ArtikelNyhet

Flerbarnsmamman Jennie Brolin berättar om vardagspusslet, medaljchanserna och nervositeten innan match

Mellan hämtningar, lämningar och matlagande har Jennie Brolin hittat en lucka för att satsa på sin idrott. Mellan 3-4 juni ställer hon upp i EM i jujutsu i Banja Luka och trots en gedigen karriär med stor vana från internationella mästerskap och lång erfarenhet så finns fortfarande en viss nervositet.
– Oftast är jag lite mer fokuserad nuförtiden men nän jag kommer in i en hall för första gången blir jag oftast alldeles darrig. Men det är en härlig känsla! Förr kunde jag vara så laddad och nervös att det riskerade bli pannkaka istället för fight.

Med många medaljer i bagaget är Jennie fortfarande sugen på fler, hon tog en paus men längtan till idrotten gjorde att hon återvände.
– Det som fick mig att börja var att Micke Kuntz ringde upp och frågade om jag ville med på EM med sex veckor kvar. Varför inte, tänkte jag. Alltid kul att gå en match eller två. Det blir bara roligare och roligare med åren. Blir tom extra glad och tacksam att kroppen håller, tiden räcker (nåja, nästan) och att landslagsledningen ger mig chansen.

Jennie är inte bara framgångsrik inom sin sport utan är också flerbarnsmamma som trixar ihop vardagspusslet med jobb och träningar.
– Jag får inte ihop det så bra faktiskt. Man får vara så smart som möjligt med vad man lägger tiden på träningsmässigt och det blir sin egen utmaning. Det underlättar mycket att barnens pappa och jag samarbetar så bra (vi är separerade), att jag har en roll på arbetet som visserligen tar mycket tid men som ger mig hyfsat stora möjligheter att vara flexibel med tiden. Sen har jag en mamma som gärna passar barnbarn och träningskompisar framför allt Tess – som är anpassningsbara. Sist men inte minst har jag ju också två fantastiska barn som alltid har varit lätta att ta med.

Jennie är känd för att vara en snabb fighter och en stark strateg, en egenskap som utvecklas längs med karriären.
– Eftersom jag har bättre fokus nuförtiden så kan jag ibland få ut lite mer av matchtänket/strategin redan under match. Men ibland går det åt pipsvängen nu med. Prestationen känns aldrig självklar och nervspöket dyker upp när man minst anar, även om det händer betydligt mer sällan nu. Men med lite mer liv i bagaget så blir det oftast inte samma “på liv och död”-upplevelse idag som det blev förr. Det är härligt. Fast jag blir fortfarande så nervös att jag spyr på kvällen när nerverna lagt sig, det skulle gärna få försvinna fast inte på bekostnad av den härliga laddningen. Får se om jag hinner få ordning på den biten innan jag dör, säger Jennie till Svenska Budo- & Kampsportsförbundet.

Text och foto via Budokampsport.se

Fighterpodden avsnitt 54: Fight Club Rush & Grappling Gäris

Kommentarer