arbetsskada

Ärligt talat nu.

Jag tycker att det är dags att sluta hymla. Min skada är en arbetsskada. Allt jag jobbar bort, slits varje dag upp igen när jag jobbar. Det är inte som att mitt jobb egentligen är särskilt slitsamt, det är bara det att jag vet att jag skulle kunna göra tusen roligare saker (som att träna upponervända triangelkombos tillexempel)

Min tid är dyrbar och jag lovar att inte kasta bort den, som pärlor till svin. Jag dagdrömmer om brottarmattor, arbetskollegor som fångar varandra i armbars och leenden som växlas med leenden. Drömmen om att kunna göra det jag älskar på heltid jagar mig.

I övrigt behöver jag yoga, andning,  styrka och stretch varje morgon. (note to my self)