Nyhet

Söndagskrönikan: Stefan Alfelt, reporter med hjärta för kampsport – mitt förhållande till MMA! 

Jag tog för ett tag sedan kontakt med kvällstidningsjournalisten, Stefan Alfelt som ju genom åren använts flitigt som kampsportsreporter (mestadels boxning men även MMA) av de tidningar han verkat för, främst Aftonbladet skulle väl jag säga. Många är de, artiklarna om Mike Tyson, danska Palle-galor och omsusade Las Vegas-shower med Floyd Mayweather och andra storheter som Alfelt täckt och levererat till läsarna. Jag vet inte hur många alster jag själv konsumerat av just honom men många är det definitivt. Stefans arbete har skänkt mycket glädje till oss boxningsintresserade (före Internet-boomen) och jag kan säga ärligt att han aldrig sjunkit till den låga sensationsartade tabloid-nivå som många av hans samtida kollegor gjorde sig skyldiga till på 80/90-talet.

Saklig och initierad boxningsjournalistik 

Jag behöver inte nämna några namn men vanligt var det att murvlar tog till överord som ledde till helt sanslösa och grundlösa rubriker. Vad jag vet så förekom inte det alls vad gäller Alfelt. Det var sakligt, professionellt, initierat och verklighetsnära. Det har jag alltid uppskattat med honom. När kampsporten tas på allvar. Det finns många duktiga och intresserade journalister som verkat i kvällspressen under åren, sådana som, Kent Hansson, Petter Öhrling, Jan Bengtsson, Staffan Wictorin för att nämna några riktigt bra. Stefan tillhör det gänget och det var riktigt kul att han ville ställa upp på en Q&A för ”Söndagskrönikan” på Fighter Magazine. Ta del av min utfrågning av honom här nedan! 

Q&A Stefan Alfelt – journalist med hjärta för kampsport

Först och främst skulle jag vilja fråga om hur ditt boxningsintresse tog sin början? Vad var det som triggade igång det?

– Det första jag minns var att jag som 16-åring såg Ali-Fraziers första möte mitt i natten på dansk tv. Sverige fick ju inte sända proffsboxning. 

Jag blev tagen av intensiteten i kampen och de omänskliga fysiska prestationer som boxarna stod för, men långt upp i åren var jag egentligen inte speciellt idrottsintresserad utöver att jag tyckte om att själv utöva de flesta sporter. Fast jag har aldrig boxats eller utövat någon annan kampsport.

– Det riktiga boxningsintresset föddes när jag börjat jobba som sportjournalist och först bevakade för Arbetet och sen för Aftonbladet. 

Eftersom jag var stationerad i Malmö var jag på proffsgalor över hela Danmark som Mogens Palle arrangerade ungefär en gång i månaden i drygt tio år. 

Den speciella täta laddning som är på en proffsgala var svår att inte ryckas med av samtidigt som jag lärde känna många av boxarna, både svenska och utländska.

– Respekten som boxare och andra kamsportare visar gentemot sina farliga sporter och motståndare är en stor anledning till att jag verkligen beundrar dessa skickliga och oftast väldigt sympatiska idrottsmän. 

Genom åren har jag, efter att ha bevakat hundratals galor över stora delar av världen, också fått en förståelse hur svårt det de gör i ringen eller buren är. 

Slagsmål kan alla syssla med. Fighting på den här nivån kräver en helt annan skicklighet och mycket mer mod.

Är det korrekt att du har gått i pension från Aftonbladet eller har du gått vidare till något annat?

– Jag slutade faktiskt på Aftonbladet 1998, men det har kanske inte så många upptäckt eftersom tidningen under åren efter fortsatt att använda mig i princip som en heltidsanställd reporter/krönikör. Sista året har det varit färre bevakningsuppdrag, men det har berott mycket på pandemin. Aftonbladet är fortfarande det som gäller för mig.

När och var började du din journalistbana?

– Ren slump. Jag spelade fotboll och slet av ett korsband när jag landade efter att ha nickat i ribban. Pappan till min flickvän (nu fru sen 43 år tillbaka) frilansade med att skriva bland annat småklubbs-fotboll för olika Skåne-tidningar med Sydsvenskan som största uppdragsgivare. 

När jag gick skadad frågade han om jag ville hjälpa honom lite och så började jag skriva.

– Samtidigt lovades jag plats i IFK Malmös A-lagstrupp av deras nya tränare men på den tiden var fotbollsspelare ingen yrkeskarriär för andra än ett fåtal landslagsstjärnor. Även om IFK spelade i näst högsta divisionen hade en fortsättning som spelare ändå mest handlat om att jag tyckte det var kul att spela fotboll. Men jag gillade att både skriva och fotografera för tidningar och valde det i stället. Efter några års frilansande för främst Sydsvenskan fick jag som 23-åring jobb på Arbetet där jag var kvar fram till 1989 när Aftonbladet lockade över mig.

Har det alltid varit som sportreporter?

– En kortare period var jag allmänreporter på Arbetet innan det blev sporten. Fotograferandet har jag haft med mig hela tiden men aldrig som anställd som enbart fotograf.

Var det någon mer boxningsintresserad journalist på Aftonbladet när du verkade där? Fick ni slåss om uppdragen d.v.s. resorna till Vegas med t.ex. Mike Tyson och de andra storstjärnorna, eller var du självklart när det vankades högklassig boxning att det hamnade på ditt bord?

– Boxningsintresse har definitivt funnits hos många anställda på Aftonbladet och finns fortfarande. Att jag fått resa så mycket på kampsporter kommer sig säkert av att jag genom alla Pallegalor fick en tät kontakt med den spännande kampsportsvärlden och dess utövare.

Du och journalistkollegan, Kent Hansson (Kvällsposten) startade ju en uppskattad blogg, ”Mr Ringside” är den helt nedlagd nu?

– Vi pratar då och då om att ta upp den igen men det är det här med tid. Ska det bli bra måste man lägga ned sin själ i det. Det var väldigt roligt när vi bloggade så det är absolut inte omöjligt att vi tar upp det igen.

Slutligen skulle du kunna dela med dig av någon oförglömlig anekdot från dina många reportageresor i boxningens spår?

– Efter tidernas största penningmatch, Floyd Mayweather Jr vs Manny Pacquiao, fick vi journalister på plats i Las Vegas vänta på segraren till mitt i natten innan Floyd släntrade in i träningsoverall och slog sig ned i en stol intill ringen för intervjuer. Som alltid snackade han på i det oändliga innan han stoppade handen i ena byxfickan och drog upp en hopknycklad papperslapp och utbrast: ”Kolla. En check på hundra miljoner dollar. Det ser man inte varje dag.”

– Bara i boxning…

Mitt MMA-intresse är grundmurat, tro inget annat!

Killar som Chuck Liddell, Tito Ortiz och Randy Couture väckte mitt intresse

Jag (Teddy Stenmark) har aldrig tränat och tävlat i MMA därför tror många att jag är en renodlad boxningssnubbe som är lite avigt inställd till MMA-sporten. Den etiketten kunde inte vara mer felaktig. Jag har i princip följt sporten sedan den tog fart i Sverige. Mina första idoler var pionjärerna, Chuck Liddell, Randy Couture, Tito Ortiz, Stephan Bonner och Forrest Griffin med flera. Jag hade de där VHS-banden från de första riktigt galna UFC-galorna där fightingstilar möttes utan viktklasser i olika utstyrslar.

Var ytterst medveten och närvarande när UFC:n gjorde sitt intåg i Sverige 

Jag kollade intresserat när UFC:n lanserades på bred front i Sverige (gratis på TV4 Sport). Jag var även med (på plats) när Alexander Gustafsson gjorde några av sina första proffsmatcher på The Zone i Göteborg. Jag befann mig självklart i Globen när Alexander Gustafsson fightades mot Thiago Silvia 2012. Jag har också skrivit för MMA Nytt även om det var högst tillfälligt, och jag var med när ”Superior Challenge” fortfarande  hölls i en ring, såg bland annat Reza Madadi vs Junie Browning på ”Fryshuset” i Stockholm 2010. Det var Superiors femte i ordningen om jag inte minns fel.

Visions FC i Karlstad och ”Fighter Galla” i Helsingör 

Sedan tog jag  jag mig till Karlstad för Vision FC 2011 för att spana in Magnus ”Jycken” Cedenblad bland annat. Vid något tillfälle drog jag och sambon (numera frun)  över till Danmark (Helsingör) och kollade in en Sverige-stärkt ”Fighter Galla” där blivande UFC-fightern Nico Musoke deltog vill jag minnas. Fick där även lite ”feeling” för Submission Wrestling som de bjöds på. När Cage Warriors gjorde ett stopp i Lisebergshallen (Göteborg) var jag självklart på plats. Kollade även in SM-tävlingarna i amatör-MMA som avlöpte i Valhalla för något år sedan. Detta är bara ett axplock av alla de MMA-galor och företeelser som jag kuskat runt på.

Twitch en plattform som kan erbjuda boxning..

Det finns ju ganska många plattformar och streamingtjänster för att konsumera live boxning, intervjuer och presskonferenser. Som skrivande journalist behöver man ha koll på de flesta, såsom YouTube, Vimeo, Daily Motion o.s.v. Jag vill inte påstå att jag har ”järnkoll” men jag är ”out there!”. I veckan dök det upp en ny tjänst för mig som jag inte var bekant med Twitch, där bland annat Ring City USA lägger upp videoklipp emellanåt. Riktigt kul och intressant att surfa in där och ”grotta”  – en stream sändes där nyligen länk här!

Björn Berge tipsade om en schyst dokumentär! 

I början av 2000-talet skrev jag på en boxningswebbsida som hette ”Danish Boxing” det var jag, grundarna, Dan och Jens (danskar) samt en kille, även han dansk, som hette Henrik Risum, (han blev sedermera boxningsagent) och så var det Björn Berge från Norge. Det vi alla hade gemensamt var kärleken till boxningen. Vi skrev artiklar och hade ett brett kontaktnät. En rolig tid skulle jag säga.

På den tiden låg dock fokuset på dansk proffsboxning, eftersom fighting professionellt i alla dess former var förbjudet i såväl Norge som i Sverige – så den minimala aktivitet från exil-svenskar och norrmän som trotsade förbudet och sökte sig utomlands för att få verka, rapporterade jag och Björn om. Det var så jag lärde känna Berge som jag ju ofta hänvisar till här i Krönikan. Han är en fena på att leta upp godbitar på YouTube och delar generöst med sig av dessa ”guldklimpar” till mig. Den senaste godbiten var en intressant dokumentär från SKY Sports om Mike Tyson och Frank Bruno. Kolla in den, jag tror den ligger kvar. Länk här! 

Lucy Wildheart fightas i Afrika den 27:e mars

”I am happy to announce that I will be fighting in Ghana, Africa on the 27th of March.” Skrev Lucy Wildheart på sociala medier den gångna veckan. Den 28-årige boxaren som numera har London, England som bas meddelar vidare att de sista tränings och reseförberedelserna kommer att göras nu på måndag. Saker och ting kan hända på vägen såklart i dessa märkliga tider men vi håller tummarna för Wildheart att fighten blir av. 

Agnes OS-satsning i Coronans spår uppmärksammad av Expressen.

Agnes Alexiusson, landslagsboxaren (lättvikt) som förra året fick uppleva avbrutna OS-kvaltävlingar (p.g.a. pandemin) och till och med sjukdomen själv. (två gånger) uppmärksammades av Expressen nyligen. Läs den artikeln här! 

Läs min intervju med Love Holgersson här! 

Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!

Kommentarer