I den andra delen av Fighter Magazines halvårsrapport vänder vi blicken mot de fyra tyngsta herrviktklasserna. Här finns den enda utmanaren med sin titelmatch redan bokad, welterviktens Ian Machado Garry, liksom tre som gör allt för att tvinga fram sina: den avsatte mellanviktsmästaren Khamzat Chimaev med svenskt förflutet, lätt tungviktens comebackande ex-mästare Magomed Ankalaev – i aktion redan nu på lördag – och tungviktsveteranen Alexander Volkov, som tagit kommandot i kön bakom Aspinall och Gane.
Första halvan av 2026 har UFC:s titelbild även i de tyngre viktklasserna stannat. Islam Makhachev lämnade lättvikten och tog welterviktsbältet, Sean Strickland avsatte Khamzat Chimaev i mellanvikt, Alex Pereira lämnade tillbaka lätt tungviktsbältet för att jaga tungviktsguld – och misslyckades. Del 2 av halvårsrapporten går igenom de fyra tyngsta viktklasserna och utmanarna som står närmast en titelmatch; del 1 täckte flugvikt till lättvikt.
Ian Machado Garry – weltervikt
Weltervikten är den enda viktklassen i halvårsrapporten där utmanaren redan har sin titelmatch bokad. Islam Makhachev tog bältet genom att besegra Jack Della Maddalena på UFC 322 i Madison Square Garden i november och rankas som sportens bästa fighter oavsett viktklass. Först ut att utmana honom är Ian Machado Garry (17–1), rankad etta, i huvudmatchen på UFC 330 i Philadelphia den 15 augusti. Garry, från Dublin med rötter i brasilianska Belo Horizonte, har förlorat en enda gång i karriären – på poäng mot Shavkat Rakhmonov i december 2024 – och går in i titelmatchen med tre raka segrar, däribland mot den tidigare mästaren Belal Muhammad och den hårtslående utmanaren Carlos Prates. Oddsen har öppnat med Garry som stor underdog.
Khamzat Chimaev – mellanvikt
Mellanviktsbältet innehålls sedan maj 2026 av Sean Strickland, och utmanartoppen består av tre namn: Khamzat Chimaev, Dricus du Plessis och Nassourdine Imavov. Khamzat Chimaev (15–1), med svensk koppling och ett förflutet på Allstars Training Center i Stockholm, är den mest namnkunniga utmanaren av ett enkelt skäl: han var mästare så sent som i våras. Dit kom Khamzat obesegrad – han besegrade den tidigare mästaren Robert Whittaker redan i första ronden 2024 och dominerade sedan du Plessis från första till sista ronden när han tog titeln på UFC 319 i Chicago. Fallet kom desto mer oväntat: på UFC 328 förlorade Chimaev bältet via delat domslut mot Strickland, som dessutom gick in i matchen med en axelskada ådragen bara dagar före galan. En så tunn marginal gör att returmatchen ligger närmast till hands, och Chimaev har öppet krävt den – men Strickland har svarat kallsinnigt, och konkurrensen är hård: trean Imavov väntar med fem raka segrar och har fått besked om att UFC vill erbjuda honom en titelmatch, medan du Plessis är tillbaka i titelbilden efter segern mot Kamaru Usman i Oklahoma City. Dröjer Chimaevs nya titelmatch mot Strickland, så är en andra match mot just du Plessis den logiska vägen tillbaka till bältet.
Magomed Ankalaev – lätt tungvikt
Lätt tungvikt har helt bytt ansikte under året. När Alex Pereira lämnade tillbaka bältet för att jaga tungviktsguld avgjordes den vakanta titeln mellan Jiri Prochazka och Carlos Ulberg på UFC 327 i april, och det är nu Ulberg som regerar.
Främst i utmanarledet står Magomed Ankalaev, som själv var mästare så sent som i fjol: han besegrade Pereira via enhälligt domslut på UFC 313 i mars 2025 men förlorade returmatchen på UFC 320 i oktober, utslagen redan i första ronden. Nu på lördag gör Ankalaev comeback i huvudmatchen mot Bogdan Guskov i Abu Dhabi – hans första match sedan titelförlusten. Ankalaev har aldrig mött Ulberg, och med en seger i helgen är vägen till en titelmatch kort för en tidigare mästare av hans kaliber. Bakom honom växer dessutom konkurrensen: den tidigare mellanviktsmästaren Robert Whittaker inledde sin satsning i viktklassen med en stoppseger på UFC 329 i juli.
Alexander Volkov – tungvikt
Tungviktens topp är för närvarande låst. Mästaren Tom Aspinalls första titelförsvar mot Ciryl Gane på UFC 321 i oktober slutade i en ogiltig match efter en ögonpetning, och när Gane sedan stoppade Alex Pereira på UFC Freedom 250 i juni – och därmed grusade Pereiras försök att bli UFC:s första mästare i tre viktklasser – tog Gane interimbältet och tvingade fram en unifieringsmatch. Returmatchen mellan Aspinall och Gane pekas ut som en del av Parisgalan i september. I skuggan av den uppgörelsen har Alexander Volkov (40–11), rankad tvåa, tagit kommandot i utmanarkön: på UFC 328 besegrade han fyran Waldo Cortes-Acosta via enhälligt domslut och bröt därmed Cortes-Acostas framfart efter segern mot Derrick Lewis i januari. För den 201 centimeter långa Volkov, tidigare mästare i både Bellator och M-1, vore en titelmatch kulmen på ett decennium i divisionens toppskikt. Han har redan mött både mästaren och interimmästaren – Aspinall submittade honom med en armbar i första ronden i London 2022, medan mötet med Gane på UFC 310 i december 2024 slutade i en förlust via delat domslut, med minsta möjliga marginal. Fortsätter Volkov vinna, är han svår att förbigå när vinnaren av unifieringsmatchen behöver en ny utmanare.
Vad som avgör vem som får chansen
Det som skiljer en stark utmanare från den som faktiskt får titelmatchen är sällan bara vinstprocenten. Det handlar om kvaliteten på motståndet, hur segrarna kommer och om rätt tillfälle infinner sig när en plats i titelbilden blir ledig. Att det kan gå fort visar mästarna själva – Kayla Harrisons väg från dubbla OS-guld i judo till UFC-mästare i damernas bantamvikt, som SVT Sport rapporterade när hon tog titeln, är en av de snabbaste klättringarna damsidan har sett. För namnen i den här rapporten ser vägen till en titelmatch ovanligt tydlig ut – men om första halvan av 2026 har lärt oss något är det att allt kan förändras på en enda match.
Följ oss på Instagram
Kommentarer