sa Anders Hansen till Dagens Samhälle.
Livslång gemenskap
Frankrike och Norge är två exempel på länder med seglivad lagstiftning mot kampsporter med fullkontakt. I våras började det norska idrottsförbundet glänta på dörren för MMA och thaiboxning, men under starka protester från förbundets ordförande.
Till vilket pris förbuden finns är svårt att sia om, men det finns otaliga skildringar av unga män och kvinnor som undvikit allt från psykisk ohälsa till gängkriminalitet tack vare kampsporten. Den som vill fördjupa sig ytterligare i varför vi så envist älskar MMA kan vända sig till den svenska etnologiforskaren Magnus Stenius vid Umeå universitet.
Ett liv inom kampsportens sociala gemenskap och regelbundna träning håller hjärnan pigg ända in på ålderns höst. Träning kan exempelvis öka skyddet mot demens uppemot 30–40 procent. Vem vet, kanske får bridgekvällar vika hädan för mastersgrupper i exempelvis diverse grapplingdiscipliner.
Här kan du se en 69-årig brottare samt en 89-årig BJJ-farbror gå en vänskapsmatch över generationsgränserna. En utmärkt påminnelse om kampsportens dynamiska natur: det kan vara hjärtvärmande och helylle, det kan också vara spektakulära skräckrubriker som i artikelns början. Debatten behöver bli lika nyanserad som sporten själv.
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer