Inför UFC on FX4 och UFC 147

UFC on FX 4

LW: Gray Maynard (10-1-1) vs. Clay Guida (29-12)

En lättviktsduell med kvalitet och hygglig tyngd mellan två män som är lite vilse i divisionen. Guida och Maynard sprang nyligen in i taket för sin potential mot den regerande respektive före detta mästaren. Fortfarande topprankade men utan chansen att få utmana om bältet på ett bra tag, förärades de istället en huvudmatch. Det är en välförtjänt position för de båda brottarna, även om det finns frågetecken kring hur relevant den här matchen egentligen är. Vinst eller förlust kommer de antagligen vara rankade på ungefär samma plats efteråt.
I stort har Maynard och Guida stöpts i samma stereotypt amerikanska form. Skogshuggarboxning och djupa dyk, upprepade i all evighet, uppbackade av uthålliga motorer som fostrats på brottarmattor. Driv, kraftutveckling och pannben i överflöd. Fullt flås utan ett steg bakåt, med ett minimum av finess. Snickaren från Chicago har genererat kultstatus och popularitet under sin karriär, tack vare sin gladiatorattityd och sitt karaktäristiska hårsvall. Något av en folkets hjälte som alltid vinner sympati. ”The bully” har däremot, trots att han fightas i stort sett identiskt, ständigt blivit sågad för sin enkelspåriga förutsägbarhet. Personlighet är inte irrelevant på läktarplats, men oavsett vem man hejar på, stundar en duell i vem som kan träffa med flest svingande högerslag och double legs.
I en uppräkning av egenskaper, går Maynard segrande ur de flesta jämförelser. Han har större och starkare, och lyckas därtill oftare med sina nedtagningar. Svagheten som eventuellt kan visa sig, är just den något bristande kreativiteten och förmågan att anpassa sig. Även om Guida inte är känd för sin fight-IQ, kan han ibland överraska med nya påfund inom kroppsspråk och strategi. Dessutom får ”The carpenter” viss fördel i en utdragen matchbild, då karln varken blir trött eller tappar lusten vad som än händer.

LW: Sam Stout (17-7) vs. Spencer Fisher (24-8)

En gång till, en gång till! När de här grabbarna möttes 2006, handlade det om två pigga strikers vars ungdomlighet tillät våghalsigt underhållningsvåld. De klubbade oavbrutet på varandra över tre ronder, innan Stout fick segern. Året efter gjorde de om precis samma sak, och vacklade ur buren med bonusar och applåder efter en liknande holmgång där Fisher fick poängdomarna med sig. Att låta dem göra det en tredje gång kan verka logiskt, men att vänta i fem år innan det skedde, kan ha varit ett misstag. Mycket av hungern är borta. Stout verkar nöjd med jobbet som dörrvakt, och skickas regelbundet in som lagom utmanande motstånd för fighters som behöver få sina stående talanger testade. Däremot syns sällan utveckling eller någon direkt ambition. Fisher är samme taggade krigare som han alltid har varit, men hans kropp pallar inte längre de knytnävskalas som brukade vara hans signum. 36-årige ”King” har torskat fyra av de senaste fem och har förlorat mycket snabbhet och skärpa. I bästa fall kan den gamla rivaliteten sporra ett upplivande brawl över tre ronder, där ingen egentligen bryr sig om vad poängdomarna tycker. Det funkar även med en mogen boxningsduell mellan två män som lärt sig respektera sina hjärnceller. Det enda som verkligen hade varit beklagligt, är om gamle Fisher blir hårdhänt pensionerad för att han tog en match för mycket.

MW: Brian Ebersole (49-14-1) vs. T.J. Waldburger (15-6)

Veteranen Ebersole trotsade alla mallar för hur en karriär ska se ut, när han efter drygt 50 matchers grovjobbande som journeyman, fick ett ryck och började bygga en UFC-karriär. Alla utkämpade krig har satt sitt spår, men Ebersole har inte längre anledning att frukta något som kan hända honom i en bur. Det kan vara förklaringen på det där läskiga leendet som aldrig sviker hans ärrade ansikte. Tio raka vinster läser numera sviten för brottaren från Illinois, vilket sätter Waldburger i klart underläge. 24-åringen från Texas är en lovande grappler, men besitter inga verktyg som kan få ”Bad boy” att förlora sin nattsömn.

FW: Ross Pearson (13-5) vs. Cub Swanson (16-5)

Knytnävskamp med potential när sympatiske britten Pearson ryker ihop med hårdingen Swanson. Det skapar alltid festliga förväntningar när två fighters meddelar sin överlägsenhet i stående kamp innan en fight. Det kommer svida i stoltheten att dyka på en nedtagning i den här förväntade slugfesten. Pearson har fått mycket cred för sin tekniskt utvecklade thaiboxning, samtidigt som Swanson mer är känd för slagstyrka och killer instinct. Lutar åt en sevärd duell.

FW: Hatsu Hioki (26-4-2) vs. Ricardo Lamas (11-2)

Grapplingfantomen Hioki är allmänt ansedd som världens näst bäste fjäderviktare. Men den ödmjuke japanen har även sinnesnärvaro nog att inte slänga sig i famnen på mästaren Aldo för snabbt. Istället för titelmatch, valde Hioki att långsamt närma sig bältet med lite fler uppvärmningsmatcher. Ett klokt beslut, om nederlagstippade Lamas besegras som förväntat. Men den aggressive amerikanen är inte uträknad än, och har allt att vinna med lite att förlora.

WW: Rick Story (13-5) vs. Brock Jardine (9-1)

Två motståndare, inklusive svenske Papy Abedi, fick hoppa av den här matchen. Istället gick chansen till oerfarne debutanten Jardine. Frågan är om det är den chans någon vill få som grön nykomling i buren. Det enda som tycks bita på monstret Story, är överlägsen positionskontroll. Däremot funkar det inte att slå karln i huvudet, dra i hans leder eller på annat sätt försöka orsaka honom kroppsskada. Han är däremot rätt bra på att utdela det själv. Tung debut för unge Jardine, som förhoppningsvis har en genomtänkt strategi med sig.

Övriga matcher:

LW: Ramsey Nijem (5-2) vs. C.J. Keith (8-0)
FW: Steven Siler (20-9) vs. Joey Gambino (9-0)
MW: Nick Catone (9-2) vs. Chris Camozzi (16-5)
WW: Matt Brown (14-11) vs. Luis Ramos (19-7)
WW: Dan Miller (13-6) vs. Ricardo Funch (8-3)
BW: Ken Stone (10-3) vs. Dustin Page (11-5)




UFC 147

UFC 147 är en väldigt brasiliansk historia, även jämfört med andra UFC som hållits i Brasilien. Cardet byggdes helt på den första säsongen av lokala varianten på The Ultimate Fighter. Detta skulle toppas av en rematch mellan coacherna Wanderlei Silva och Vitor Belfort. Ett smart upplägg för att smörja den brasilianska publiken, men ett ovanligt torrt startfält internationellt sett.

190 lbs: Wanderlei Silva (34-11) vs. Rich Franklin (28-6)

Belfort skadade sig och föll bort, ett bekant besked som tråkigt nog har präglat ”The phenoms” karriär. Istället bokades en annan rematch, där Silva erbjuds chans till revansch mot Franklin. Det är en match med starka inslag av nostalgi, samtidigt som den lider något av passerat bäst-före-datum. Franklin har inte fightats på ett och ett halvt år och förmodades mer eller mindre pensionerad. Det finns inte mycket kvar att bevisa eller erövra för den forne matteläraren. Silva har däremot ett fighterhjärta som aldrig åldras. Få män i branschen älskar sitt jobb mer än den omåttligt populäre yxmördaren. Silva har däremot lite problem att synka sin odödliga krigarsjäl med resterna av den haka som en gång i tiden kunde ta en smäll. Sex förluster på de senaste nio, inklusive fyra präktiga knockar. Ur socialstyrelsens synvinkel borde Silva antagligen inte slåss mer. Alls. Den goda nyheten är att Franklin till skillnad från Belfort, inte är känd för sin förmåga att utdela medvetslöshet. Borde inte bli så barnförbjudet det här, men mer något i stil med en gammal kär matinéfilm. Enkel story, sympatiska hjältar, mysiga actionscener. Som sig bör i en fight där den sammanlagda åldern på deltagarna är 73 år.

HW: Fabricio Werdum (15-5) vs. Mike Russow (15-1)

Egentligen den enda matchen med internationell relevans på hela cardet. Tekniskt välskolade Werdum har fått nytändning på sin karriär igen, och gör ännu ett försök att nå toppen. I vägen står den sagolike karaktären Russow, en man som inte utstrålar någon fighting spirit över huvud taget, och vars kropp ser ut att tillhöra en medelålders soffpotatis. Skenet bedrar. Med enkla medel, järnvilja och en svårbegriplig förmåga att hitta vägar till seger, har den gamle brottaren trotsigt nedlagt den ena utmanaren efter nästa. Naturligtvis har thaiboxningskunnige svartbältet ”Vai Cavalo” ett astronomiskt försprång i tekniker och talanger räknat. Men det har inte hjälpt alla de andra killarna som förmodades göra slarvsylta av tjockisen från Illinois. Oddsen är fyra gånger pengarna för Russow för övrigt, ungefär som det brukar se ut när han fightas.

Övriga matcher (majoriteten går mellan deltagare från The Ultimate Fighter Brazil):

Cezar Ferreira vs. Sergio Moraes
Godofredo Pepey vs. Rony Mariano Bezerra
Yuri Alcantara vs. Hacran Dias
Anistavio Medeiros vs. Rodrigo Damm
Delson Heleno vs. Francisco Denaldo
John Teixeira vs. Hugo Viana
Thiago Perpétuo vs. Leonardo Mafra
Marcos Vanicius Borges Pancini vs. Wagner Campos
Felipe Arantes vs. Milton Viera