Kepler

Om man tittar lite historiskt på vad människan trott om vår planet jorden så kan man konstatera att uppfattningen om jorden ständigt har fått revideras genom åren.

Från början var jorden platt men det visade sig att den var rund. Jorden var även under en lång period centrum av Universum.

Vetenskapsmän som ändrade på dessa uppfattningar sågs sällan med blida ögon och inte minst kyrkan/religionen ville inte veta av sådana ändringar i världsaltet.

Att det var jorden som snurrade kring solen var ju en hädelse. Efter ett kunde det accepteras, dock tyckte man länge att planeterna ändå snurrade runt jorden. Vetenskapsmännen arbetade vidare och till slut fattade man att alla planeter snurrade runt solen och att vissa planeter hade månar som snurrade kring själva planeten.

Till en början var man dock övertygad att planetbanorna var helt cirkulära och hade fasliga problem att få banorna att stämma.

Till slut kunde dock Johannes Kepler fastställa 3 lagar och himlakropparnas rörelser

Keplers första lag: Planetbanorna är ellipser med stjärnan i den ena brännpunkten. Tidigare hade man ansett att planeter rörde sig i cirkelbanor då cirkeln var den perfekta geometriska figuren.

Keplers andra lag: Varje planet rör sig längs sin elliptiska bana med en sådan hastighet att en linje från planeten till stjärnan alltid sveper över en lika stor area på samma tid.

Keplers tredje lag: Uttrycket T i kvadrat genom r i kubik lika med k ger samma konstanta värde för alla planeter som snurrar runt stjärnan, där T är planetens omloppstid och r medelavståndet från stjärna.

Just denne Kepler har gett namn till ett spciellt teleskop som jag skall återkomma till strax.

Senare astronomer, astrofysiker och kosmologer har sedan visat att inte ens solen är universums medelpunkt. Den ingår i en större samling stjärnor som bildar vår galax (Vintergatan) och den finns i sin tur i en lokal galaxhop (Virgohopen) och universum är mycket större än så och någon medelpunkt går inte att bestämma.

Tillbaka till planeterna där planeterna i vårt solsystem kretsar kring vår stjärna som vi kallar solen. Den sol är en normal stjärna, varken speciellt stor eller speciellt liten. Den är dock väldigt stor i förhållande till planeterna.

För den som vill betrakta en annan stjärna än solen för att försöka upptäcka planeter kring den stjärnan får det därför mycket svårt. Detta har lett till föreställningen att vi människor än ensamma i universum och att jorden är unik.

Well - think twice! Nu finns nämligen det rymdbaserade teleskopet Kepler sedan 2009 i en heliocentrisk bana där den observerar ett relativt stort område i stjärnbilderna Svanen och Lyran konstant (något som den rymdbaserade placeringen möjliggör)

Där betraktar teleskopet mer än 100 000 stjärnor samtidigt. Teleskopet fungerar som en fotometer där den kan hålla koll på ljusstyrkan på alla dessa stjärnor samtidigt och registrera om ljusstyrkan hos en stjärna ändras med 0,01% eller mer.

Då en planet passerar mellan stjärnan och teleskpet så ändras ljusstyrkan eftersom planeten blockerar en liten liten del av ljuset. Här på jorden har vi ju solförmörkelser där månen blockerar solen strålar. Det är i princip samma sak fast otroligt mycket svårare att upptäcka. Dock är Kepler så finkänslig att den gör det (teknikens under!).

Kanske är du bekant med att alla planeter i vårt solsystem ligger i samma plan?  De bildar tillsammans en skiva. Om du sett en bild av solsystemet så tror jag du förstår vad jag menar.

Sannolikt är andra planetsystem konstruerade på samma sätt (men inte alla). Dock så skall det till ganska mycket att en planet skall passera att blockera stjärnljuset precis i den riktning Kepler befinner sig i. Faktum är chansen att upptäcka en planet i jordens storlek endast är 0,5% eftersom den kan rotera runt stjärnan i så många andra vinklar så att den aldrig passera just mellan stjärnan och teleskopet. Det är därför Kepler undersöker så många stjärnor samtidigt.

Kepler skall försöka upptäcka sådana planeter och även se om de finns i vad som kallas den beboliga zonen (det är en zon som har en temperatur som kan hysa liv som vi känner det).

Keplers fulla uppdragsbeskrivning är

1. Undersöka förekomsten av jordliknande planeter som finns i eller nära den beboeliga zonen.

1. Undersöka fördelningen av storleken och formen på de olika jordliknande planeternas omloppsbanor.

1. Uppskatta hur många planeter det finns i stjärnsystem med flera stjärnor.

1. Undersöka variationen i omloppsbanor, planeternas reflektionsföråga, storlek, massa och densitet av jätteplaneter med kort omloppstid.

1. Identifiera fler planeter för varje upptäckt planetsystem med andra tekniker.

1. Undersöka egenskaperna hos stjärnor med planetsystem

Om du lyckats läsa så här långt så undrar du nog om Kepler upptäckt några planeter. Svaret är flera tusen planeter och där flera är i samma storlek som jorden, samma sammansättning och med i den beboliga zonen!

Kepler har bara skrapat på ytan. Enkelt sagt kan slutsatsen dras att det fullkomligt kryllar av planeter där ute. Om de hyser något liv återstår att se. Men vi har från föreställningen till att jorden är platt och i mitten av rymden till att en av flera miljarder likadana planeter. Då är det fånigt att tro att det inte finns liv där ute. Fullständigt fånigt till och med.