Kaststjärnans återkomst

… grillsskrapa.

Så istället för ninjanostalgi får ni här min alldeles egna grilltoplista eftersom grillen bokstavligen gått varm i sommar.

Semestern fick ett abrupt avslut och avslutades för övrigt hårt och skoningslöst idag. Det var inte det att det var oväntat på något sätt att jag skulle infinna mig på jobbet idag. Det var jag fullt införstådd med. Det var mer det att jag inte ville att semestern skulle ta slut. Jag hade semester ända fram till 08.59 i morse. Jag väntade in i det längsta med att stämpla in. Är man semesterflanör av klass så är man! Dock har jag haft en riktigt bra semester. Inte minst med tanke på att Felicia ryckt in som nyhetsrapportör under tre veckor vilket jag bockar och bugar för.

Det har varit lite nyhetsuppdatering och lite annat smått och gott som fyllt min dag än så länge. Lite högar att ta tag i men inte allt för mycket e-mails som inkommit vilket är skönt.

Anders och Andreas har semester en vecka till. Sedan är redaktionen fulltalig igen.

Så här kommer mina topplistor gällande grillning:

Bästa Grillrengöringsredskapet:
1. Ninjagrillskrapan (prisvärd och mycket effektiv)
2. Svinto / stålborste (vad jag använde innan ninjagrillskrapan som resulterade i svarta kolfläckar på ben och shorts)
3. Kökssvamp (mission impossible)

Godaste på grillen:
1. Entrecote (gött, mört, bara smälter i munnen)
2. Fläskkarré eller fläskkotlett i bit (Upptäckte att det var billigare att köpa benfri i bit, men det visade sig även vara godare än redan färdigstyckade köttbitar).
3. Korv med hög kötthalt (minst 95% kötthalt, gärna kryddstarka korvar)

En outsider är kamben och revben som kräver lite längre hantering. Ska prova det på grillen innan sommaren är slut. Då brukar jag först koka köttet minst 1 timme ofta 90 minuter. Därefter penslar jag med glaze. Resultatet brukar bli grymt och köttet lossnar fint från benen. Tror att den kan toppa listan när jag väl testat.

Bästa smaksättaren:
1. Rub (torrmarinad, men köp inte butikernas dyra Rub-kryddpåsar, hitta en grillkrydda du gillar som räcker till flera grillningar)
2. Marinad (tidigare marinerade jag allt, numer går jag mer och mer över till rub.)
3. Glaze

Bästa grilldrycken:
1. Öl (Mest av denna vara i början på semestern, mer av Cola Zero mot slutet av semestern…)
2. Vin
3. Cola Zero

Bästa kolet?
1. Mix av vanligt kol och briketter (Bäst utvecklad värme under längre grilltid)
2. briketter
3. kol

En sak som jag funderat på är på att byta grill. Jag tittar trånande efter gasolgrillarna som är blanka och fina men jag osäker på om det blir lika gott som på en kolgrill. Dock är de ju fasligt dyra enligt min mening. Min grill har några år på nacken och börjar bli lite skev. Är det någon som har tips om hurvida man ska ha en gasolgrill eller kolgrill så tages det tacksamt emot. Vilka fördelar respektive nackdelar har du upplevt?

Mvh
Marko Gyllenland

The noble art of semester

Ingen lek det här.

Har man aldrig haft en semester förut är det en förbryllande värld att angripa. Hur fan gör man?

Någon föreslog att "slappna av och ha kul". Personen i fråga visste uppenbarligen inte vem de pratade med.

Plan B. Fake it til you make it. Allt som behövdes var en förebild, lite skådespelarskills och ett genuint försök att simulera semesterbeteende. Det är här Madde kom in i bilden. Västkustens okrönta drottning på chill, cool livsstil á la fighter.

Skåda således min version av en Madde. För att vara ett första försök tycker jag det är hyggligt övertygande. Med ett blont hårsvall, något som liknar färg på huden och lite större armmuskler så är jag hemma. Skrynklig hund måste gå att lösa.

Fortsättning följer. Efter att jag tvättat bort den här omskakande upplevelsen med lite rysk litteratur, svart kaffe och neddragna rullgardiner.

/Bruz

Mental rehabilitering

Dagar och veckor flyter samman. Nu är det nästan två månader sedan armen gick av och opererades hel igen. Jag börjar vänja mig vid att sova ut på morgonen, lägga upp fightingnyheter, dricka kaffe i lugn och ro, boka in extratider hos tatueraren och gå på hårdrockskonserter.

Vi överlevde helgen på MMA Academy med bravur. Inga arga, gröna och storvuxna typer så långt ögat kunde se. Resan upp var även den mycket underhållande, med en korvfabriksbefriad Östling skrålandes till random radiokanaler längs med E20. Det var inte vackert, men det höll mig vaken.

På lägret snackade jag med Waldo Zapata om mental rehabilitering. Jag har funderat på det där en del. Alla vet ju hur man bäst bör rehabilitera en skada, rent fysiskt. Men vad händer med den mentala delen, varför pratar ingen om den? Det känns väldigt nervöst att köra igång med träningen igen, trots att det är många veckor kvar innan jag kan sätta min fot på en brottarmatta. Ska armen hålla, kommer jag våga vara explosiv och köra på som förut?

Waldos tips var: Glädje. Att ha roligt när jag kliver upp på mattan igen, rulla med någon jag litar på och verkligen garva mig igenom passet. Det känns som om jag har lite upplägg för en artikel i ämnet.

Så vad händer annars, när jag inte får experttips av svartbälten?

Förra veckan blev det ett par djupa andetag under nålen. Ryggtavlan har tagit många timmar och jag har väl ett tiotal och lite till kvar. Lika bra att passa på när man är ”ledig” och inte kan brottas. Försökte mig i vintras på att träna MMA några dagar för tidigt efter en fyratimmarssession på ryggen. Trots dubbelt upp med både rashguard och t-shirt är det inget jag vill rekommendera någon.

Sommarens höjdpunkt hittills: Hatebreed. Vilket ös. Deras spelning på Metaltown i Göteborg är bland det bästa jag sett med bandet. Enkelt. Fyra gubbar, några instrument och ett PA. Tänk att det kan vara så bra utan vare sig fyrverkerier eller konfetti. Jag har tyvärr aldrig förstått mig på det där med att bränna sitt gage på pappersspill och LED-skärmar. Musiken ska tala för sig själv.

Ikväll är det dags för nästa konsert. Denna gången med banden Converge och Kylesa. Det är en fulländad sommar när Östling spelar luftgitarr hemma i soffan till ”Free Bird”, Jamey Jasta utbringar sina fantastiska avgrundsvrål och Vinnie Paul snurrar trumpinnar i luften.

Hårdrock är mental rehabilitering.

/Felicia "X-23" Rosvall

En vecka utan dator

Då var drygt en vecka avklarad med fokus på att ta det lugnt och släppa greppet lite.

Är man arbetsnarkoman så är en vecka i en rustik stuga påfrestande inte bara för att man vet att mailboxen staplar vägen till himlen men också för att mentalt lyckas varva ner.

Förvånande nog har det gått enkelt att slå om, möjligen beror det på att man nu för tiden kan hålla koll på det mesta med telefonen men framförallt underlättar det med lite nya miljöer (se bild). Kan starkt rekommendera sydöstra skåne för den som letar fina stränder. Tänk bara på att vattnet är lika kallt som Fedors kylskåp.

Som ni kanske har förstått har arbetet strandat och likaså träningen, av flera skäl, men idag slog paniken in ordentligt. Magen växer, terminsstart närmar sig och slappheten når inga gränser, vad ska man ta sig till!

Efter detta inlägg hägrar 40 minuters strafflöpning i pleasantville (extremt hård terräng med 2% lutning).

I övrigt ser vi fram emot Stockholm och Rumble of the Kings som redan ser riktigt intressant ut.

En mental mil bort ligger planer att följa eventet på nära håll, eventuellt med lite live-rapportering men mycket måste klaffa, vi håller tummarna för det.

/Tony

Semester

I veckan har jag monterat gardinstänger och övat yoga men också hunnit med en båttur på gamla Rivöfjorden. Om jag kunnat se mig själv i dag för fem år sedan hade Anders, version 2005 örfilat Anders, version 2010, för hans veka träning och uppmanat honom att spotta i nävarna, stånga gjutjärn och slåss. Så här på semestern kan jag dock se fördelarna med uppblåsbara bollar och yoga. Kanske är det åldern som tar ut sin rätt?

Besökte vårdcentralen med min tjej, som är långvarigt sjuk i veckan och fick remiss till akuten. Vi kom dit kl tre på eftermiddagen och fick träffa läkaren omkring midnatt. Det är som ett skämt, och man får verkligen bita sig i läppen för att inte leva ut sitt missnöje på personalen. Fast det är för det mesta inte deras fel, akuten är underbemannad och personalen vänder ut och in på sig själva för att hinna med, trots att det inte kan gå.

Yogaställningen jag övar på bilden kallas bunden lotus, eller Baddha Padmasana. Från en vanlig lotusställning ska man sträcka båda armarna bakom ryggen och hålla sina egna tår. Det är en lurig ställning för oss med framåtsjunkna axlar och krumma ryggar. Höftböjare och små muskler som roterar benen sträcks ut samtidigt som skulderbladen dras bakåt maximalt och ryggen rätas. Bra motgift mot monoton styrke och kampsportsträning. Traditionella yogatexter lovar också förbättrad funktion från alla bålens inre organ, uppväckande av ormkraften kundalini och psychic powers. Beware!  

Preview på kommande omslag

I måndags tillbringade vi en förmiddag vid Hedegärdessjön och tog bildserier för TRX till kommmande nummer av Fighter Magazine. Det var landslagscoachen i submission wrestling Christian Sandberg och hans höggravida flickvän som var på besök.

Det blev TRX-träning med sjön i bakgrunden. Efteråt blev det medhavd picknickkorg med hemmagjord skink- och ostpaj, sallad och medköpt rostbiff och potatissallad. Väldigt trevligt att "jobba" under sådana förhållanden, kändes mer som att träffa goda vänner.

I tisdags blev det lite administration med fakturor som skulle skickas ut och i morse hörde sig Alex från Body som saknade annons till kommande nummer (panik!).

Jag ville inte störa Bruzelius som tagit välbehövd semester och snodde ihop en annons med kommande omslag på 30 minuter.

Så är det att vara chefredaktör i semestertider, man blir tvungen att hoppa in och jobba några timmar då och då för att hantera akuta saker, men jag försöker passa på att göra det när det regnar. Nu skall jag ägna mig åt en stunds seriös träning eftersom det hamnat på efterkälken en vecka.

Semester är härligt trots att man måste jobba emellanåt. Nu ska jag njuta av återstoden av semestern och hoppas på gott väder. Celeste fyller 3 och på lördag firar vi henne.

På måndag firar vi bröllopsdag. Här är bilder från fotograferingen för två år sedan (http://www.fjarilsvingar.se/markosanna/ ).
Det är före detta medarbetaren Hanna Byström som tagit bilderna.

Vart håller ni hus?!

Alla människor som behöver uppdatera sin prenumeration (August, jag kan stava även om mitt uttal ibland tryter) varför svarar ni inte när jag ringer denna soliga sommardag?

Nu gick Eva precis hem och jag sitter kvar ensam på kontoret. Saknar Anders ständiga förbipasserande för att hämta kaffe... hoppas han har en skön semester dock, såg inte ut som warrior dieten gjorde en sådär värst pigg=)

Snart ska jag hålla thaiboxningspass och sedan blir det backträning, kvällsdopp och engångsgrill! Sommaren är bäst på kvällen, eller hur?!

Bilden är från förra sommaren vid ett litet mysigt torn här i Göteborg...

/Linnea

Redaktionen reducerad till hälften

Av åtta personer som tillsammans roddar ihop tidingen fighter så är nu fyra på semester. Det är ju inte okej, tycker jag som sitter hemma och jobbar.

Pilos kommentar till Anders fantastiska inlägg (http://www.fightermag.se/blogg/redaktionen/2010-07-09/en-forntida-krigares-kamp) kom alltså lite försent, Tony har redan gett sig iväg. Men han brukar alltid kolla mail flera gånger om dagen och jag har mailat honom. Sedan är alltså Marko och Anders iväg och inom kort (nästa tidning skall bara till tryckeriet först) även Brusse.

Det betyder att de som gör papperstidningen Fighter Magazine, är iväg allihopa. Kvar har vi Eva (bokföring/administration), Felicia (webnyheter), Linnea (prenumeranter) och jag.

Trots min avundsjuka (jag har trots allt haft två veckor i Spanien redan) så önskar jag killarna en riktigt skön semester!

Vem f#n är Hulken?

Imorgon får jag äntligen höra smattret från mitsar och känna de spänstiga brottarmattorna under fötterna. Det är dags för MMA Academy Summer Camp, om så bara för att delta som kampsportsfluktare och reporter. Snart sju veckor utan varken boxning eller brottning resulterar i rejäl abstinens. Rökning, släng dig i väggen. Till och med den fräna doften av använda handskar luktar godare än Chanel No 5.

Tolv skruvar och två plattor i vänsterarmen plus en fraktur i höger handled har lett till en försoffning utan dess like. Och när inte ens Hemmakvälls DVD-sortiment räckte till blev jag tvungen att prova något nytt. Jag gjorde slag i saken och i veckan testade jag: Vattengympa. Ja, jag vet. Det är sånt man bara skämtar om när man är hel och frisk. Men allt är sant. Alla fördomar och föreställningar du någonsin haft om vattengympa stämmer. Sen kan du multiplicera dem med tio. 23 damer och jag ackompanjerades av svensktoppens värsta fyrtaktsplågor. En helt ny form av terror.

Så, vad ska man hitta på under dygnets övriga 23 timmar? Jag kan snart titulera mig expert på att söka igenom nyhetssidor och hänger väl hyfsat med i alla turer och ryktesspridningar som florerar på nätet. Men snälla, ge mig seriösa nyheter tack.

I eftermiddag bär det alltså av mot Södertälje, till mitt favoritkollo i Vackstanäs skogar. Hämtar upp Jens på Ingos fabrik (vi tror att han har ett finger med i spelet), fem timmar i bilen och sen ska Östling få nöjet att slita hårdare än sitt dagsverke med falukorv i 2-pack. 

Enligt deltagarlistan ska Hulken vara med i proffsgruppen. Är det herr Hogan eller den där stora gröna killen? Den som lever får se.

/Felicia "X-23" Rosvall

En forntida krigares kamp

Jag håller normalt emot när det gäller nya prylar och gadgets av olika slag, jag tror på att hålla det enkelt, men min gamla lur hade egentligen redan givit upp och man kollar ju ändå mail, sms, intranät och hemsidor dagarna i ände. Så jag hoppas den lilla pekskärmsprylen ska rationalisera vardagen. Time managment, nätvrkning och IT-teknik är ju trots allt kärnan i krigar- och plundrarvardagen.

Jag hade mina onda aningar, eftersom jag redan haft några run-ins med migränframkallande styrprogrammet itunes och svurit vid alla forntida krigargudars mödrar och avkommor att i framtiden använda alternativ mjukvara. No way out den här gången dock. Det började med att jag använde itunes för att installera ett mailkonto vilket det tolkade som att jag ville fabriksåterställa iphone. Efter att jag plundrat, skövlat och bränt ett tiotal medelstora  byar i frustration sansade jag mig, tog tjuren vid hornen och genomförde återställningren som givetvis hängde sig, jag skulle inte vänta mig något annat. Tre datorer och oräkneliga itunesversioner senare gick fabriksåterställningen igenom, och iphone fick nytt liv. Dock har jag sprungit ifrån min nya PIN-kod i dag när operatören flyttar in mitt gamla telefonnr varför jag nu är helt utan telefon.

Efter omkring en veckas konstant krånglande, och förstås, kostnader, startar iphone på minus när det gäller rationalisering och optimering. En nödvändig investering eller bara ett uttryck för den enkla sanningen att allt man tror man äger i själva verket äger en? 

Huvuden ska rulla. Anyways, i dag är då sista dagen på kontoret innan semestern, lite korrläsning och extraplock med tidningen efter i dag räknar jag med, men det ska bli skönt att få sova på morgnarna. Just nu skickar jag iväg en excel-fil till bokbinderiet med alla prenumeranter och deras adresser i.

(Om någon undrar över Warrior diet vill jag gärna meddela att metoden inte har någon vetenskaplig förankring och jag vill därför inte rekomendera den. Jag gör det som ett personligt experiment kring hunger, mättnad och ifrågasättande av gamla normer).

Målet är världsherravälde.

//The Destroyer

Tragedi

Anders Erikssons envisa strävan att bli en urban betongbarbar har tagit ännu ett steg mot domedagen.

Han har börjat med warrior diet.

För er som inte är bekanta med dieten, går den ut på att lida sig igenom hunger hela dagen och endast äta ett mål om dagen. Måltiden ska helst bestå av djur som man själv dräpt i skogen med en yxa, blandat med bark och rotfrukter för fibrernas skull. Om nom nom, samtidigt som våra förfäder vikingarna, grottmännen och barbarerna ylar genom det genetiska arvet. Det är manligt och tufft sådär som shorts på vintern, branding och egensnickrad stuga i skogen är manligt och tufft.

Nu för den verkliga tragedin. Det är deadlinevecka, 20 timmars arbetsdagar och mental härdsmälta. Jag vet att plikten kräver att jag mobbar Eriksson för hans nya påfund men energin finns där bara inte. Han kom till och med undan med en utdragen hyllning till Fabricio Werdum idag. Komplett med profetian att denne brasilianske lottovinnare skulle upprepa sin bedrift och klå Fedor även i rematchen.

Jag gjorde ett tappert försök att angripa med ett förhör om hans sexuella läggning, men möttes endast av medlidande och ett muntert leende.

Deadlinevecka kommer att bli min död.

/Bruz


PS: Bilden ovan togs på ett träningsläger där Eriksson och Tommy Blom spenderade en månad i Gobiöknen, ylade mot månen, svingade kettlebells, åt warrior diet och skallade varandras höfter.

Underliga tider

Tommy är ungefär lika stark som en pickuptruck med en lyftkran monterad, men inga gränser pressades under dagens träning. Själv var det månader sedan jag körde någon riktig sparring, och jag tror det var ett tag sedan för Tommy också, även om han ju förberedde sig för The Zone för inte allt för länge sedan. Reflexer och sånt var lite off och boxningssparringen fick avslutas när Tommy cuttade sig själv i huvudet genom att dundra in skallen i mitt höftben. Se schematisk bild.

Deadline-jakten och nedräkningen till semestern fortsätter. Strikeforce är ett elände att få loss bilder från, jämfört med UFC, som blixtsnabbt skickar log-in till ett gigantiskt online-bibliotek med profsbilder från masor av galor, så fort man frågar. Där har SF något att jobba på om de vill ha mer exponering i framtiden.

//Anders

Provnummer helt gratis

Mycket har hänt under åren men frågan är om inte Brusse och Anders nu har lyft tidningen till helt nya nivåer. Därför vill vi att alla skall kunna prova tidningen utan besvär (rekomendera gärna):
http://www.fightermag.se/gratisnummer/

Mvh August Wallén

Släktträff, fotboll, champagne och husvagn

Släktträffen innebar på sommarens varmaste dag, öronbedövande sorl i den varma lokalen (solen låg på mot den sidan), massa mat (rulltårtsbakelsen och jordgubbarna var en höjdare) fotografering och spontanfotboll utanför med kusinerna. Jag har inte sett en enda match på VM men jag älskar att spela fotboll. Jag minns när man var yngre så spelade man boll på Tuvevallen tills man inte såg bollen längre.
Jag tror dock att jag sitter bänkad framför finalen. Den kan man ju inte missa!

Kvällen avslutades med ännu mer mat hemma hos Sannas föräldrar i Ljungby. Som grand finale åkte champagneflaskan fram (inte vet jag vad vi firade, kanske att det var sommarlov). Slutligen slumrade vi in i husvagnen som de hade på tomten. Ungarna älskade det. Och ja, det var faktiskt rätt så mysigt!

Teknisk landvinning