En ny champ i tungvikt, en upset som ingen såg komma, superfights som höll och föll. Samt inte minst, en kontrovers med tillhörande diskussion som lutar åt att bli långvarig. K-1 var sig likt när de inledde året med en namnstark gala i Yokohama.
Kvällens främsta upset kom som i turneringen för tungviktstiteln. Melvin Manhoef behövde bara någon minut för att få Chalid Arrabs ersättare Keijiro Maeda att vackla. Holländaren rusade in för att avsluta jobbet som han brukar, men sprang rakt in i en kort höger på hakspetsen. Manhoef föll handlöst med ansiktet före i canvasen och lyckades inte hitta balansen igen förrän domaren hade brutit.
I den andra semifinalen visade Tyrone Spong att han hör hemma på den här nivån, men att pratet om tungviktens frälsare var något överdrivet. I tre ronder gick Spong en jämn och något avvaktande kamp mot grovjobbaren Gokhan Saki, där ingen av de två lyckades landa någon avgörande träff. Först i tilläggsronden avgjordes det, när båda satsade på sin cross och Saki träffade med sin. Spong kom upp på gummiben men fick se sin debut bli uträknad.
Den oväntade finalen mellan två underdogs ställde därmed Saki mot Maeda, i en match som mestadels kontrollerades av den turkiska holländaren. Även om den japanska sensationen gjorde sin bästa prestation någonsin, var det på håret att han förtjänade en tilläggsrond. Beslutet att tilldela Maeda segern efter denna var en mindre sensation. Ny tungviktschamp är en japan i varje fall, och en som inte ens skulle ha varit med i turneringen. Så kan det gå i K-1.
På presskonferensen tyckte Alistair Overeem att landsmannen Remy Bonjasky förtjänade en Oscarstatyett för sin påstådda talang som skådespelare i ringen. I gengäld svarade Bonjasky med att be ”Demolition man” sluta med drogerna, i en uppenbar anklagelse om doping. Därtill hade producenten Sadaharu Tanikawa höjt prestigen ytterligare med ett uttalande om att en seger för Overeem hade inneburit ”slutet för K-1”. Men dramatiken översattes inte till fighten, som var avvaktande och stel ifrån båda håll. Andra ronden såg något bättre tempo, men Bonjasky fortsatte vara tillbakahållen och tveksam. Rond tre såg mest trött ut, innan en kort urladdning från Bonjasky gav Overeem en snabb räkning tack vare en cross. Ett slag som räddade kvällen för den regerande mästaren fick med sig en knapp decision tack vare det. På hela taget väldigt långt ifrån den dominanta seger som hade krävts för att markera MMA-fighterns underlägsenhet i renodlad kickboxning. En tveksam seger som snabbt blev det mest populära ämnet att älta sönder på världens alla forum.
Hesdy Gerges är en modig man som inte bara tog en match mot Semmy Schilt på kort varsel, men som även hängde kvar till slutet i en fight som gick åt ett håll. Den store holländaren matade sin sedvanliga repertoar av jabbar och kroppssparkar, nötte ner och manglade sönder. Gästen från Egypten hade inte mer än hjärta att kontra med, men vägrade lägga sig. Gerges överlevde sitt besök i K-1 med tre ronders stryktålighet och en misstänkt bruten näsa.
Jerome Le Banner roterade konstant åt höger mot brasilianske karatekan Ewerton Teixeira. En standardmanöver av southpaws, som fungerade sämre då det gav läge för brassens högra rundspark. Skenbenet träffade omväxlande fransmannens sida, eller den blockerande vänsterarm som upprepade gånger har gått sönder. Med två ronder efter samma mönster, krävdes en ny plan av Le Banner. Tredje såg mer närdistans och boxning, vilket fick Teixeira på defensiven och tvingade fram en extrarond. Tilläggsronden saknade vinnare och de två kom ut en femte gång. Uppretad för att han inte redan vunnit, och utmattad av den långa fighten, fick veteranen se sig besegrad när Teixeiras hand restes till slut.
Bättre tempo och mer slugfest blev resultatet när en taggad Junichi Sawayashiki utmanade långbente Glaube Feitosa. Den brasilianska karaktekan behöll kylan och demonstrerade fin precision när han tre gånger sänkte japanen för en KO-seger i andra.
Peter Aerts håller fortfarande nivån på sin offensiv och är lika farlig som alltid. Defensivt börjar ”Lumberjack” däremot tappa, med svårigheter att behålla fokus under press. För unge Errol Zimmerman blev fighten därefter. Framgångsrik när han tog initiativ, mer smärtsam när den gamle veteranen fick attackera fritt. Fyra ronder krävdes innan Aerts kunde koras som vinnare, och fick den trofé som markerade inledning på hans sextonde år i K-1.
Följ oss på Instagram
Kommentarer