Krönika

Vad är en internationell medalj i veckan värd?

Vi har under vintern kunnat se det svenska skidlandslaget kämpa hem nio mästerskapsmedaljer under hemma-VM i Falun. Mästerskapsnotan sägs landa runt 500-600 miljoner kronor, och de sista 128 miljonerna, ja de verkar skattebetalarna få stå för. Och ingen verkar bry sig – Kalla vann ju sitt guld. Låt det kosta vad det kosta vill…

Jag kommer egentligen inte ifrån kampsporten. Jag kommer ifrån fotbollen, den mest kommersiella idrott vi har i landet. Jag jobbade under fyra år på Djurgården Fotboll och behövde liksom aldrig bry mig om förbud, maktgalna hjärnforskare eller vikande politikerblickar. Fotbollen har enormt mycket gratis. Liksom skidsporten.

Etablissemangets skevhet manifesteras allra bäst genom den vedervärdiga Idrottsgalan och dess idrottssocietets eviga ryggdunkande.

Det var när jag skulle promenera hem från kansliet en kväll som det plötsligt slog mig, likt en The Mauler-höger; här vandrade jag genom staden förbi fotbollsplaner, hockeyarenor, friidrottsplats och någon rackethall och ett par tennisplaner och blev varse om att dessa idrotter har det ganska välställt.

Ändå hör jag ideligen förbunden klaga i media, på RF-träffar och i idrottspolitiska sammanhang på de bristande idrottsarenorna. Deras gnäll blir fullständigt absurt när man betänker att kampsport, med över 100 000 utövare i detta land, inte har beretts en enda kampsportsanpassad arena. Inte en enda.

I höstas arrangerade vi på Svenska Budo & Kampsportsförbundet en gala för tjejer, kallad Tjejkampen. Vi ville ha galan i Eriksdalshallen i Stockholm, som ägs av Stockholms Stad. Vi var ute i god tid med vår bokning. För god tid. Eriksdalshallen lät meddela oss att de var tvungna att invänta datumen för handbollen först innan vi kunde få klart med vår bokning – trots att handbollen således inte ens hade hört av sig med sina eventuella speldagar.

Svensk kampsport är svensk idrotts mest medaljrikaste idrottsform. Vi är dessutom den idrott som vinner flest VM-guld, enligt statistik från RF. Lägg därtill att kampsport har stort stöd bland svenska folket. Enligt en undersökning vi beställde förra året från Sponsor Insight är nästan var tionde svensk intresserad av kampsport.

Att våra idrottare vann 79 officiella internationella mästerskapsmedaljer under 2014 är en fullständigt galen siffra. Det är nästan en medalj var femte dag!

Många av våra idrottare måste tyvärr själva stå för sina resekostnader till sina internationella mästerskap. Därför blir det lätt skrattretande att skattebetalarna ska få ta en stor del av skid-VM-notan, samtidigt som skidframgångarna uppmärksammas brett och hysteriskt i både media och den sanslöst insnöade juryn för idrottsgalan. En jury som inte bara verkar kika åt ett annat håll så fort det handlar om kampsport, utan en jury som också verkar sätta en stolthet i att inte sätta sig in i kampsportsbragderna.

Vi går ändå mot ljusare tider, både klimatmässigt och idrottsligt. Den vinter som febrilt klamrat sig fast kan tillslut inte stå emot våren, om vårens alla grundstenar vill det. Jag tror det är något liknande som kommer ske snart med kampsport – tillslut kan inte de innegroende ”ringholmska” kampsportsfördomarna hindra den utveckling vi alla ser komma.

Och då är det vi som sitter på idrottens iPhone.

Fighterpodden avsnitt 59: The Ultimate Fighter-veteranen och MMA-proffset Frantz Slioa

Kommentarer