Funderar på privates...

Nä Jenny.. ..sluta klanka på dig själv. Just Do It! Nu kör vi, ses på klubben =)

Privatlektioner är ALLTID bra Om man gillar att instruera är det enda som kan göra det tråkigt om eleven inte är intresserad av att lyssna. Så inte nerdvärdera dig själv sådär! Jag gillar inte när man nervärderar mina träningskompisar!

Men som sagt, privatlektioner är extra bra om man dras med något som begränsar hur man kan prestera, för man får träningen anpassad efter precis vad man kan göra. Det är ett väldigt bra sätt att få jobba på de grejer du inte känner att du inte kan hänga med på under vanliga pass, eller för den delen för att hitta andra saker du kan göra istället. Så kör på :)

Privatlektioner.. skall du absolut köra om du är sugen på det. Du kommer att lära dig massor och få lyxen att ha instruktören för dig själv. Snälla Jenny, klanka inte ner på dig själv!!!!!
Du har viljan, du har spirit, du har allt redan! Kör vidare, du är redan en inspiration :D
kramar i massor till dig fining :D

Privets Är jätteroligt, utvecklande och lärorikt!

Det märks ju att du brinner för det här och att vilja finns, så varför skulle något så banalt några extra kilon stoppa dig? Det är bara att köra på, du kommer ha hur kul som helst!!!

Men hörru! Jag vet hur det är, men försök att inte fokusera på det där jobbiga. Det förändrar ju ingenting? Men om du kör privates kommer det göra STOR skillnad. Du kommer känna dig stolt precis som du bör göra, För visst kämpar du, försöker och kör vidare trots att det är tungt emellanåt? Samhället ger oss gärna tankar om att man som lite rund och i sitt eget huvud tjock, är mindre värd än alla de där andra. Men det är i våra egen huvuden som det negativa tar sådan plats, och FY FAN vad ledsen man blir om ingen ser eller uppmärksammar en eventuell viktnedgång?? men vet du, det är för att du är värd precis lika mycket för människorna runt dig. med eller utan några extra kilon.

och du, KÖR HÅRT! =D

Skall ev ta en private i månaden men vet inte...
Ja jag älskar detta, helt och hållet. Och längtan att klara det hela vägen.

Jag vet att jag klankar ner mycket på mig själv, jag är liksom sån. Det är svårt att vara rakt igenom positiv när man ofta bara ser och hör det negativa...

Som när jag levererade i måndags till en kund, så ringde jag på porttelefonen och sa glatt vart jag kom ifrån... och en jätte kul och hygglig grabb svarade, När jag sprungit upp för trapporna så börjar alla att asgarva och sa till killen som stod med dörren öppen för att spana in vem bruden som kom med ***** var. Deras kommentar var: Jahaa. hahaha där fanns det iaf massor att klämma på... mm.. Och det är sådant som jag hör dagligen.. så att stå emot det är tillslut svårt, och därav min negativitet. Tro mig, ni som träffat mig vet att det är en satans mycket "jävlar anamma" i mig och mycket skratt.. men även denna tunga biten.

Det är som ni säger, säkert kanske än mer lärorikt för mig att göra det..
Skall se vad som sker inom närmsta tiden.
Tack för era kommentarer