Dekadensens fästning - 2010-06-20

Billös, hemlös.. dock ej tröstlös!

För en vecka sen anlände jag till vad som skulle visa sig vara Motalas svar på Camp 421. Ett vitt parhus i det idylliska samhället vilket endast är en fasad där dekadensen dansar fritt. Min äldsta vän är nu något av en dekadensens riddare! Tillsammans med hans trogne haj, min andra vän som tror han är en förhistorisk haj, tar de gång på gång berusningen och omoralen till nya nivåer.

 

Vad som också kom som en överraskning var att min far hyrt ut sitt hus över helgen, så när helgen kom var jag hemlös. Tur att det var fredag och helg, då det sviras som aldrig förr i den lilla staden. Med min vanliga tur i oturen var även dekadensens riddare hemlös och vi slog läger i en friggebod. Efter att ha införskaffat ett tändstål och hämtat en säck med is hade vi all den vardagens lyx som krävdes för att vi skulle kunna hålla oss över vattenytan.

 

"Once it touches your lips.. it feels so good! Give me another one.."

Det har försatt mig i den ena dumma situationen efter den andra. Men jag har likt ett fint vin åldrats med värdighet och lärt mig att hålla mig till alkohol jag klarar av. Pripps Pure har visat sig kunna hålla mig på det torra utan att jag förblir torr nu gång efter gång. Igår varvade jag den renaste Prippsen med vad som enligt gårdagens värd Perry var en kopp kaffe med femdubbel styrka. Trötthet var icke önskvärd och som tur var dämpades mina värsta symptom lagom till vandringen mot den lilla stadens kärna.

 

Jag skulle vidare kunna berätta om dekadensens furste som med det ökända dansmovet "Kebaben" höll igång hela den vita fästningens vardagsrumsgolv med dans. Hur denna fursten blev utslängd av en haj som hittat sitt byte och hur en vanlig man som jag befann mig i centrumet för dessa vansinningheter. Men det ska jag inte.. Så kul ska vi inte ha! :)

 

Innan ni kritiserar mig för att försöka ta en sida ur White Trash's bok, om blott en blek kopia, så ska jag göra en hundraåttiovändning.

 

Jag kan nu stolt berätta att jag lärt mig den efterlängtade muscleuppen. Efter lite tips av Richard och många misslyckade försök sitter de riktigt bra nu. Imorse efter två raka utekvällar gjorde jag mitt nya rekord tre, varav de två sista var med kipp! Detta är ett rekord jag hoppas kunna slakta inom ett par veckor, tycker det är kul att bli bättre med ringarna. Känner att mitt grepp mm stärks för varje dag jag hoppar upp i ringarna.

 

Avslutningsvis måste jag meddela att jag nu också är billös. Försäkringsbolaget tyckte inte det var lönt att laga bilen så jag kommer framöver anpassa mig helt efter vad Västtrafik tilllåter.

 

Bilden är på Megalodon, mig och dekadensens riddare på väg till stan igår..