Kampsporter

Aikido

Aikido är en kampsport som har riktat in sig på framförallt kast- och grepptekniker, samt vapentekniker med bokken (träsvärd) och jo (stav). Man tränar även en del tekniker för försvar mot tanto (en dolk eller kniv av trä). Träningarna utförs vanligen parvis där man turas om att göra teknikerna på varandra.

Aikido är en japansk självförsvarskonst grundad av Morihei Ueshiba (1883 - 1969). Ueshiba-sensei tränade i sin ungdom ett flertal av de kamptekniker som utvecklats av den japanska riddaradeln, samurajerna. Han sammanförde och renodlade dessa tekniker i en ny budokonst baserad på de principer om hur man harmoniserar med krafterna (Aiki). Därmed hade han skapat en ny stridskonst som döptes till Aikido. Ett sätt att genom koordination och koncentration hantera våld.

Ordet aikido skrivs på japanska med tre tecken och kan översättas: "den harmoniska kraftens väg", "vägen till harmoni med livskraften" eller "vägen till harmonisk anda". Aikidons teknik är baserad på cirkulära rörelser som delvis kommer från svärdskonst, och på att aldrig konfrontera den anfallande kraften. Man strävar efter att aldrig möta kraft med kraft, utan att leda iväg den åt ett annat håll. Därför spelar storlek och fysisk styrka liten roll i aikido. Teknikerna är framförallt kast- och grepptekniker, samt vapentekniker med bokken (träsvärd) och jo (stav). I en del klubbar och inriktningar tränar man lika mycket med vapen som utan, i andra är nästan all träning tomhänt. Även tekniker mot tanto eller tanken (dolk eller kniv, vid träning används en attrapp av trä) är vanliga. Större delen av träningen utförs parvis, där man turas om att göra teknikerna på varandra.

Många börjar träna aikido för att lära sig självförsvar, men få blir kvar särskilt många år av den anledningen; det går mycket fortare att lära sig sparka och slå, än att utföra aikidotekniker. Liksom i de flesta japanska budoarterna har man graderingar. Detta är ett sätt att manifestera sin utveckling genom ett prov (gradering) som belönas med examen (grad). Svartbältesgraderna kallas dangrader, och graderna under detta för kyugrader. I de flesta klubbar i Sverige bär man som kyugraderad vitt bälte ända fram till svartbältesgraderna. I Sverige är det vanligaste att man får börja bära hakama, vida svarta eller mörkblå kjolliknande byxor, vid tredje kyu vilket i grader räknat är ungefär halvvägs till svart bälte, och räknat i tid mindre. I de flesta länder är normen att endast svartbältesgraderade bär hakama. Kyu-grader räknas uppifrån och nedåt. Man börjar alltså med en kyu-grad med hög siffra (ofta sjätte kyu), medan första kyu är den högsta kyugraden. Dan-grader (svartbältesgrader) räknas däremot uppåt; 1:a dan, 2:a dan och så vidare. Detta system är detsamma i de flesta budoarter.

Aikido tillhör det fåtal idrotter som är helt tävlingsfria. I stället betonas samarbete och viljan att lära av varandra. Avsaknaden av tävling innebär fler stora fördelar. En påtaglig fördel är att skaderiskerna minskar, en annan är att själva träningsögonblicket blir det viktigaste. Aikido tränas inte för att ta medaljer i en framtida tävling. Förutom speciell barnträning, som bedrivs på många klubbar, tränar alla tillsammans. Det görs ingen uppdelning mellan damer och herrar. Det finns idag tre olika stilar inom Aikido. Iwama Ryu, Ki-Aikido och Aikikai. Iwama Ryu är den traditionella Aikido som tränades av Saito Sensei fram till hans död våren 2002. Ki-Aikido är en mjukare och mer följsam stil med inriktning på just "ki". Aikikai är ett samlingsnamn för ett flertal olika stilar. Runt 5000 personer tränar aikido i Sverige idag. Du är varmt välkommen till någon av de hundra klubbar som är anslutna till Svenska Budoförbundet.