Tjugofyra år
Nu i dagarna lade kampsports-bloggen 24 ner och även om jag inte var någon storföljare, så är det alltid synd när bra kampsportsrelaterade saker måste lägga ner. Och på tal om just 24 så har jag igår vandrat på denna Jord i 23 långa år, vilket nu gör mig till 24 bast. Jag gillar just uttrycket "på denna jord har jag bott/vandrat si och så länge" istället för att bara säga "jag är si och så många år gammal" då jag helt och hållet tror på ett liv efter detta och att detta liv inte är det enda stopp vi gör.
Hur som haver, jag firade min födelsedag genom att bjuda in några vänner till min så kallade Death by Chocolate-fest. Det blev riktigt mysigt och redigt mycket skratt, och vi kom ganska snart fram till att det egentliga namnet på festen borde ha varit Death by Sugar...
Min älskade flickvän kunde ej närvara (pga att hon bor i USA..) så jag köpte in denna bukett som fick ställföreträda henne.
Även om jag bad alla gästerna ta med sig sådant som vi inte åt upp, så blev det så pass mycket över att jag tror jag åt en bit varje timme hela dagen efter. Toppade det dessutom med att gå på en bröllopsfest på kvällen och kunde inte låta bli tårtan där. Söt och mätt var bara förnamnet på mig den dagen.
I söndags var det en helt vansinnig storm som drog in över västkusten. Hjälpte gjorde det föga att jag dessutom bor precis vid havet, vilket resulterade i att jag höll på att knockas ur balans utan den våldsamma vinden bara jag satte foten utanför dörren. Jag klarade mig dock utan missöden.
Igår - självaste födelsedagen - kändes det mer eller mindre som en vanlig dag i många avseenden. För er som har läst/sett första delen utav Harry Potter böckerna/filmerna, så ligger Harry vaken mitt i natten och ritar en tårta i dammet på golvet och uttrycker sorgset för sig själv: Happy Birthday, Harry... Nu var det kanske inte riktigt så sorgligt, men det lät ungefär samma då jag sa det till mig själv helt nyvaken. När man bor ensam har man inte många som väcker en med pompa och ståt om morgonen. Det får de bli ändring på snart!
Under dagen på kontoret avtackade vi 2 kollegor som nu ska gå i pension och i och med detta blev tårta och stor samling, och dessutom en jättefin middag på företagets herrgård om kvällen. Under hela dagen var det endast en kollega - på en annan avdelning till och med - som hade via Facebook snappat upp att det var min födelsedag. Det värmde. Klart att jag hade kunnat ställa mig upp mitt under middagen och sagt att "ja, hörni nu är det faktiskt så att det är min födelsedag idag! Fira mig!" Fast det är klart, det hade kaaanske kanske hade skapat en hyfsat krystad stämning. Nä, uppmärksamheten fick stanna hos dem som skulle ha den.
Om det är något som värmer mitt hjärta mer än något annat sätt att uttrycka och visa kärlek och uppskattning på så är det inget som slår just uppskattande ord och komplimanger. Jag tror inte så många faktiskt vet hur mycket det betyder för mig, men vissa komplimanger kan ligga kvar i mina tankar en en positiv energi i flera dagar. Även om jag inte tror att så väldigt många såg det, så var det detta jag önskade mig från mina vänner och bekanta på facebook. Jag får känslan av att vissa utvalda utav dem kommer bli kvar hos mig ett väldigt bra tag. Tack ska ni ha!
- Joel
















