Usama Aziz vann mot Jens Pulver på Superior Challenge 9 i karriärens sista match. Det gick inte att ta miste på lyckan efter matchen efter all träning och sträng diet samt den press som Aziz kände inför matchen. Han publicerar idag ett blogginlägg om sina upplevelser och känslor inför och efter matchen.
Blogginlägget publiceras nedan med tillåtelse från Usama Aziz i sin helhet. Vill du besöka hans blogg klickar du här.
”Just nu känns det som jag avslutat en middag på en Restaurang där allt från bemötande av personal till mat, dessert och min espresso var den bästa och godaste upplevelsen jag varit med om. Men hade min espresso inte varit bra hade allt annat raserats. Precis så kände jag inför min sista match i helgen. Att hela min idrottskarriär hängde på den matchen. Skulle jag få visa min fulla potential eller skulle det stanna som en tanke och känsla jag skulle få bära med mig resten av livet?
Jag är inte annorlunda. Kommer själv ihåg det sista man upplevt. Visste innan att jag var i grym form. Har aldrig fått lägga ner så många timmar i veckan som inför denna match. Bra kondition och fys. Boxningen hade förbättrats. Fick börja linda händerna sista tiden för att jag fått sån kraft i slagen. Mitt fotarbete kändes bra. Fått bra tryck i sparkarna. Min grappling hade utvecklats. Och jag hade lärt mig göra rundspark med kontroll. Min kropp vara programmerad efter min motståndares stil. Det enda som inte blivit bättre var min brottning. Den kommer aldrig bli som när jag var som bäst. Men ändå helt fantastiskt att man fortsätter utvecklas.
Desto mer jag närmade mig matchdagen höjdes pressen inuti mig själv. Mest av anledningen att jag sagt att det var min sista match, uppmärksamheten jag fått från SVT dokumentären ”slå han på käften”. Hade inte tävlat på tre år, inte varit i en kampsportslokal på två år och gjorde två ortopediska operationer i förra året.
Massor av tankar flyger igenom skallen. Tankar och känslor som måste kontrolleras inombords. Lite som att slå i en ingrediens som skär sig med de andra tillbehören om du häller i det för snabbt. Men under kontroll så passar dom perfekt ihop. Men det är inte lätt. Alla känslor har en motsats. Rädslan för din motståndare måste vändas till mod. Kärleken man känner för sporten måste vändas till ilska och hat inombords. Oron som dyker upp över att det kan hända En något måste vändas till tron på att allt kommer gå bra. Stressen av att misslyckas måste vändas till Tillit. Undran över min kapacitet måste hela tiden övertygas med att ”Du har den”. Alla dessa tankar som cirkulerar i min skalle måste röras om varsamt i lugn och ro så att inget skär sig.
Timmarna innan matchen så var det dags att sätta pulsen för dagen med ett kort och effektiv träningspass. Allt var perfekt. Kunde inte önska mig en bättre känsla efter. Så fort jag var klar med passet började tankarna komma tillbaks. Ibland vill man bara skrika och skita i allt. Men känslorna får inte vinna över min tro vilja och det jag kämpat för. Nu ville jag bara gå upp och få det överstökat. Uppe i buren försvinner alla tankar. Så fort jag får på mig handskar, susp och tandskydd så känner jag mig hemma. Precis så kände jag när jag stod där inne mot min motståndare.
Så fort domaren blåste igång oss så kände jag mig självsäker med bra fokus. Kände mig oslagbar. Men hela tiden med fokus av att aldrig underskatta eller slappna av.
Helt sjukt. Jag vinner. Inte bara vinner. Jag får göra min livs MMA match i min sista match. Hade bestämt att aldrig sluta pressa han. Oavsett om jag ledde. Ville köra hela registret och inte fega och gå på säkra saker. Fast hela tiden med kontroll. Känner mig stolt över att jag lyckades komprimera ihop mina kunskaper till en komplett MMA match som innehöll boxning, sparkar, snurr armbåge, brottning och ground and pound. Men mest stolt är jag över att jag nästan lyckades klocka han på en rundspark. Jag växte upp med Van Damme och på den tiden var det rundsparkar som gällde. Känner mig ganska barnslig och löjlig när jag säger det. Men nu har jag gjort det. Precis som jag lyckats avsluta min tävlingskarriär med en vinst. Så nu njuter jag av hela upplevelsen och tackar för servicen, maten, desserten och espresson som hade en så bra kräma.
Med detta inlägg vill jag avsluta detta inlägg om min idrottsliga kampsportskarriär för att sen dela med mig av nya upplevelser. Vill passa på att tacka alla som supportat med kommentarer, mail och skrik under matchen. Ni har varit helt fantastiska.”
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer