Bumfights Camp 414
Gårdagens sejour med Team Unemployed, de äkta medlemmarna alltså (om man får en bonus på 30 000 riksdaler känner jag i alla fall att man inte riktigt är kvalificerad) ledde till en häpnadsväckande observation.
Då många familjer hade barnbidrag att inkassera just denna dag var Willys, som man kanske borde förutsett, packat med kunder. Detta var en riktig misskalkylering från vår sida, då vi endast tänkt stanna till för att införskaffa vår dagliga dos av Powerking.
Så, något förargade över detta snedsteg fick vi vackert ställa oss i den nu ringlande kön. Väl i kön hamnar vi bakom en makedonier känd från bl a Melodifestivalen.
Vår rastlöshet, som snart blev oss övermäktiga, tvingade oss att börja fälla en rad välobserverade och högst sannolikt korrekta antaganden om våra köande medmänniskor.
Allt eftersom tiden led blev vi djärvare och allt mer högljudda i våra träffsäkra, och inte alltid måste jag tillägga, illa menade observationer.
Detta började så småningom påkalla uppmärksamheten hos vår käre makedonska vän, och mången arg blick riktades åt vårt håll.
Det var då som Benke gjorde sin observation. I vår makedonska väns matkorg trängdes en rad olika matvaror. Två av dessa kanske ej hade skapat intresse om de införskaffats separat. Men nu var det ju inte så. Så vem försöker han lura? Minimjölk och grillchips i samma kasse...
Så vi gjorde det enda rätta och skrev ett mail till vår vän där vi frågade om allt stod riktigt rätt till.
Har påbörjat infiltration av det feodala systemet i Majorna. Snart är jag knappt prostituerad längre, utan endast involverad i ett byte av tjänster...
Bumfights Camp 414
Vips så sken solen över götet igen!
Det började ju så olyckligt, Falsetas orsakar straff och man tänker "jaha, livet går väl vidare ialla fall" och smuttar uppgivet på sin nu något avslagna öl.
Men Christensen överbevisar alla som hävdar att han nu inte skulle vara allsvenskans bästa målvakt (om det nu finns folk vid sina sinnes fulla som hädar så) och tippar ut bollen på ett mycket vackert manér.
Strax efter kom frälsaren...
Så verkar det inte bättre än att jag e tillbalka på banan, till och med jobba har jag fått göra om än dock sporadiskt, så lutar det ju faktiskt åt att jag skall få äta även nästa månad.
Jag har ju legat i dvala den senaste tiden då en dansk var oförskämd nog att se till att mitt huvud landade i mattan på ett högst obekvämt sätt. Om man tittar på vinkeln på hur jag låg i luften så skulle man nog kunna säga att landningen blev som en korsning på en piledriver och en DDT.
Detta hade förmodligen dödat en karl av svagare karaktär, men som ni nu alla redan vet är jag ju långt ifrån just en sådan. Så landningen orsakade endast en smärre korrigering av min cervikalrygg.
Och nu efter Tobbe frälst mig verkar även denna sten i vägen snart som bortblåst.
Så inga moln på min himmel nu.
Sälar verkar nog stå högst på min meny just nu, mest på grund av proximiteten till färsk säl...
Bumfights Camp 414
Vissa må hävda att en människa även måste göra val innan hon jordfästs, men ju djupare jag sjunker i min prostitution desto mer tvivlar jag på vad den egna fria viljan är värd.
Börjar tro att Piaget hade fullständigt rätt. Och även om det smärtar mitt rödglödgade hjärta, så ser jag mer och mer bevis runt omkring mig för var dag som går.
Se bara på gorillorna sitter på sin röv och äter blad. Och så helt plötsligt från ingenstans reser de sig upp vrålar och bryter av ett träd på mitten. För att sedan lugnt slå sig till ro igen.
Fundera på det. Utan att träna, eller ens röra på sig särskilt mycket överhuvudtaget gör de en sak ingen levande människa någonsin skulle klara av med sina bara händer.
Med detta vill jag ha sagt att genetiken är kung, och det bästa man kan lära sig i detta liv är att veta sin plats.
Denna vetskap har tyngt mitt sinne så pass att jag för ett tag inte ägnat mig åt mer än navelskådning och självskändning.
Men så, som som ett rå genom dimman klev hon fram. Min Anna! Och med orden "du är vad du äter" förändrade hon mitt sätt att se mig själv i ett större sammanhang, kanske för alltid.
Jag började med att ställa mig själv frågan: "vem vill jag vara?"
Efter en smulas kontenplerande kom jag fram till att jag nog helst vill vara en glad person, med den tanken i sinnet konstruerade jag min alldeles egna diet.
Så från och med.... NU!
Äter jag bara djur som kan antas vara glada. Jag kan tänkas vara helt ute och cykla i min kategorisering här, då glädje kanske ser annorlunda ut i djurens värld, och kan möjligtvis vara svårare att tolka. Men hur som helst listan lyder följande:
Delfin (behöver ingen motivering, låter tillochmed som att de skrattar ibland)
Säl (knubbiga självgoda)
Pingvin (se säl)
Flodhäst (se säl)
Häst, ko, kamel alla djur som idisslar (har en förmåga att se väldigt belåtna och självgoda ut)
För att min diet ej skall bli för enformig och för att jag en gång för alla skall lura genetiken är jag mycket tacksam för förslag.
Bumfights Camp 414
Kära vänner, striden jag kallar mitt liv tog för en vecka paus då jag tyckte att mina väderkvarnar gjort sig förtjänta av en smula rekreation.
Så frågan på allas läppar torde väl vara: Hur har då WT spenderat sin vecka?
Jag får börja med att bocka djupt och tacka eder,ni som visar sådan storslagen humanism och kamratlighet, ni som vaknar kallsvettiga natt efter natt trånande... Var ej blyga! Jag vet att ni är många därute som vill komma hem till "space mountain".
Jo, med denna lilla parantes ur vägen skall jag börja förtälja eder om en vecka som började i de förenta staternas 49e delstat. Och som sedan till en större del spenderats i horisontal läge observerande olika männskliga beteenden. Mellan mina olika fysiologiska till korrigeringar och tillkortakommanden har det förekommit ett och annat lyckligt slut.
Men framförallt har jag gjort en mycket intressant observation, en som om den sprider sig kan komma att kasta vår civilisation flera århundraden bakåt i tiden.
I Majorna grönskar en nästan helt självförsörjande feodalism. Massage byts mot virknålar, mobiltelefoner mot kebab pizzor, lyckliga slut mot piano lektioner...
Jag skola ägna de kommande dagarna med att utforska denna marknads möjligheter, om inte för annat så för att minimera mitt behov av prostituera mig (vilket i min mening borde vara målet för den männskliga rasen).
Bumfights Camp 414
De senaste månaderna har forsat fram lika skoningslöst som Charon styr sin åra över floden Styx vatten, och har renderat mig hemlös, arbetslös samt sömnlös (ja någon natt ibland ialla fall, då det kräver list, charm och mod att ständigt skaffa nya husrum).
Men är detta bara av ondo, tror jag många frågar sig?!
Det skulle krävas en karl av bra mycket vekare karaktär än min egen för att låta sig nedslås av sådana petitesser. Iofs har mycket av min vardag reducerats ned till ett evigt burksamlande och isolerande av kläder med diverse dagstidningar (min favorit är nog tveklöst bilagan 2dagar, där jag fått veta viktig information som tex att Glenn Strömberg får ut 2,5 prillor ur en dosa).
Jag har även setts uppträda med tivelaktigt lite skyl, till många sällskaps stora förtjusning. Och för detta har jag kompenserats, ibland rikligt och ibland med ord om anständighet och det allmäna medvetandets välmående.
Hur som helst är jag tillbaka i Änglarnas stad, och här finns det bara kärlek!
"Om någon slår mig på ena kinden, nitar jag han direkt"
Bosse Högberg, Majornas messias





