Equal – But not the same

När jag tränar kvinnor, vilket jag gör flera gånger om dagen veckan runt, går det nämligen inte att bortse från detta kraftfulla kroppsliga fenomen.

Menstruation. Mens. Lingonveckan. Kärt barn har många namn. Men det här barnet är inte kärt.
Det här är jävelungen man vill sätta på barnhem aldrig se igen.
Den ungen är det.

För hur fantastiskt det än är att tjejens fortplantingsorgan fungerar så är mensen nästan alltid i vägen. Den märks av oerhört kraftigt för många och knappt alls av vissa.
Vissa har fruktansvärda smärtor och kan inte träna, andra går upp 2 klädstorlekar över natten i vätska, andra kommer till träningen och är nästan svarta i ögonen av helt omotiverad ilska.

Det tjejerna blir mest förvånade över är att jag ser ungefär en vecka innan den kommer att det snart är dags. Kroppen förändrar sig. Hela hon förändrar sig. Ibland är det svårt att förklara vad det är. Det är bara _något_.
Ni förstår att när man jobbar med kroppar hela dagarna långa visar sig inte rutinen i att hitta det som är rätt. Det är att man hittar det som avviker.
En liten skiftning, en liten vinkel här, en liten hudton där, ett litet väsande i andetaget, en hållning som är sämre idag än i måndags.
Det är som ett sjätte sinne. Lite läskigt ibland.

Speciellt för tjejer som inte riktigt har koll på sin mens med dagar och sånt. När jag, tränare och grabb, berättar att den kommer om 2-3 dar.

Hittills under 2013 har vi upptäckt inte mindre än fyra tjejer som dragit runt på kraftig järnbrist p.g.a. blödningarna men fixat till det med järntabletter eller annan behandling. Det saknas alltså järn i kroppen p.g.a. kraftiga blödningar eller dåligt järnintag direkt efter mensen.
För er som inte riktigt har koll så kan man kortfattat, grymt förenklat och ”pluttinuttigt” säga att järnet behövs för att blodet skall kunna transportera runt syret i kroppen. Järnet funkar lite som taxibilar för syret. Finns inga bilar kan inte syret ta sig runt. Kroppen kan heller inte skölja bort koldioxiden som bildas i cellerna när syret förbrukas.

En tjej med järnbrist är en väldigt trött tjej. Tänk er en maskros som någon trampat på.
I kroppen är det ingenting som fungerar rent träningsmässigt. Det finns inget klipp i musklerna. Hon får mjölksyra av pyttemjuk cykeluppvärmning och hon mår illa av nästan ingen träning alls.
Biter hon ihop, håller käft, låtsas som ingenting, tror att tränaren är blind och genomlider pass efter pass (vilket många gör trots att det är dåligt) märks det dessutom på att konditionen inte blir bättre trots högeffektiv konditionsträning.

Skulle tjejen ha väldigt ont är det hela mycket enkelt.
Vila. Punkt. Inga ”om”, ”men”, ”kanske”, ”tänk om”. Inget sånt. Vila.
När kroppen har ont är den helt enkelt inte intresserad av träning. Det händer inte så mycket mer än att kroppen försöker ta hand om smärtan så gott den kan. Den skall inte ha träning. Det blir liksom inge bra.
Och om smärtan skulle dyka upp helt från ingenstans under passet – Sluta träna.

Slutligen tänkte jag skriva lite om det alla ni tjejer har undrat sen ni började läsa krönikan.
Hur mycket choklad får jag äta och varför lipar jag ännu mer när Smith rakar av sig håret tillsammans med Samantha i Sex and the City?
Känslorna kommer ofta p.g.a. den stora hormonutsöndringen som sker i samband med menstruationen. Kroppen sätter inte igång mensen helt ”random” utan det är saker som händer i systemet precis innan. Hormonerna är dom största spelarna i det spelet.

Gällande chokladen och suget efter sött finns det många teorier. En som jag tror mycket på är att kroppen försöker skapa sig lite buffert. Det tar på krafterna att släppa ägg, slemhinnor och blod. Helt osannolikt är det inte att kroppen ser till att få in lite extra energi genom att slå på sötsuget.

Nu tänker inte jag säga till er att inte äta godis när det är jättesynd om er när ni har mens tjejer. Det tänker jag inte. Det jag säger är att suget möjligen går att bota med bra mat istället. Då ligger ni dessutom steget före när ni kan gå igång ordentligt med träningen igen (förutsatt att ni har besvär då såklart).

Så till alla mina tränarkollegor där ute: Underskatta för fan inte kvinnans menstruationscykel. Lär er allt ni kan om den istället och optimera träningen runt den.

Och när det gäller scenen där Smith rakar av sig håret för att stötta Samantha i hennes bröstcancerbehandling. Så behöver man inte ha mens och ett kvinnligt fortplantingsorgan för att lipa under den.

Man kan ha penis också.

Det var bara det jag skulle säga!

Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!