Lara Croft

Igår bröt min mittshållare (Rambo) benet på en som körde med honom. Känns stabilt, not. Precis när han skulle sparka så går Rambo in för att svepa honom och då bryter killen smalbenet. Fan vad oskönt. Jag hatar när dom gör sådana grejer. Typ håller mittsen för rak höger och precis när man slår ut slaget drar dom bort mittsen och garvar. Kvar står man med typ tre uttöjda ledband, en axel ur led och skador för många veckor framöver. Så jävla onödigt.

Tur att vi idag efter eftermiddagspasset tar en liten break och sätter oss i en taxi till Bangkok. Skönt med miljöombyte. Jag ska beställa utrustning till klubben hemma och sedan tänkte vi njuta av vad Bangkok har att erbjuda. Inte allt då, för då hamnar man i finkan. Men saker som löpning i Lumpini Park, några varv i de stora shoppingcentrerna och grillad banan på gatan.

Igår fick jag ett mejl från Stockholmsgruppen om en casting för ett jobb i Tyskland. Idag skulle jag befinna mig i Stockholm, se "tuff, hård och cool ut". Vara som Lara Croft, stuntkvinna (obs, viktigt med kroppskontroll, ska åla över ett butiksgolv mm). För att sedan åka till Tyskland och spela in 17-20 augusti. Materialet skulle visas på TV i ett år i Österrike, Slovakien, Ungern och Rumänien.

Hade varit hur kul som helst. Kruxet är bara att jag är i Pattaya idag, inte i Stockholm och i Bangkok den 17 augusti, inte i Tyskland. Jag börjar bli rädd för att jag borde hålla mig ifrån Thailand i framtiden. De senaste gångerna jag varit här har jag missat massor av festliga möjligheter, Robinson och Gladiatorerna till exempel. Fast å andra sidan tror jag på ödet och att allt har en mening. Just nu kanske det är meningen att jag ska vara just här. Och lära mig hur man inte bryter benet på träningen. Eller hur gott rostade sojabönor faktiskt är (hade aldrig fått reda på det om jag inte hittat dom i den lilla matbutiken jämte massagestället). Eller vilka thailändska och japanska pojkband som är populärast på Channel V (och därmed i Asien) just nu.