Artikel

Elin Johansson: “Dags att tycka om det jag gör och sen får det gå som det går”

Imorgon är det dags för Elin Johansson att åka till Schweiz för deltagande i EM. En tävling som Taekwondo-stjärnan knappt hunnit tänka på. – Det finns andra saker att tänka på längre fram i tiden, som ett OS till exempel.

Det är en glad fighter som jag talar med inför resan till Schweiz. Dagen börjar på bästa tänkbara sätt med en skön sovmorgon och ordentlig frukost. Helgens mästerskap bemöter hon med ett stort lugn.

– Tidigare i min långa karriär har jag blivit lite väl uppjagad inför de här mästerskapen. Det är skönt att känna lugnet och sen får jag se hur det går.

I nuläget är Elin osäker på hennes form på mattan. Det är nu sex-sju veckor sen senaste tävlingen. EM blir ett formtest inför Rio och ett tillfälle att se vad som kan slipas upp ytterligare inför sommaren. Många utövare i världstoppen är dessutom européer, så nivån blir garanterat hög.

Vilka tror du blir dina tuffaste konkurrenter?

– Jag skulle tippa på fransyskan Haby Niare som är världsetta just nu. Sen har vi ryskan Anastasiia Baryshnikova. Vi brukar vinna varannan gång och henne ser jag som det knepigaste motståndet faktiskt. Ingenting omöjligt, men hon är lurig. Även turkiskan Nur Tatar, hon är en sjukt tuff motståndare. Hon är helt klart av starkare variant, så det blir garanterat fysiskt tuffa matcher. Men det är roligt att köra mot henne också. De får komma.

Vi talar lite kring konsten att studera sina motståndare. Nuförtiden är det ett utbrett fenomen; att studera videor, att se och lära. Elin förklarar att tränaren Niklas Andersson ofta kollar på hennes motståndares tidigare matcher inför tävlingarna.

Elin kollar också på matcher, gärna hennes egna. Det är det hon har möjlighet att påverka – hur hon kör, hennes styrkor och svagheter. Och det blir en del tittande varje dag.

– Jag sitter ju på min fritid och ägnar många timmar dagligen på att kolla på matcher. Men jag är ju också nörd på Taekwondo om man säger så, säger hon med ett skratt.

De senaste två veckorna har det varit än mer Taekwondo för Elin. När vi talas vid är hon nyligen hemkommen från ett träningsläger i OS-värdnationen Brasilien, med 25 pass på knappt två veckor. På väldigt kort tid har det hunnits med mycket högklassig träning, en optimal förberedelse inför Schweiz.

1240506_599308600127519_251852093_n– EM åker jag till med gott samvete. Jag vet att jag knappt hade kunnat göra något bättre. Nu ökar jag mina förutsättningar ytterligare genom att sova, äta bra och vila extra när chansen finns. Och umgås med vänner och familj i den utsträckning jag har tid förstås.

 

Det vinnande konceptet

Elin koncentrerar mycket på det inre. Efter många år i toppskiktet är hon väl medveten om vad som behövs för att hon ska prestera på topp. För henne är ett lugn i både kropp och själ av stor betydelse.

Vid tävling blir prestationen som vassast när kraven släpps och fokus ligger på att ha det roligt. Elin medger att det är lättare sagt än gjort. Men till helgen vill hon uppskatta det hon gör. Och sen får det gå som det går.

– Det är jätteskönt att åka till en tävling utan några krav. Det här året är det bara OS som spelar roll egentligen. I fyra år har jag jagat rankingpoäng och behövt vinna matcher. Helst hamna på pallen. Nu har det ingen betydelse och det är skönt.

Efter EM väntar OS-förberedelser hemma i Skellefteå. Förutsättningarna är goda på hemmaplan och Elin vet med sig att det är hemma hon mår som bäst. I slutet av juli åker hon till Kroatien med resten av Soo Shims elitlag för det årliga träningslägret. För träningskompisarna blir det en kick-off för den nya säsongen. För Elin blir det sista etappen av en intensiv träningssommar.

– Därifrån åker jag direkt till Rio. Det blir underbart att kunna vinka av gänget och krama om dom en sista gång på tre veckor. Jag har riktigt fantastiska arbetskamrater, säger Elin.

Jag avslutar med att fråga Elin om några sista tankar kring det som komma skall. För Skellefteå-tjejen har det varit en åtta år lång väntan till Rio – eller “det realistiska målet” som hon själv uttrycker det. OS i London för fyra år sen ser hon tillbaka till som en betydelsefull bonus.

Däremot var det orimligt med stor framgång vid tävlingen, då hon hade mindre erfarenhet i bagaget. Nu känner hon sig betydligt mognare inför uppdraget. Däremot finns det dagar när hon stannar bilen och hyperventilerar – som när Viasat gör reklam för OS på radion.

– I ens karriär sätter du upp mål och när de målen är uppnådda… Ja nu har jag kvalat till OS, då är det svårt att glädjas åt det. För det har varit självklart hela tiden, det är ju det jag har jobbat för. Det är viktigt att påminna sig själv om att man har gjort något bra också.

Fighterpodden avsnitt 54: Fight Club Rush & Grappling Gäris

Kommentarer