Reflektioner från en kort dag i London

Londons tunnelbana är enkel att förstå sig på och Oyster card är verkligen fiffigt och prisvärt, skall spara det till nästa gång jag besöker London (lovar mig själv att det inte skall dröja över ett år denna gång).

Det är otroligt vad det kan vara irriterande med människor ibland, i synnerhet när de äter kakor högljutt smaskande på sätet bredvid. Och när man tror att det äntligen är över så ta han fram en kaka till.

Covent Garden är verkligen fint, men man skall inte vara där på helgen. Hade kort om tid och släpade på mitt bagage så det blev mest en snabb genomgång. Ingen opera eller annat musikframträdande heller (tur är kanske det annars hade jag kanske missat mitt flyg).

Käkade en Tropicana (Hawaii) på en liten italiensk restaurang precis bredvid covent garden som hade väl mycket turistfälle karaktär, men pizzan var schyst (med riktig tomatsås) och inte särskilt dyr, servitrisen var trevlig och ägaren faktiskt italienare.

Min servitris var som sagt trevlig dessutom var hon snabb, engagerad och gjorde ett bra jobb. Funderade på om hon var ny och inte hunnit tröttna ännu eller om detta bara är ett extraknäck vid sidan av studier eller dylikt.

En av de andra servitriserna såg inte så nöjd ut däremot och när de lite arroganta arabisk-talande gästerna vid bordet bredvid beställde en sprite med is utan citron så serverade hon en sprite med citron utan is. Hon såg ännu mer missnöjd ut när hon fick gå tillbaka med den och tittade snabbt bort mot bordet och stoppade sedan ner ena handens fingrar och plockade ut citronen och skickade ner lite is med den andra innan hon gick ut med glaset igen.

Detta med språk märker man, liksom i många andra världsstäder, verkligen av i London. På fem meter hör man förutom alla givna versioner av engelska franska, italienska, spanska, japanska och tyska. Går man en full gata har man nog hört de flesta av världens språk. På tunnelbanan på väg till Heathrow noterade jag att jag inte kände igen språket en tjej pratade. Det lät lite som ryska men hade även drag av finska och svenska och någon gång även italienska. Jag gissade på ett baltiskt språk men var tvungen att fråga. Det var litauiska.

Resan tillbaka till Heathrow var inte alls så bekväm som resan in till city i torsdags. Vagnen var varm, full av folk och jag fick stå hela vägen. Väl på Heathrow var det allmänt kaos där kön till självincheckningen var ofantligt lång. Den avbröts då och då av att folk som var sena fick gå före, att första klass skulle passera och att vissa (som jag) blev skickade att gå direkt till bagage drop för att checka in. Förstår inte riktigt hur de tänkt, alla hänvisas till automater  som få förstår för att checka in. När de gjort det får de ändå gå till disken (där man få stå i kö på nytt) där man skall lämna in bagaget. Där kollar de boarding passet (och kan alltså skriva ut det direkt om det blir för lång kö vid automaterna, vilket det alltid blir). Man får alltså stå i två köer istället för en och det tar dubbelt så lång tid som förut.

Väl incheckad och ordentligt genomsökt vid säkerhetskontrollen var det inte mycket tid för shopping men jag han i alla fall köpa två managementböcker. Tänkte jag skulle lära mig lite om NLP eftersom alla snackar om det och sedan skall jag tydligen förändra mitt liv på sju dagar. Vi får se hur det blir med det…

Dagen efter (spoilervarning)

Vaknade ganska utslagen idag, ändå var jag den som gick och la mig först och har sovit nästan 7 timmar. Även om jag var lugn denna gång så är det så klart en stor anspänning. "Drinks at the hotel" var trevligt. För min del kan det sammanfattas med att det alltid är lika roligt att träffa och prata med Randy att Junior Dos Santos kan äta väldigt många hamburgare och att Dan Hardy inte var så glad. Jag tycker om Dan Hardy, han är trevlig och ger järnet och shit vad taket lyfte i O2 Arena när han gick in, men Condit var helt enkelt för vass.

Alex var helt fantastisk igår och det kommer skrivas spaltmeter om det. Därför tänker jag hålla det ganska kort. Den Alex vi såg igår är den Alex vi som känt honom länge alltid har sett. Hunger, aggressivitet samt framförallt glädje och närvaro. Det saknades i Abu Dhabi. Nu var Alex sig själv igen och när han är det så finns det ingen gräns för hur långt han kan nå.

Andreas (Alex boxningscoach) har varit den som pushat Alex och lyft hans stående game. Vi såg en Alex med snabbare boxning och lätta rörliga fötter. Alex har denna gång varit skadefri och förlusten sist har gett honom motivation att offra och verkligen ge allt som behövs och vi såg en rippad Alex i superform! Förutom att Alex dominerade på varje distans så var det extra kul att se det klassiska Shooters-avslutet med växling mellan slag från mount till rear-naked-choke fram och tillbaka till dess det satt.

Alex har ju tränat i USA på Alliance och Eric var också med som coach och vi har fått riktigt bra kontakt med deras crew. Känns som jag nämnde fantastiskt med den vänskapliga stämningen inom vår idrott. Jag blev ombedd att vara med och coacha Travis Browne mot Kongo som grapplingcoach om fighten skulle hamna mot buren eller på marken. Tycker att Travis blev rånad och att han vann första ronden klart, förlorade andra och vann tredje. Domarna gav Kongo rond 1 (10-9), rond 2 (rond 10-9) och Travis rond 3 (10-8) och resultat blev en draw. Jag anser att 10-9, 9-10 och 10-8 till Travis hade varit rimligt.

Har fått late check-out och sitter kvar på hotellet en stund. Skall snart packa ihop mina grejer och sticka iväg till Covent Garden som är ett av mina favoritställen i London. Sedan blir det lunch och tuben till Heathrow och flyget hem. Jag vilar idag, imorgon är det träning som gäller igen. 5 veckor och 6 dagar till match...

Dagen D och egen match

Efter invägningen igår åkte Alex, Andreas och jag till Nandos tillsammans med två coacher från Alliance där Phil Davies tränar och Alex förberett sig under en månad. Så skönt när just idrottskänsla präglar vår idrott och man kan respektara varandra, vara kompisar och träna tillsammans när man har gått match.

 Nandos har jag säkert skrivit om förut, sjukt bra för att vara snabbmat (http://www.nandos.co.uk/index.cfm). eftersom jag inte ätit sedan frukost blev det två omgångar för mig (nästan en hel grillad kyckling, två portioner potatismos och majskolv). Alex käkade en halv kyckling, ris och coleslaw.

Efter taxiresan tillbaka till hotellet mötte jag upp Jesper och Magnus och gick en sväng til Tescos vid Hammersmith. Mer mat och massa dricka av olika slag. Jobbade lite grand och kollade film på rummet.

Imorse träffades 08.30 och käkade frukost. Alex är fokuserad men avslappnad, känns i perfekt balans för dagen. I MMA kan det alltid gå hur som helst men Alex känns spot on som man säger. Han är närvarande och vill vara här och där är perfekt förutsättningen för topp prestation!

Igår blev det officiellt att jag skall gå match på The Zone FC (http://www.shootersmma.com/), skall bli kul men det är nervöst så klart. Jag är dock i den bästa form jag varit 6 veckor före match så det ser bra ut hittills i alla fall (knock on wood). Strax före elva skall jag träna, tänkte köra igenom kroppen med fria vikter, därefter blir det en intervju.

12.00 skall Alex, jag och Andreas mötas upp för lunch. 13.30 är det samling för att åka till arenan. Vi åker i rejält god tid som alltid med UFC. Tror det kommer att bli sjukt drag ikväll, ser verkligen fram emot såväl Alex match som hela galan!

På plats i London för UFC 120

Hade egentligen tänkt lägga upp ett inlägg redan igår men internet strular något helt otroligt. Så det får bli start idag helt enkelt. Vi får se hur mycket/många inlägg jag får till men jag skall göra mitt bästa.

 Det var en lång dag igår. Torsdag natt packade jag och byggde ungarnas byrå vilket hängt över mig ett tag. Att det bara blev några timmars sömn tog jag igen på de två flygen (åkte via Arlanda). Landade på Heathrow vilket visade sig ligga väldigt bra till eftersom picadilly line (tunnelbanan) går från flygplatsen till Cockfoster (vad är det för ett namn egentligen?) och stannar vid Hammersmith och därifrån är det några minuters promenad (och skyltat) till hotellet.

Skönt att gå i vimlet på Londons gator i duggregent igen. Sist jag var i London var när UFC gick i O2 arena förra gången faktiskt. Har varit rätt mycket i London, bland annat som barn då jag hade en släkting som bodde i London. Ett av mina starkaste minnen är från mitten av 70-talet då IRA regelbundet utförde terrorattentat. Jag var på British Museum då bomblarmet gick och jag minns hur min pappa lyfte upp mig och rusade ut. Jag var 7 har jag för mig. På senare år har det varit en hel del möten med UFC etc.

Efter lite strul med incheckningen så fick jag mitt rum. Träffade Alex som såg jävligt pigg och fräsch ut) och Andreas (Alex boxningscoach).

Efter att ha käkat en sista gång på Nandos körde Alex ett träningspass med några femmor mittsar i vår hörnas mycket svettiga och syrefattiga träningsrum på hotellet. Alex ser mycket bra ut. Lätt på fötterna, bra guard och snabba slag. Han väger mindre än förut men har inte mycket mindre muskelmassa utan är bara mer rippad. Dessutom är Alex betydligt hungrigare mentalt nu och mer fokuserad!

Efter att ha sovit 9 timmar (när hände det sist) så var det dags för hotellfrukost. Pannkakor med lönnsirap går ju alltid ner. Alex som nu på morgonen redan klarat vikten och alltså inte behöver basta såg pigg ut. Nästa steg är samling 13.30 (vi är en timma efter Svensk tid) för att sedan ta oss till invägningen.

Det pågår UFC Fan Expo (http://www.ufcfanexpo.com/) så det är en hel del kändisar influgna för det men fight cardet för UFC 120 i sig är inte så tungt denna gång och det är inte några riktigt stora namn på cardet (ufc har inte ens studiobilder på alla fighters uppe: http://uk.ufc.com/event/UFC120_london_event#/fight). Det till trots så var O2 arena utsåld (17.000 platser) för två månader sedan.

Tittar man på vart "fight of the night", "knock out of the night" och "submission of the night" premierna brukar gå (till undercard matcherna) så kan detta snarast borga för en mer actionfylld gala än tvärtom och jag tror på en betydligt bättre kväll än när vi var i Abu Dhabi.