Namn: Tove Södersten
Smeknamn:
Vikt: 52-59
Längd: 162
Ålder: 27
Klubb: Prana Jiu- Jitsu

Hur firar man ett VM-guld?
– Jag har firat genom att göra sånt jag inte hinner när jag tränar inför tävling, som att bara ta det lugnt, gå ut och träffa kompisar.

Berätta om ditt VM guld i BJJ!
– Det var tre tunga matcher, uppladdningen inför Mundial detta år gick inte alls enligt planerna, så efter att ha kämpat inför denna tävling slutade förberedelserna inte som planerat. Min tränare lade upp träningen under hösten för att vara som starkast till Mundial, träningen var hård och jag ökade mina vikter med nästan det dubbla under ett par månader.  Jag tränade ibland 4- 5 timmars pass och vissa dagar tre pass om dagen.

Allt gick bra fram till Pan Am och väl på matchdagen i USA på Pan Am vaknade jag med förkylning i kroppen som utvecklades till ännu en influensa, en vecka efter jag kommit hem och blivit frisk började jag träna igen.  

Men jag hämtade mig nog aldrig från sjukdomen och kom inte riktigt tillbaka till min den form jag var i innan. Jag hade ingen ork och det blev värre och värre till slut gick jag och kollade allt hos en läkare. Han misstänkte hjärtmuskelinflammation och han skickade mig till akuten för att reda ut det. Jag fick panik, skulle jag nu kanske inte kunna åka till USA alls.

De skickade hem mig på kvällen med beskedet att jag inte hade någon inflammation. Efter detta vart utmattningen värre, jag vilade helt i 2 veckor jätteorolig över hur jag skulle hinna komma i form till VM. Så de 2 månaderna innan tävlingen kunde jag inte träna så mycket och jag var mest orolig för hur jag skulle få ihop det. 

En viktklass högre än planerat åkte jag iväg till LA, det var ingen i vikten som jag har mött tidigare men jag har kollat in några av de här tjejerna.

I första matchen mötte jag Xandra Mejica, jag vet att hon kan kasta så det ville jag undvika, bara att dra guard tänkte jag. Jag vet att min kondis är sämre, explosiviteten existerar inte, kroppen är inte med mig, men det är bara att göra det bästa av situationen och spara på krafterna så mycket jag kan.
Vi börjar stående innan jag hinner tänka så mycket får hon ändå in sitt kast och sina två poäng, shit tänker jag. Men vi kommer upp stående igen men jag inser ju att det bara är mer poäng tillfällen för henne och hoppar i den sämsta guard jag gjort. Hamnar på backen jag under hon sitter still låser spelet jag får inte in någonting, hon rör sig inte en millimeter, vilket hon gör rätt i som leder. Jag får inget att hända! Klockan går och jag ligger under, jag känner stressen. Jag hinner tänka hur jag hör snacket att jag kom igen hem och förlorade första matchen, det får ju bara inte hända. Jag måste byta plan, jag måste få henne att röra sig så något kan hända, jag försöker få henne att tro att hon ska kunna passera, så jag exponerar mig lite och får in en vändning, jag vet inte hur men nu har jag henne äntligen på rygg! Tar igen mina poäng och vinner matchen på poäng. Ganska omtumlad går jag av mattan lägger mig pladask på golvet och jag är helt slut.   

En bit bort från mig sitter Jennifer Weintz, tjejen jag ska möta i andra matchen, jag vet att det här kommer bli den tuffaste matchen, hon vann Pan Am 2008 i lila.

Hon kommer dra guard, så mycket vet jag om henne. Vilket hon också gör ganska fort, men det låter jag henne göra håller mig gärna över. Hon har ett bra spel under och hur vig som helst och drar fast mina armar i hennes spiderguard men jag tar det lugnt, det är det bästa jag kan göra.
Efter någon minut fastar jag i en jobbig triangel med vänster armen, jag känner att den inte sitter men jag är jättehotad. Återigen går det igenom mitt huvud, ska jag förlora nu? Denna gång är jag bara fast besluten om att hon inte kommer orka hålla den lika länge som jag orkar kämpa mig ur det här. Jag säger till mig själv att det är ingen fara jag får luft och kan andas. Jag ställer upp ett ben i hennes rumpa för att skapa utrymme, försöker ta det lugnt och metodiskt, jag får ett bra grepp i hennes byxa och lyckas på något sätt ta mig ur hennes grepp helt blå om läpparna, men inte knäckt snarare tvärtom. Men hon ville nog vinna hon med och sveper mig snyggt med hennes höger ben. Jag vänder tillbaka så fort jag kan, sen är jag över tar igen poängen. Nu vet jag vilken arm hon vill ha så jag aktar dom jag hör också hennes coach skrika till henne vad hon ska göra så jag förstör så mycket jag kan. Jag håller mig över och tar mig till halvguard och pressar ned min axel i hennes ansikte så hårt jag kan. Jag vinner den tuffaste matchen jag har varit med om hittills. 

Jag är helt slut igen men konstigt nog fick jag lite kraft av den här märkliga vändningen matcherna som jag hade lite svårt att tro på att det hände själv.

I finalen möter jag Kelley Weatherford, från Charles Gracie, nu känner jag mig mycket lugnare, det kan ju knappast gå sämre nu tänker jag. Vi är stående och jag ser på hennes stil att hon inte kan så mycket stående utan hon drar mest i mitt huvud men känns inte särskilt stark. Hon slarvar och släpper mig för nära hennes rygg och jag får nedtagningen hamnar över och håller mig över större delen av matchen nu rullar allt på känns det som. Jag tar mina poäng jag känner mig ganska säker på att det inte kan gå så fel, men hon sveper mig och tar två poäng, jag är under men jag känner att jag direkt har en kontring som jag får in efter en halv minut. Jag kan tryggt hålla mig på topp och vänta ut tiden. 

Visselpipan tjuter och matchen är slut, jag vann! Jag vann, jag vann! Jag var så glad! Jag springer av mattan och landar som en heffaklump i Jennifers armar, som lyfter mig över staketet, nu känns det som jag väger 3 viktklasser mer än vanligt. Jag kunde inte röra mig och var helt darrig, så trött har jag inte varit på länge! Jag är så glad! Sen kastade jag mig på telefonen och ringde dyra samtal till Sverige och väckte lite folk för att säga att jag vann!

Det var inte de snyggaste eller bekvämaste matcherna jag har gjort, men det gick trots svåra förutsättningar min väg tillslut.  

Hade du förväntat dig att vinna?
– Ja, det var min plan. Men jag hade lite svårt att se mig göra det i den dåliga form jag var i.

Hur mycket tränade du inför VM?
– Jag tränade stenhårt under hösten, kanske runt 20 timmar i veckan. Styrketräning 3 pass/v och jiu jitsu 5-7 pass/v. Men som sagt inte alls så mycket som jag hade önskat.      

Du har "bara" tränat sedan 2005 och nått stora framgångar redan. Vad är det som driver dig?
– Att jag har hittat en hobby som är jätterolig! Det passar mig och ger mig mycket. Jag har jättekul när jag gör det här, därför känns det aldrig tungt att gå iväg till träningen. Och är det möjligt att komma till toppen så varför inte satsa på det?   
 
Hur känns det innan du går upp på mattan, kan du beskriva den känslan?
– Det finns inget annat tillfälle man spetsar sina sinnen till det yttersta som man gör inför och under en match. Kropp och sinne måste vara skärpta till 100%, man måste tro på sig själv och agera direkt. Det är mycket psykologi, man måste samla all sin kraft, vilja, styrka och glädje för att få allt att stämma. 

Att vara väl förberedd och inte utlämna något till slumpen, är det viktigt för dig?
– Jätteviktigt. Jag tycker man ska göra sitt yttersta för att komma till en tävling så förbered man kan. Så lite som möjligt ska lämnas till slumpen, men man kan såklart inte förutspå vad som ska hända men jag gör alltid mitt bästa. Det viktigaste för mig är att veta att jag gjort mitt yttersta när jag går upp på mattan.

Vilka är dina styrkor som fighter?
– Att jag aldrig ser vinst som en omöjlighet, även om jag står mot en tjej som tränat dubbelt så länge som jag. Jag tänker under matcher, våga byta plan och chansa när situationen kräver det. Jag har förstått att man måste tro på det man gör och se sig som en vinnare. Jag har alltid presterat bra när jag är under press och har jättekul när jag tävlar!

På vilket sätt har din träning hjälpt dig i livet?
– Jag har utvecklats mycket och lärt mig att tro på mig själv. Jag brukade vara den blygaste tjejen i klassen som liten och hade svårt att tala inför klassen. Men nu kan jag gå upp på mattan inför flera hundra åskådare utan problem.

Vad gör du när du inte tränar?
– För mycket. Jag pluggar heltid på KTH till arkitekt, försöker hinna med mina vänner och min familj. 

Vad har du för mål med din träning?
– Jag vill framför allt möta de bästa tjejerna och bli bättre, så bra jag kan.   

Berätta något om dina tränare och träningskamrater på Prana Jiu-Jitsu!
– Min tränare Kenta Hammarström är andledningen till mina vinster, han har lärt mig allt jag kan och byggt upp min fysik. Han hjälpte mig öka min styrka med nästan det dubbla på 2-3 månader när vi började styrketräna. Han ser potentiella vinnare i alla och har en enorm styrka som tränare på det sättet. Man kan komma till träningen halvmotiverad och han får en att göra saker man inte trodde man orkade den dagen.

Janne Dluzewski hjälper mig jättemycket. Han har varit väldigt framgångsrik inom judo när han var yngre. Med sin tävlingserfarenhet har han lärt mig massa och är ett stort stöd. Han vet alltid vad man behöver höra.

David Edström har hjälpt mig mycket med coaching på matcher och är en otroligt talangfull utövare. 

Alla på Prana JJ är duktiga och ställer alltid upp för mig och varandra med stöd och uppmuntran.

Har du några tips till den som vill börja träna BJJ och börja tävla, vad ska den personen tänka på?
– Jag tycker att man ska testa och se om det passar en! Som tjej kanske det kan kännas lite svårt att kliva ner i en lokal fylld av killar, men sporten är för alla! Och det kan ge en massa glädje så det är värt ett försök. Jag är glad att jag gav det en chans, jag trodde nog inte att jag skulle komma tillbaka efter min första träning.    

Till sist. Berätta något om dig själv som få eller ingen känner till.
– Ja, att jag har vunnit VM är det inte många som vet! Jag är även intresserad av färg och form och har målat hela mitt liv.

Meriter:

Vitt bälte
2006
Copa Estreantes 1 (-58,5kg)
Kaisho cup 1 (-58,5kg)
Västerås Bjj cup 1 (-58,5kg)
Exhale Bjj 1
(-58,5kg) 
1 öppen viktklass

Blått bälte
Strike open matchvinnare och bästa fighter
Nacka dojos fightnight matchvinnare
2007
Eskilstuna submission wrestling 3 öppen viktklass
Amsterdam open no-gi 2 nd, gi 2  nd open weight
Stockholm open 2 (-58,5kg)
Gameness submission wrestling 2 öppen viktklass  
Västerås bjj cup 1 (-58,5kg)
Mundial 3 (-53,5kg)
Scandinavian open 1 (-53,5kg)
2008
European open 1 (-53,5kg)

Lila bälte
Stockholm open 1 (-58,5kg)
1 öppen viktklas 
Mundial 2 (-53,5kg)
World no-gi 2 (-51kg)
Scandinavian Open 1 (-58,5kg)
1 öppen viktklass 
2009
Pan American 1 (-58,5kg)
Mundial 1 (-58,5kg)