Vissa må hävda att en människa även måste göra val innan hon jordfästs, men ju djupare jag sjunker i min prostitution desto mer tvivlar jag på vad den egna fria viljan är värd.
Börjar tro att Piaget hade fullständigt rätt. Och även om det smärtar mitt rödglödgade hjärta, så ser jag mer och mer bevis runt omkring mig för var dag som går.
Se bara på gorillorna sitter på sin röv och äter blad. Och så helt plötsligt från ingenstans reser de sig upp vrålar och bryter av ett träd på mitten. För att sedan lugnt slå sig till ro igen.
Fundera på det. Utan att träna, eller ens röra på sig särskilt mycket överhuvudtaget gör de en sak ingen levande människa någonsin skulle klara av med sina bara händer.
Med detta vill jag ha sagt att genetiken är kung, och det bästa man kan lära sig i detta liv är att veta sin plats.
Denna vetskap har tyngt mitt sinne så pass att jag för ett tag inte ägnat mig åt mer än navelskådning och självskändning.
Men så, som som ett rå genom dimman klev hon fram. Min Anna! Och med orden "du är vad du äter" förändrade hon mitt sätt att se mig själv i ett större sammanhang, kanske för alltid.
Jag började med att ställa mig själv frågan: "vem vill jag vara?"
Efter en smulas kontenplerande kom jag fram till att jag nog helst vill vara en glad person, med den tanken i sinnet konstruerade jag min alldeles egna diet.
Så från och med.... NU!
Äter jag bara djur som kan antas vara glada. Jag kan tänkas vara helt ute och cykla i min kategorisering här, då glädje kanske ser annorlunda ut i djurens värld, och kan möjligtvis vara svårare att tolka. Men hur som helst listan lyder följande:
Delfin (behöver ingen motivering, låter tillochmed som att de skrattar ibland)
Säl (knubbiga självgoda)
Pingvin (se säl)
Flodhäst (se säl)
Häst, ko, kamel alla djur som idisslar (har en förmåga att se väldigt belåtna och självgoda ut)
För att min diet ej skall bli för enformig och för att jag en gång för alla skall lura genetiken är jag mycket tacksam för förslag.