Vägen till mannens hjärta...
...den går genom maten. Iaf hemma hos oss. Och Christopher lagar väldigt god mat också så det är nog vägen till kvinnans hjärta med i det här fallet =). Jag har jobbat i Hammarkullens Folkets Hus i tre dagar nu på en konferens och ett frukostmöte. Jag fick med mig en hel del mat som min kompis Jocke (kock på Tranquilo) lagade och caterade. Det blev morotssoppa en dag och brasiliansk fisksoppa en annan dag. Det var två magiska soppor! Han bakade också en jättestort bröd som var väldigt gott. Vi beställde mat från en restaurang i Hammarkullen också och där blev det lite över också. Med mig hem, till Christophers och min stora lycka, hade jag idag: falafel, revbensspjäll, libabröd, morotssoppa, brasiliansk fisksoppa (ät den om ni käkar på Tranquilo nån gång!), hembakt bröd, grönsaker och en massa vita tulpaner. Jag har just gjort en hummus till falafeln som blev svingod!

Linns yoghurt-hummus! Mummmmusssss!!!
Ingredienser (uppskattningsvis)
Två burkar kikärtor
En stor vitlöksklyfta
2 dl turkisk yoghurt
1 msk olja av ngt slag. Jag tog sesamolja.
2 krm cayennepeppar
1 tsk paprikapulver
1 tsk salt, kanske lite mer
1 msk citonsaft
1,5 dl vatten
1 dl tahina/tahini. (Ett måste! Hummus utan tahina är ingen riktig hummus.)
Gör så här:
Hacka vitlök fint. Blanda 1 dl vatten med alla andra ingredienser inkl. vitlök i en mixer. Häll på mer vatten om det behövs för att göra konsistensen mer krämig.
Kamal på jobbet lärde mig hur man gör yoghurt så det ska jag göra på måndag! Man behöver bland annat ett täcke för att lyckas. Mycket spännande!
Nu ska jag titta på Gladiatorerna och käka lite gott. Imorgon håller jag och Linnea LiLi Thai Camp [Bas] på klubben och efter det ska jag träna så det blir en lång träningsdag. Ska bli jättekul!
Självgod bror nak muay
Min självgode bror Emil älskar sig själv så mycket att han åt upp sitt eget huvud häromveckan. Pepparkaksvärlden är nu ett minne blott. Efter att ha ätit upp all choklad och gjort lite glass med pepparkakshusbitar i, slängt ut Max flygplan och Jonas från balkongen (det var Don som gjorde detta), slängde jag skiten i soptunnan. Nu finns bara den riktiga världen kvar, och den är helt ok. Christopher och jag kollade på ”Fear and loathing in Las Vegas” igår och den gjorde mig inte speciellt sugen på att bli en fullkomligt världsfrånvarande drogmissbrukare... men en skön film är det.
Hursomhaver, Emil har nu börjat med thaiboxning! Det är fantastiskt och jag var hans tränare på det första passet. Han var duktig men stod lite på hälarna (som sig ”bör” när man är nybörjare). Han har kört boxning i Örebro förut så han är ju bekant med slagen sen tidigare. Han har en riktigt störande jabb; stum och lång och djävlig.
Redan innan Emil började med boxning själv coachade han mig till en vinst i en boxningsmatch med i princip ett enda råd: "Bli inte för stursk". Här på Tifa cupen 2007. Härliga tider!
Det har börjat en ny tjej i vår FC-grupp på FMT. Malin har kört i tre terminer, är nyss hemkommen från en Thailands-resa och är väldigt talangfull och ambitiös. Hon är i min storlek och det är riktigt kul att sparras mot henne. Ska bli kul att se henne utvecklas vidare!
Jag har en annan väldigt rolig sparringpartner också. Isak som är min tränare i MMA:n slog mig lite med proffshandskar häromdagen (han lät lite väl glad när han behövde låna ut sina Slayer-handskar och ta på Kenka-handskarna istället ;) ). Han slog inte så hårt då men det var spännande att få känna på konsistensen på handskarna. Jag tycker faktiskt att det är lite gött att få stryk ibland, och det blir så effektivt med de små handskarna. Med boxhandskar känns det som att det blir som en tung duns som det inte är så nyttigt att få för mycket av. När man kör med de små handskarna däremot, känns det inte som man behöver ta i lika mycket, men slagen känns hårda fast liksom inte tunga. Nyttiga med andra ord.
Jag skrev sist att Don Queso skulle få operationstid snart. Nu är den kommen. Om 11 dagar ska de göra en mjukdelsoperation på hans axel. Sen ska jag ta hand om honom i 8 månaders tid, tills han blir funktionsduglig igen. Det kan inte vara så kul efter en sådan operation men jag ska göra så mycket roliga konster jag bara kan så han håller sig glad hela tiden. Sen kan han ju gläda sig över att han kommer kunna göra såhär igen:

Foto: Antony Sastre
Ikväll ska jag mysa med Lena. Det blir lite film (garanterat fransk) och vin. Kanske fransk afton med baguetter, chèvre och oliver. Det kan hon aldrig tacka nej till.

Här är vi i Frankrike i en liten alpby och smakar på svingoda oliver.
Vad händer?
...och svaret är NOOOOOOO! =) Bilden får visserligen representera ett framtida mål men motsvarar ingen verklighet just nu. Den är tagen av min käre träningskamrat Antony Sastre. Väldigt duktig fotograf! Här är hans hemsida med många coola foton: http://www.antonysastre.com/21734/editorial-sessions
Jag har alltså inte slutat med thaiboxning. Jag tränar men kommer inte tävla igen förrän min rygg är säkrad. Jag har dragit upp min ryggskada under matchträning inför nästan alla mina matcher de senaste 3-4 åren men nu har jag mognat och insett något: Det är inte kul att skada sig hela tiden längre. Så nu tränar jag seriös rehab, ca 1,5 timma varannan eller var tredje dag. Och det ska jag göra ett tag till. Jag har gått till en väldigt bra sjukgymnast på IFK-kliniken som hjälpt mig med bålstabiliserande övningar och berättat att jag har problem med en eller ett par diskar. Inget diskbråck men rätt slitet. Jag har också fått mycket hjälp av Tommy Blom och Daniel Svensson på klubben. Det är grymt att ha en massa människor runt omkring sig som kan så mycket om kroppen. Min ryggskada verkar jag inte vara ensam om heller. Jag har pratat med många som har problem som låter likadana. Sök hjälp säger jag bara ;).
Det går riktigt bra med mitt företag nu. Jag har jobbat en del som konsult på ett företag de senaste veckorna och det är en riktigt bra arbetsplats med jättetrevliga jobbarkompisar. Jag har också fått mycket översättningsjobb på senaste. Så jag har att göra, minst sagt.
MMA:n går ganska bra även om jag är rätt begränsad med min rygg nu. Jag har börjat i Gladius elitgrupp (ej pro-grupp) och det är en riktigt skön grupp. Träningen har ett jättebra upplägg och det känns allmänt kul att göra något nytt och med nya små handskar (och till exempel sparras med tränar-Isak och få mig en härlig fläskläpp ;) ). Vissa grejer gör att jag får ett helt annat perspektiv på fightingen och det känns som jag utvecklas ganska mycket i thaiboxningen på den vägen också. Hemskt spännande!
Christopher har också fått hjälp på IFK-kliniken och en mjukdelsoperation för hans axel börjar närma sig, äntligen! Han har väntat på det sen i september. Och inte kunnat träna speciellt mycket sen dess. Jag vet och kan tänka mig hur omotiverande det är. Men nu närmar det sig, så jag hoppas han kan komma tillbaka så fort som möjligt!










