Den Känslan...

Klockan slog 16:00. Alarmet på mobilen ringde för att påminna mig om att Nu är det dags!. Alla ärenden överlämnade och kunderna meddelade. Mailboxen helt tömt (så vacker när den är helt vit...). Och så - Semester. Den känslan.
 

Ikväll ska det packas så lätt det bara går - kommer bli en hel del shopping och julklappar i Amerikat. Åh, jag kan knappt bärga mig!! Som jag längtat, jag kan knappt tro att det äntligen infaller! Efter strax över 4 månader kommer jag äntligen få träffa min älskade igen. Den känslan.

Igår var sista thaipasset för terminen. Det var ett kortare fast mer intensivt pass än vanligt. Det var utvärdering dessutom. Jag trodde ju så klart att utvärderingen gällde oss som fightades, men det var ju tvärt om - att vi skulle utvärdera passen och uppläggen osv :P Så istället för gangsta-rap så strömmade Stilla Natt ur högtalarna,  vattenflaskorna byttes ut mot Julmust och det bjöds på hjärtformade pepparkakor. Kärlek bland fighters; Den känslan.

Det har varit en otrolig kul termin där jag verkligen känt att jag utvecklats varje månad. Vad har hänt sedan starten av den, 2 st matcher, 1 st hjärnskakning, 0 st förluster. Hm... Inte så illa pinkat trots allt! Jag har dock en lång väg att gå känner jag. Men det är okej, det tar tid - så är det bara. Det är inte för att en person är supertalang som kommer ta denne till toppen, det ligger snarare i hår mycket vilja det ligger bakom. För vad är bäst att ha, vilja eller förmåga? Har man förmågan men inte viljan så kommer man inte långt (jag tror de flesta av oss kan känna igen oss i detta) medan den som har viljan men inte förmågan ser sig tusan till att skaffar sig förmåga!

I början av veckan under ett pass kom jag på mig själv att ha rätt nedlåtande tankar om mig själv och mitt game, att jag inte var lika snabb som de bästa och att jag inte var bra nog osv. Men så byttes tankarna snabbt ut då jag istället fick denna insikten: Varje pass jag går på tar mig faktiskt ett steg närmare att faktiskt bli så snabb och så duktig! Så det är bara att kötta på! Det tar tid, men det ska det nästan också göra. För ni vet ju vad dom säger: Easy come, easy go.

På återseende!

- Joel