Kampsporter

Fäktning

Fäktning är konsten att strida med främst värja. Träningen innefattar mycket fotarbete och explosivitet. Något som är nödvändigt för att bli en duktig fäktare. Man har självklart på sig skyddsutrustning i form av en speciell jacka och hjälm som skyddar ner över halsen.

Fäktning är en västerländsk olympisk kampsport indelad i tre grenar: sabel, florett och värja. Grenarna utvecklades ur urgamla stridskonster som hade sin höjdpunkt under 1700-talet. Vad är fäktning? Fäktning är konsten att strida med blanka vapen och en sport med rötter i forntiden, sprungen ur själva kampen för överlevnad. Strider med blanka vapen anses ha praktiserats först i Ostasien och 4000 år gamla målningar i faraonernas gravar i Egypten vittnar om att svärdfäktning har utövats som sport eller som del i religiösa ceremonier. I romarriket företräddes fäktningen av gladiatorerna som under de offentliga festspelen duellerade på liv och död.

All modern fäktning tillämpar elektrisk stötmarkering. Det innebär att stötarna registreras med hjälp av utrustning i vapnen (och/eller kläder). Spetsen på värjan består av en fjädrande tryckkontakt. Längs värjan klinga löper två elektriska trådar som mynnar i en kontakt på insidan av vapnets parerskål som också kallas "kokill". I kontakten sätts en kroppsledning som leder till en fjädrande sladdvinda. Sladdvindan i sin tur är kopplad till en stötmarkeringsapparat belägen vid mitten av pisten. Vid stöt på giltig träffyta trycks vapnets spets in och bryter då strömkretsen och en lampa indikerar vem som fått stöten.

För att en stöt skall registreras krävs att vapnets spets trycks in med minst den kraft som behövs för att lyfta en 750 grams vikt. För florett fungerar systemet på liknande sätt, men det finns bara en elektrisk tråd på klingan, och registrering sker vid en kraft motsvarande minst den kraft som behövs för att lyfta en 500 grams vikt. Alla stötar registreras, om fäktarna får in varsin stöt inom 40 millisekunder räknas det i värjfäktning som en dubbelstöt och båda fäktarna får poäng. Om tidsskillnaden mellan två stötar är större visas endast den första av stötmarkeringsapparaten, och det blir endast poäng åt den fäktare som utdelade den stöten. För florett och sabel gäller andra tidsgränser. I de fall som två stötar , eller hugg i sabelfallet, registreras visar stötmarkeringsapparaten bägge stötarna. Detta leder dock inte till poäng för bägge fäktare - för dessa s.k. prioritetsvapen avgör domaren vilken fäktare hade prioritet, och ger en poäng åt denne. För alla tre vapen gäller även att om en fäktare kliver bakom sin kortsida, eller bakre begränsningslinje, med bägge fötterna så får motståndaren en poäng.

Fäktklädselns viktigaste uppgift är att vara skyddsutrustning. Man använder fäktbyxor och fäktjacka som båda skall tåla en belastning på 800 N. Vid tävlingar är det obligatoriskt att ha en så kallad plastrong under fäktjackan. Jacka + plastrong ger då tillsammans ett skydd på 1600 N. Jackan går upp i halsen och har en nedvikt flik för att förhindra att klingan kommer in i halsen eller ansiktet. För att skydda ansiktet använder man en fäktmask med visir av stålnät. Det finns även sabelfäktmasker med visir i Lexan men de är ännu inte särskilt vanliga. Maskens skal måste också tåla 1600 N för att vara godkänd för större tävlingar. Maskens stålnät skall även det tåla 800 eller 1600 N, beroende på ålderskategori och tävlingstyp. På vapenhanden har man en handske med lång krage. Det finns inga krav på handsken mer än att den är obligatorisk.