Camp 414

Febern ligger stadigt på 39-40 och kännslorna är på högvar.

Zappar tv: "Foppa tränat med modos juniorer. Kommentar: "De är ju jättesnällt att jag får va med." Jävlar vilken fin kille tänker jag och gråter en skvätt.

Program där folk blir modeler, ser inte detta men hör hur en av deltagarna börjar gråta hysteriskt. Gör det samma för säkerhets skull.

Mamma har massa skulder, köpt saker. Tårar.

Undrar vad som skulle hända om GAIS plötsligt visades.

Camp 414

Endorfiner!

Ja, vad annars? Utan detta hormon vore knappt något värt att göra, problemet är bara att jag är människa. Människans kanske största talang är ju hennes förmåga till ständig adaption, en situation som nyss tedde sig extrem har plötsligt blivigt vardag och mest av allt seg och tråkig.

Problemet jag ställs inför är alltså följande: Hur skall dessa endorfiner frambringas? Drogens dos måste ständigt bli högre, stupet vars kant vi balanserar på ständigt djupare. Högre, vassare, fullare, farligare, dråpligare, smutsigare, halare, våtare. Hela tiden mer. Tristessen får aldrig bli min vän.

För utan er älskade endorfiner vad vore livet värt då?

Camp 424

Myror i benen jag har då det snart bär av mot en högre altitud bort från plattland och plattfötter.

Sträva uppåt framåt!

Så för att tala klarspråk så räcker det gott med att rulla ett halvt varv i min grumliga pöl.  

När nu detta snart är avklarat kvarstår snart endast den eviga frågan: Varför?

Jag vet inte. Återkommer (min förhoppning är snart) när mera klokhet införskaffats.

Camp 424

Likstelheten sitter dock i.

Sedan tvåsamheten blev ensamhet och Majorna byttes mot 424 så har jag väl insett att det är dags att försöka intressera sig för omvärlden igen, visserligen kan man (läs jag) ha mången trivsam stund i sällskap av bara sig själv. Men det slutar alltid med att det skaver lite.

Vad har jag då lärt mig av denna tid av oaktion? 

Om man räknar vilket vapen/magi som dödar vilken fiende i diverse tv-spel så har jag lärt mig en hel del må jag säga. I övrigt har jag väl lärt mig föga.

Liket rör sig hur som helst, får se vad det blir den här gången.