Helgens synder

Kvällens bästa öl!

I fredags var det utgång som gällde. A. var i stan - vi lärde känna varandra runt 2004 då vi pluggade och umgicks i samma kretsar (och med "umgicks" menar jag "söp som fan"), och har hängt ihop sen dess. Jag brukar skämta om att han är borderline alkoholist och jag är borderline autistisk (vilket inte ska förväxlas med borderline-personlighetsstörningen :P), så vi förtjänar varandra. 

Det började på Bishop på järntorget, och fortsatte där. Mina planerade 2 öl blev 4, och eftersom vi delar samma smak vad det gäller öl så var den mörkare än min humor och starkare än "the Maulers" höger (se där, jag fick med en MMA-referens idag också). Den började på 9% och gick uppåt! Tydligen ska jag bli gudfar till hans barn nu (han har inga ännu, men tydligen har hans flickvän börjat hinta att det är dags), varvid jag genast krävde att eventuella religösa cermonier skulle hållas i Kroms namn. Om en gud inte finns med i "Conan the Barbarian" är det inget för mig! Det var tydligen okej så länge jag stod för kostnaden att smida svärd till ungarna... Detta ledde till en konversation om hur eventuella döttrars pojkvänner skulle behandlas. A. insisterade på att det var mitt jobb att dräpa dem, medan jag hävdade att min eventuella guddotter skulle få dejta vem hon ville så länge hon bevisat att hon kan svinga en yxa först. Jag kommer eventuellt att revidera detta till att hon ska kunna sätta en slag och sparkserie som skulle få en Krav Maga instruktör att fälla en tår av stolthet. 

På det stora hela en episk kväll, även om lördagen och söndagen har fått spenderas i träning för att kompensera för alla kolhydrater jag drog i mig i fredags.