Efter UFC 133

Tito Ortiz kom självsäkert in till rematchen med Rashad Evans, men fick inte mycket uträttat. En snabbare och skarpare Evans noterade fler effektiva slag, och en strategiskt viktigt nedtagning som säkrade rond ett. Efter rondvilan var Ortiz märkbart mer osäker, och fann sig snart nedlagd på rygg igen. Med tre minuter att jobba på tog Evans över totalt. Ortiz fick en sista chans att vända utvecklingen när han kom på fötter i rondens slutsekunder, men föll av ett knä i magen och uppföljande slag som säkrade segern för ”Suga”.

Vitor Belforts blixtrande händer gjorde en nostalgisk comeback och gav inte Yoshihiro Akiyama en chans. Efter drygt två minuter small det, och en oavslutad slagserie fortsatte hamra mot den tappert kämpande japanen som försökte komma på fötter i dimman. Belfort vädrade blod och fortsatte ösa tills Akiyama låg försvarslös med ansiktet i canvasen.

Galans belysta match i weltervikt inleddes med en duell i smaklöshet där Brian Ebersole rakat brösthåret till en pil, och Dennis Hallman sportade ett par mikroskopiska badbyxor som kunde generat Musse Hasselvall. Matchen hamnade omedelbart på marken, där Ebersols vattentäta försvar mot lås och slagstyrka blev avgörande. Med en halvminut kvar på matchen säckade Hallman ihop i sin guard och blev uträknad. I en typisk Dana White-gest, fick Ebersole en särskild bonus efter matchen, för att hans snabba agerande räddat tittarna från att beskåda Hallmans kalsongmode längre än nödvändigt.

Alexander Gustafsson har bevisat sin plats på världens topp 10 i lätt tungvikt. Men matchen mot Matt Hamill inleddes lite oroväckande skakigt. Respekten och allvaret syntes i kroppsspråket på svensken, som spenderade första ronden med att dansa undan all närdistans och kontra sparsamt. Gustafssons armar rörde sig lite stelare än vanligt och kombinationerna syntes inte till. Hamill lyckades dela ut ett litet cut, men var aldrig nära en nedtagning. I rond två var tiden mogen för ”The mauler” att visa sig, och matchen ändrade hastigt karaktär. Tryggare i sitt nedtagningsförsvar började Gustafsson öppna upp mer. Med två minuter kvar på ronden inledde Gustafsson med två sparkar som fick ”The hammer” mot buren. Därefter kom en hård vänster och två höger uppercuts som fick Hamill att falla mot golvet. Utan att ge chans till återhämtning avslutades offensiven med en skur av armbågar och slag för TKO-segern. Därmed blev Gustafsson den andra personen någonsin som lyckats avsluta Hamill i buren, en bedrift som inte kommer att glömmas bort när framtida matcher läggs för Arbogasonen.

Jorge Rivera och Costa Philippou fastnade inte i det sjövilda brawl som de förväntades utkämpa. Matchen innehöll långa perioder i clinch, några vändor på marken och överlag brist på flow. Motivationen fanns där, men tekniker och gameplans fick aldrig utrymme att verka i någon genomtänkt riktning. Efter tre ronders slit och brötande fick Philippou segern på delat domslut.

Rory MacDonalds naturbegåvning och Mike Pyles ökända oförmåga att hantera stryk ledde till ett snabbt avslut i welterviktarnas möte. Efter en tekniskt varierad och omväxlande förstarond hamnade Pyle på rygg med en dryg minut kvar. Den unge kanadensaren skapade utrymme för slag och fick in tillräckligt många avgörande träffar för att Pyle skulle rulla ihop och kapitulera.

Mike Pierce och Johny Hendricks levererade på sina förutsättningar och rök ihop utan mycket hämningar. Slagväxlingar och nedtagningsdueller avlöste varandra och kulminerade i en actionfylld andrarond. Ingen lyckades få övertag i fighten och tack vare god fysik kunde tempot hållas högt in i mål. Den jämna fighten slutade i en passande split decision, med Hendricks som segrare på minsta tänkbara marginal.

Ivan Menjivars stående teknik matchade upp väl med Nick Paces explosiva marktekniker. Bantamviktarna virvlade runt i tre ronder, där Menjivar heroiskt överlevde sista minuten halvblind, med svullet öga och misstänkt fraktur. Något överraskande fick veteranen dessutom segern.

Chad Mendes utklassade Rani Yahya via positionskontroll på säkrast tänkbara sätt. Brottarens effektiva gameplan kan inte ifrågasättas, men tre ronder av återhållsam boxning, stoppade nedtagningar och statisk guard bjöd inte på mycket underhållning.

Mike Thomas Brown fick med sig en decision mot Nam Phan.

Rafael Natal kapade ner Paul Bradley med lowkicks och tog hem domslutet.