Jag är tillbaks och jag lever

Hej alla igen!

De sista dagarna här har varit fruktansvärda men jag har fått tänka vad som är viktigt just nu, och det är min son.

Jag förstår men fru att hon inte orkar mer efter alla dessa år med mig och min sjukdom och det är bäst att vi flyttar isär så att hon kan må bra och även min son då det har krävts otroligt mycket av dom. Att leva med en person som mig med mina symtom är inte lätt och man orkar inte hur mycket som hellst. Det låter synt av mig att tänka så men det är vad jag måste tänka för att det inte ska bli värre för mig och min familj och det är kanske bättre såhär då jag ger dom andnings tillfälle och att jag får en son som kan träffa mig när jag mår bar och inte behöva se mig må dåligt och vara rädd. Jag tycker inte om beslutet då jag älskar min fru enormt mycket men därför gör jag detta för att inte skada dom mer.

För er som inte vat vem jag är och mitt liv så kan ni läsa min blogg där jag har skrivit ommit liv sedan min utlandstjänst 1993 och vad som har hänt mig genom livet och min sjukdom PTSD

http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.4199416

Nu ska jag ta mig tillbaks igen  och det med träning så jag ska försöka fortsätta skriva här för att få ut mina känslor. det syns inte på mig hur jag mår då jag har lärt mig att ta på en mask utåt.

Här är en film jag spelade in för ca en månad sedan där jag vissar den träningen jag sysslar med RKC Kettlebell

http://www.bodynytt.se/kettlebell_3.htm