Intervju med Mats Nilsson

Mats Nilsson måhända förlorade matchen om tredje pris men han hänger inte läpp för det. I en intervju berättar han om sina upplevelser och om förberedelserna inför titelmatchen i Finland den 18 september. It’s payback time!

Kan du berätta med dina egna ord om alla dina matcher?
– Första var mot en Ukrainare jag inte kommer ihåg namnet på. Jag öppnade bestämt med ett armdrag som ledde mig till en underhook med ”vänstran” och därifrån blev det en blockering (sasae tsuri komi ashi på judospråk) ner till golvet. Fick ytterligare poäng för passering och hamnade i en triangel på topp när jag försökte mounta. Låg och pillade med den ett tag så den satt ordentligt, sen rullad jag runt och tvingade fram klappen.
Andra matchen var mot Japanen Kuno som jag mötte i finalen i Polen tidigare i år. Jag satte ihop en bra taktik som jag utförde alldeles korrekt. Stå och böka lite med honom i någon minut för att bli lite svettiga. Lyckades få honom passiv och fick en gratis poäng. Sedan nedtagning (fotsvep/de ashi barai) för ytterligare en poäng. Föga överraskande jobbade han mot mina fötter och jag fick stor hjälp av den svett vi båda byggt upp när jag ålade och vred mig ur hans många försök.
Tredje matchen var mot en spanjor som jag inte känner sedan tidigare. Det var en riktig tjur och jag gjorde ett dåligt jobb som matador. Jag satsade på en nedtagning som han stoppade och kontrade.
Fjärde, och sista, matchen påminde i mångt och mycket om den tredje. Ett försök som straffades med kontring och poäng till motståndaren och bronset fick åka till Italien istället för Sverige.

Var förberedelserna optimala?
– Jag har inget alls att klaga på vad gäller förberedelserna. Sommaren har inneburit en del semester vilket innebär ännu mer träning än normalt. Killarna på klubben har utan att klaga ställt upp med sparring trots sommaruppehållet. Som vanligt har jag väldigt många att tacka för väldigt mycket. I en annan intervju har jag för mig att jag sade något i stil med: ”jag är summan av personerna runt omkring mig”. Så är det verkligen.
Konditionsträningen har funkat kanon och min nyfunna kärlek till tyngdlyftning har varit ett nyttigt och uppiggande inslag i vardagen. Ett landslagsläger i SW hann jag med också.

Vilka intryck bär du med dig från Kina?
– Som turist är jag tyvärr lite för blåögd och lättlurad även om hornen växte ner det prutades på marknader. Som idrottsman så har jag fått uppleva det mest professionella evenemanget jag någonsin varit med.

Det blev knappa poängförluster. Vad var det som avgjorde i dessa matcher?
– Jag mötte killar med ett starkt nedtagningsgame – precis som jag själv har. De herrarna bänkar säkert lika mycket som jag marklyfter så jag försökte jobba snabbhet och trötta deras stora muskler lite de första minuterna. Trots att de fick tillsägelser för passivitet ville jag så gärna ta ned. Jag försökte och de kontrade och fick poängen med sig. Det går säkert att föra en god argumentation huruvida det var korrekt att de belönades med poängen, men det avstår jag ifrån. Lika tight var det nere i Krakow i slutet på mars. Då var det två poängs skillnad i två matcher som gav mig guld istället för match om tredjepris.

Hur hanterar du förlusten, du siktade på guld.
– Jag höll god min på mattan och ut till uppvärmningsområdet. Där bad jag Arnela och Greven om ett par minuter ensam. Som en borstbindare vandrade jag runt i lokalen och svor ut min besvikelse några minuter. Det övergick i konstruktiva tankar om vad jag kunde/borde gjort annorlunda. Sen landade jag i tanken att man aldrig får glömma att det är en idrott, det är ett spel med vinnare och förlorare. Hade det inte varit så bittert att förlora vore inte segern så söt.
Det är trots allt bara förluster. Jag är hel och skadefri, har fantastiska människor runt omkring mig och får helt enkelt komma tillbaka stärkt av erfarenheten och ännu bättre, svårare är det inte.

Vad väntar härnäst?
– Nu närmast har jag en MMA-match i Finland mot Timo Suhonen den 18/9. En välmeriterad herre som har både hjärta, hjärna och teknik. Det är för utmaningen jag tävlar och Timo är verkligen en sådan. De flyger in mig för att utmana honom om mellanviktsbältet i organisationen ”The Cage”. Ser vi till hans record så är jag klar underdog. Kombinerat med hans fördel av hemmaplan (de ser ju inte gärna att bältet åker till Sverige den 19:e september) så har jag oddsen mot mig. Jag trivs med det, tycker faktiskt om det.

Hur ser uppladdningen ut inför Finland?
– Den började idag efter sista matchen. När ramsan av svordomar var avklarad så påbörjade jag min nedjoggning och stretching. Flyget går hem imorgon (fredag) och jag hoppas på bra träning hemma på Kaisho både lördag och söndag. Kommer bli mycket fokus på stående kamp och taktik mot finnen. Har en bra plan och följer jag bara den så får Timo en jobbig kväll i mitten på september.

Mats Nilsson måhända förlorade matchen om tredje pris men han hänger inte läpp för det. I en intervju berättar han om sina upplevelser och om förberedelserna inför titelmatchen i Finland den 18 september. It’s payback time!

Lyssna på det senaste avsnittet av Fighterpodden!

Kommentarer