Efter UFC 125 och Dynamite

En överlag stabil kväll i Las Vegas med spridda överraskningar gav en bra inledning på det nya UFC-året. Samtidigt i Japan var det vilda västern i ringen när K-1 ställde upp en show där allt från freaks till välmatchad sportslighet rymdes.

UFC 125

Den förutsägbara titelmatchen i lättvikt blev inte så förutsägbar trots allt. I en dramatisk sekvens övergick första ronden till en utdragen slagserie från Grey Maynard, där nästan hundra slag avlossades mot en groggy och snubblande Frankie Edgar. Mästaren visade mer stryktålighet än han behövt visa under hela sin karriär, och överlevde mirakulöst upprepade nedslagningar. Edgar återhämtade sig snabbt och var helt återställd inför rond två. Snabbhet ersatte styrka som den avgörande egenskapen och Maynard blev hunsad med i en allt snabbare boxningsmatch. I mästerskapsronderna fortsatte Edgars lättfotade rörlighet att dominera utmanarens råstyrka. Utan några fler nedslagningar eller andra avgörande moment, fick domarna lägga sin högst personliga tolkning på resultatet. I ett märkligt beslut gav två domare klar seger till olika fighters, och den tredje höll mötet oavgjort för ett totalt sett oavgjort resultat. Ett snöpligt resultat efter en överraskande omväxlande fight.

Om någon hade tänkt till i thaiboxarmötet mellan Brandon Vera och Thiago Silva, var det den senare. Brassen skippade klokt att brawla och satsade istället på clinch och nedtagningar, och kontrollerade sig till poäng på marken. Jämnt matchade på backen ledde Silva via position från guard, och gjorde precis tillräckligt för att hålla försprånget. Vera verkade samtidigt vilsen och initiativlös, utan någon plan på hur han skulle vända trenden. Trots amerikanens meriter som brottare kunde Silva plocka ner fighten även i rond tre. Oförmögen att avgöra gick Silva in för att förnedra istället, med örfilar och provocerande gester som sammanfattade utklassningen.

Nate Diaz hade sina ögonblick i matchen mot Dong Hyun Kim, med smattrande Stocktonboxning, scrambles och vändningar. Men positionskontroll regerar i buren och koreanens upprepade nedtagningar och stabila game på backen skapade en ensidig fight i två ronder. Först i tredje, när Kims trötthet kom ikapp honom och nedtagningarna uteblev, jämnades matchbilden ut. Men det var för sent, och ett otillåtet knä från Diaz tillsammans med lite koreanskt skådespeleri, omöjliggjorde en vändning. Poängförlust för Diaz, och ännu ett bakslag för Stocktonbrödernas inspirerade med oplanerade fightingstil.

Clay Guida visade tekniska ambitioner med ett nytt fotarbete för att undvika Takanori Gomis svingar. Guidas rörelseschema, en märklig korsning av capoeirakliv och head banging, förvirrade japanen något och gav ”The carpenter” initiativet tidigt. Gomi visade dock att han fräschat upp sin brottning och behöll kylan trots vansinnestempot. I rond två fortsatte Guida i samma stil, fick slutligen matchen till marken och exponerade Gomis ökända brist på submissionförsvar. En giljotin punkterade kvällen med sekunder kvar av rond två.

Efter två starka framträdanden på raken var det en sömnig och oinspirerad Chris Leben som gick rakt in vad Brian Stann gör bäst. Leben var som alltid klent garderad, men kunde inte ens hota med någon kraft i sina slag, nedtagningar eller clinchförsök när Stanns smällar började ta ut sin rätt. Med en och en halv minut kvar av rond ett räddade domare Rosenthal en liggande Leben från att ta mer stryk. En betydelsefull och oväntat enkel seger för ”All American”.

Marcus Davis fightades kontrollerat och smart över två och en halv rond, där den vildare och mer otaktiske Jeremy Stephens hamnade ett steg bakom. Davis försiktighet kostade honom i några avgörande tillfällen och även om tekniken var oklanderlig, saknades initiativet att försöka avgöra. I mitten av tredje ronden betalade sig istället Stephens våldsamma kraft, när han träffade med en sving hård nog att vända matchen till seger på KO.

Titelutmanaren Josh Grispi fick en brutal lektion över tre ronder av unge Dustin Poirier. Poirier visade överlägsenhet stående med slag, armbågar och sparkar, och begick inga misstag på vägen mot en poängseger och därmed titelchans mot fjäderviktskungen Jose Aldo.

Phil Baroni öppnade stiligt i rond ett med att slå ner Brad Tavares, men kunde inte avsluta. Tavares återhämtade sig snabbt och kunde själv landa den avgörande knocken ett par minuter senare.

Mike Brown och Diego Nunes släppte lös i en actionfylld fight där vinnaren var oklar in i det sista. Nunes fick med sig segern på delat domslut.

Jacob Volkmann fick med sig en knapp decision mot Antonio McKee.

Daniel Roberts avgjorde med en snygg kimurarullning mot Greg Soto.

Efter K-1 Dynamite

Åldrade kickboxaren Jerome Le Banner gick ett gammaldags stilkrig på MMA-regler mot judostjärnan Satoshi Ishii. Marktekniken var slarvig på alla håll, tröttheten starkt närvarande och den tekniska nivån mestadels låg. Men kamplust och publiktryck lyfte matchen till uppskattad underhållning på läktarna. Ishii fick domslutet, men till ljudet av burop från publiken som var missnöjda med OS-hjältens insats.

I ett av årets mest chockerande och märkliga upsets, blev Shinya Aoki knockad av karaktären Yuichiro Nagashima. Matchen gick enligt blandade regler, med en rond K-1 först och därefter en rond MMA. Aoki tog sig ur K-1-ronden genom att spexa och hålla avstånd, och förväntades inkassera den simpla submissionvinsten i rond två när han äntligen fick ta ner fighten på golvet. Men ett knä i ansiktet från Nagashima, som aldrig tränat MMA, avgjorde otippat på knock i samma ögonblick som BJJ-fantomen sköt sin nedtagning. Saitama super arena trodde inte sina ögon, men applåderade våldsamt åt den publikkäre utklädningsartisten från K-1.

Det prestigeladdade mötet mellan framstående lättviktare i öst och väst såg Tatsuya Kawajiri besegra Josh Thompson på enhälligt domslut efter full tid. ”The crusher” var för stark för amerikanen, och kontrollerade brottningen hela vägen.

Todd Duffee fick sparken av UFC när det visade sig att hans haka inte var gjord av samma granit och armeringsjärn som resten av hans kropp. Alistair Overeem påminde publiken om detta, när han befriande enkelt skickade den muskulöse bjässen till drömmarnas land efter bara 19 sekunder.

Sergei Kharitonov fortsätter vara en stark outsider på världens tungviktsarenor. Framtidshoppet Tatsuya Mizuno försökte möta ryssen stående, och blev rejält sänkt efter en dryg minut som resultat.

Misshandel av punch drunk pensionär håller fortfarande status som familjeunderhållning i Japan. Kazushi Sakuraba kastades åter till lejonen, denna gång i form av Marius Zaromskis. Utklassad stående slapp den 41-årige Sakuraba åtminstone bli knockad, men torskade när hans berömda blomkålsöron sprack och delvis föll sönder av litauerns svingande träffar.

”Minowaman” var sig lik och letade fotlås medan han fick skallen inslagen. Denna gång var det råstarke judoveteranen Hiroshi Izumi som låg överst och vevade tills domaren ansåg att Minowas tapperhet fick räcka i tredje ronden.

Jason High fick med sig en knapp decision mot hemmasonen Hayato Sakurai, samtidigt som publikfavoriten Hiroyuki Takaya kunde glädja publiken med en poängseger över Bibiano Fernandes.

En överlag stabil kväll i Las Vegas med spridda överraskningar gav en bra inledning på det nya UFC-året. Samtidigt i Japan var det vilda västern i ringen när K-1 ställde upp en show där allt från freaks till välmatchad sportslighet rymdes.

Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!

Kommentarer