Idag börjar gymlivet

Sjukgymnasten har hela tiden tjatat på mig, Ofta subtilt, men när jag väl berättade för honom att jag nu insett att det var dags för lite gymmning, drog det i hans smilgropar o han sken upp rejält, sådär som det bara kan göra på en grapplingcoach som ser sitt barn sätta sin första armbar eller triangel.

Jag har alltså köpt ett gymkort. Tidigare i livet har jag hat som mål att bygga för styrka och muskler och då totalhavarerat, nu ska jag testa nånting annat, att bygga för stabiliteten och långsiktigt.

Säg om jag har fel, men jag tror det är det ända rätta. Min arm kommer inte sätta sig rätt av sig själv, det onda kommer inte gå över förren jag står ansikte mot ansikte med det. Några stackare kommer se mig frusta bort 10 min av mitt liv varje dag på en motionscykel, för att sen lyfta skrot och kanske en gång längre fram i livet gå ut och uträtta stordåd.

Mina föräldrar kommer bli stolta. (Fram tills att dom inser att all potential gick åt en riktigt nördsport)

 

MVH

/

Hen som dör med ett leende på läpparna