"It´s about betting, little bit"

Det var en bra match igår. Jag tog kommandot från början och pressade henne med boxningen och släppte bra mycket fler sparkar än vad jag brukar göra (dock vill jag fortfarande få igång fler). Kände mig pigg, lätt och explosiv i kroppen(det är inte på något sätt en garanti) och hade full fokus från början till slut. Jag var inte det minsta trött i någon utav de fem ronderna och sprang segervarvet med händerna upp i luften när sista ronden var avklarad. Blev därför också hyfsat förvånad när domaren sträckte upp hennes händer i luften... Vad? Kan inte rätt bara vara rätt någon jävla gång? Jag var arg på vägen ut från ringen (dock inga utspel eller fula ord) och i ca 1 minut i omklädningsrummet. Ända tills självaste Stephan Fox kom in i omklädningsrummet och sa: "- You don´t worry about that, you won that fight. This is Thailand." Och så skrattade han och ryckte på axlarna. Och jag kunde inte annat än göra likadant, jag var ju trots allt väldigt nöjd med min insats. Jag fick möta en riktigt grym thailändska (nummer 1 i Thailand just nu, enligt Fox) och fick vad jag frågat efter - en bra match. Jun förklarade matchresultatet genom att säga: "- It´s about betting little bit. If you fighting Europe you win." Stephan Fox förklarade det hela lite mer utförligt och menade på att jag drar mycket turister när jag går match och dom bettar (satsar pengar) såklart på mig medans thailändarna bettar på thailändskan. Igår bettade dom mycket och thailändarna hade förlorat väldigt mycket pengar om jag vunnit matchen. Därför såg dom till att jag inte gjorde det helt enkelt. Så kan det gå. Och det är faktiskt inte hela världen. Jag tycker ändå på något sätt att min motståndare är en värdig vinnare och jag är grymt imponerad av henne. Hon hade stenkoll, absolut den mest tekniska jag mött och så slogs hon som en kille - stabilt. Jag blev inte träffad så många gånger men däremot fick hon ner mig i clinchen i andra ronden och var ruggigt nära att smacka in ett knä i fejjan på mig. Clinchen var den hon var bäst på, försökte kasta hela tiden och kom på något sätt hela tiden bakom mig och knäade mig i ryggen så att inte jag kom åt henne. Då gjorde jag min specialare: Hacke-hackspett-armbågen. Den går ut på att jag, när jag inte får till något annat, "hackar" med armbågen ovanifrån i huvudet på henne. Den är varken farlig eller snygg - men ganska underhållande... :)

Efter matchen lindade jag som vanligt benen direkt och la dom i högläge. Och det blev ett jävla ståhej. Thailändarna fattade inte vad jag (dumma turist) pysslade med och kom fram och tog kort på mig och frågade varför mina tår var blå/gröna. Lite svårt att förklara när dom flesta inte snackade engelska men jag sa: "- If do like this, no pain tomorrow." Sedan sov jag dessutom i dubbla stödstrumpor inatt. Fast det blev bara tre timmar, vi kom hem sent och skulle ta första flyget till Bangkok idag.

Nu bor vi på vårat favorithotell som ligger i Central World-shoppingcentret. Jag har cyklat och sprungit på gymet (med utsikt över Bangkok) för att få ner blödningarna/svullnaderna i benen. Jag sprattlade även lite i poolen och benen känns redan bättre, ungefär hälften så svullna som i morse och inget som verkar bli långvarigt. När jag lekte lilla sjöjungrun i poolen upptäckte jag också att dom spelade musik under vattnet, hur coolt som helst. Ovanför ytan hördes det bara lite dovt men under ytan var det skithögt. Himla festligt tycker jag och simmade några extra vändor under vattnet. Vad som är mindre festligt däremot är priset på mat och dryck här på bygget. Min lunch vid poolen kostade lika mycket som tio middagar på vårat favvis-hak på Samui. Det blir till att käka frukost och lunch nere på gatan imorgon för att jämna ut det lite.

Ikväll har vi dragit en varv med shopping, dock ett ganska litet, var trötta och ville hellre äta choklad och nötter på rummet(som vi gör i skrivande stund). Imorgon bitti drar vi till Kaewsamrit för träning, ska bli roligt. Där finns många vassa fighters att inspireras av.

Vi hörs, det börjar bli glest i min börs!