Två galor på en helg med relevanta matcher både i USA och Japan. Mirko Filipovic, Sherk, Nogueira, Norges egen Hansen och gamle Sakuraba var några av de medverkande.
UFC 119
Mirko Filipovic tänkte mer på att inte ta risker och mindre på att briljera som förr. En försiktig strategi som höll kvar honom i matchen, men samtidigt gav självförtroende till motståndaren. Frank Mir behövde aldrig desperat jaga nedtagningar och kunde släppa loss i en kickboxningsmatch utan risker. Ömsesidig respekt och avvaktande ledde till en sval match, fram till ett knä i rond tre som lite slumpartat satt på ”CroCops” hakspets. Knockoutseger till Mir, och en blek insats av den forna K-1-legendaren.
Matt Serra och Chris Lytle la upp sina hjärnceller på bordet och roade sig som de gör bäst. Kortväxte Serra hade svårt att nå upp till några avgörande träffar, men svingade glatt på efter förmåga. Ingen tog initiativ till sparkar, brottning, markkamp eller något annat som hade kunnat ge avbrott i boxningen. Inte särskilt tekniskt, hälsosamt eller genomtänkt. Men underhållande tills Lytle fick sin förutsägbara decision.
Sean Sherk hade inte direkt utvecklats, men inte tappat något heller. Med ett djupt skjut, mördande press och ett vattentätt försvar kunde Sherk ta kommandot mot Evan Dunham. Men ett brett cut över ögat och en serie misslyckade submissionförsök släckte inte Dunhams kamplust. Med ett stort övertag i teknisk variation, kom Dunham tillbaka i matchen och började orsaka skada med höga sparkar och vältimad boxning. I tredje ronden övergick fighten till en sjövild slugfest där Sherk tvingades backa och inte hade mycket att kontra med. Två domare ansåg trots det att vändningen kom för sent, och gav Dunham karriärens första förlust via split decision.
Ryan Bader gjorde vad som behövdes. Han undvek att bli måltavla stående och fick in tillräckligt många nedtagningar för att stjäla ronder. Mer hände inte i matchen mot Rogerio Nogueira. Den brasilianske teknikern hade inget att hämta från ryggläge och även om hans boxning var skarpare och mer frekvent, saknades träffarna som kunde svängt matchbilden. En klar decision till Bader, rättvist och intetsägande.
Melvin Guillard har börjat tänka mer när han fightas, till publikens stora missnöje. Istället för att plantera fötterna och svinga mot sluggern Jeremy Stephens, blev det distansboxning och mycket vinddrag av vevande armar som träffade luft. Tre ronders skuggboxning senare fick Guillard med sig en split decision, signerad av en buande publik.
C.B. Dollaway plockade fram lite av den atletiska förmåga och brottartalang som gjorde honom intressant från början. Tidigt i matchen fastnade veteranen Joe Doerksen i en giljotin som först verkade ofarlig. Men efter några elegant akrobatiska scrambles fick ”The doberman” full utdelning och avklapp i en mycket snygg teknisk uppvisning.
Alla fans av Mark Hunt hade god anledning att vrida sig bort för att slippa se K-1-veteranens tunga debut i buren. Sean McCorkle hamnade tidigt på rygg men fann en kimura från guard. Osäker på hur han skulle försvara sig, hängde Hunt kvar i låset med svåra smärtor men vägrade att ge upp, tills armen var så kraftigt böjd att domaren inte kunde tillåta mer.
Matt Mitrione fick ännu en seger, efter en hårdhänt men slarvig slugfest mot övermatchade Joey Beltran.
Thiago Tavares visade klasskillnad när han kvickt drog ut nykomlingen Pat Audinwood på en giljotin i första.
Dream 16
Den utdragna avrättningen av Kazushi Sakuraba fortsätter. Denna gång var det Jason Miller som fick med sig en souvenir hem, sedan ”Mayhem” kört över och spöat upp den åldrade brottaren, innan han avgjorde på en side choke. ”Saku” klappade till och med ut, något han aldrig gjort förut.
Shinya Aoki visade åter att han endast behöver grappling för att vara lättviktens främste i en ring. Marcus Aurelio, tidigare känd som en fruktad BJJ-fantom i Pride Bushido, fick sig en lektion på canvasen innan han förlorade på decision.
Gegard Mousasi hade en bekväm titelmatch mot tekniskt begränsade japanen Tatsuya Mizuno, och kunde avgöra på en strypning i första.
Joachim Hansen fick med sig en behövlig och övertygande seger sedan han dragit ut publikfavoriten Hideo Tokoro. Vinsten fick lite bitter eftersmak då ”Hellboy” landade två riktigt hårda skrevsparkar på vägen, men hans avgörande triangel visade att norrmannen inte är redo för pension.
Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!
Kommentarer