Måndagarna är fan inte kloka alltså..

Måndag igen.

Dags att döna på med träningen.
Knäna cp-ade sig förra veckan. Först vart jag svullen efter sjukgymnasten pga. nya övningar sen gjorde min dotter en cirkusövning med mitt opererade ben varpå hon fick en spontan och helt instinktiv flygtur vilket föranledde 45 minuters tröstning. Lite drygt.

Fick tipset av sjukgymnasten att tejpa upp benet både utsida och baksida på korsbandsbenet. Det har faktiskt fungerat väldigt bra.
Ungefär en timma håller knäet sen får jag vara vaken så jag inte gör några idiotförflyttningar och vridningar. Så boxningen fungerar faktiskt väldigt bra nu.
Vi hade ju ett träningsläger med boxningslandslagets tränare Majid Jelili som skakade om min boxning i fundamenten. Har förändrat allt ifrån fightingstance till fotplacering till förflyttning nu och det känns otroligt mycket bättre. Speciellt i de slagen som kanske inte alltid suttit 100%.

Hos sjukgymnasten har jag nu fått börja med snabbhets/koordinationssteg i agillitystege och även enbensknäböj och mycket tyngre i maskinerna. Så jävla gött. Men jösses vad slut jag är i benen efter dom passen. Helt galet.

Maskinen på bilden är en sk. Orthotron. Man ställer in lufttryck och sparkar upp och drar tillbaka. Så det är både lårcurl och benspark på samma gång. Och ju hårdare och snabbare med sparkar och drar ju tyngre bli motståndet.

Mjölksyran är FULLSTÄNDIG. Det går liksom inte att förklara.

Har även hunnit bli godkänd Ringdomare för kickboxning. Det ligger på listan över topp 5 roligaste sakerna jag gjort de senaste 10 åren.

Måndag - Sjukgymnastik

Hetsig dag.
Privatträning på morgonen, styra upp ett större träningsevent för ett storföretag på förmiddagen, sjukgymnasten vid 14 och matchträning med inbjuden klubb på kvällen.

Privatträningen gick bra. Filmade en del. Sjukt effektivt inlärningsverktyg när man har tiden.
Räknade på det och har totalt 7 pers igång med privatträning, fysträning, kosthållning och annat gott. Känns väldigt kul med sådant förtroende.

Sjukgymnasten är ju en helt egen historia. Knäet höll ju på att gå käpprätt åt helvete i torsdags förra veckan. Igen. Sjukgymnasten fick känna på knäet. Hon e så go. Hon gjorde en min som var en kombination av att "Jag har glömt nått", "jag blev GÔR bajsenödig precis just nu" och "Oj! Vad åt jag nu!?". Så gott var det i knäet.
MEN! Sjukgymnastiken gick galant. Inga konstigheter. Raka rörelser och raka sidorörelser är helt ok. Även löpningen faktiskt.
Men GLÖM rotationer. For fuck sake. Herre gud. Det blir kaoz i knäet då.
Lätt operation efter sommaren.
Frågan är man kanske skall försöka ta sig till ryssland och träna boxning innan dess. Lär ju gå ytterligare minst 6 månader annars efter det.

Mycket bra tävlingsträning på kvällen.
Ironman Majorna var på klubben med sina tävlingskillar och vi körde matcher i ringen och jag övningsdömde. Skall utbildningsdöma som ringdomare på tävlingen som Fighter Kickboxning har den 25/2. Var perfekt att få 15-20 matcher i ryggen.

Vi säger så!

Åh det jävla knäet

Ja, som ingressen säger. Skitpasset var som bortblåst dagen efter. Ligger eventuellt lite lågt i fettintaget. Det var det enda jag ändrade på kvällen och det levererade. 

Skit sak samma.
Träningen. Tisdag. Körde ett riktigt riktigt bra explosivt och offensivt boxningspass. Var helt slut i bålen efter alla snabba kroppsrotationer. Älskar det.
Vad jag inte älskar är att på slutfysen så halkar jag till och det korsbandsskadade knäet ger sig av utåt. Åt höger. Det höll alltså på att gå ur led.
Såja.
Sannolikt var jag för trött i benen för att det skulle orka hålla emot. Sannolikt var det också dumt att bara lägga lätta sparkar mot mitsar på lördagens instruktörsseminarium för Frölunda TKD.

Så nu står jag här. På värktabletter. Men inte tillräckligt starka.
Ortopeden jobbar inte fredagar.
Sjukgymnasten jobbar inte fredagar.
Och jag har aldrig varit med om denna typen av skada.

Tur att jag är Internet-doktor och kan ställa min egna diagnos och rekommendera mina egna behandlingar.

Buller och bong på sjukgymnasten

Imorgon är det sjukgymnasten igen.
Det innebär 1 timma och 40 minuters benträning.
Man är SÅ jävla straffad i benen efter dom passen.
Sen är det tävlingsträning på kvällen. Blir boxning som vanligt för mig. Men det är gött. Man måste älska det.

Generellt så somnar man rätt gott på måndagkvällar numera.

Vi säger så!

Knä och framsteg

Nu är jag tillbaks igen. För tredje gången. Denna gången är det varaktigt. Har fimpat en annan blogg, så denna kommer vara prioriterad. Nånstans måste man ju skriva av sig liksom. Varför inte här. Kanske är det nån som tycker det är intressant.

Så. En vecka innan min microfrakturering på vänster knä, sabbar jag även höger knä.
Hade diagnosen hyfsat på känn.
Magnetkamera. Ortoped. Bekräftar att främre korsband är av.
Såja.
Har tid hos en korsbandsspecialist den 27e mars och skall fullständigt DUNDRA fram i benträningen fram tills dess. Finns massor av folk som klarar elitidrott utan korsband. Jag ger det ett försök.

I samband med allt dett har jag bytt fightingstance och går nu southpaw.
Vilket i och för sig har gett mig en nytändning.
Det grymt utmanade att träna i southpaw. Visar sig dessutom häpnandsväckande nog att jag hanterar den nästan lika bra i boxningen nu efter ungefärliga 1½ månad som gör med ordinarie fightingstance. Smådetaljer som inte fungerar ännu och då 9 fall av 10 någon form av roterande rörelse som kroppen inte fattar. Men oavsett. Grymt häftig känsla av att "börja om" i samma sport som man sysslat med sedan 1998. Och få ut så mycket av det.

Har fått driva upp trycket i träningen och vikten på övningarna i gymmet. Får springa 10 minuter på bande och det gör mig lycklig.

Mitt upp i all terminsstart (där West Coast nu mäter 102 medlemmar efter 1 års verksamhet) och jobb och grejer har även verksamheten i bolaget börjat röra på sig ORDENTLIGT.
Privatträningar, företagsevent och massor av nya grejer i pipelinen. Jag blir helt generad när jag tänker på hur bra allting är.
Jag försöker att leva efter mottot som min fru gav mig. Eller ja. Det var ju inte hon som kom på det så, men jag fick det ingraverat på ett visitkortsetui;
Stark i motgång - Ödmjuk i medgång.

Hörs snart igen.
Vi säger så!

Show must go on

Blev rygg och rehab idag. Småsunkigt i kroppen av kortisonet jag äter nu.
Jag har ju ovanpå allt jävelskap även astma sedan 29½ år tillbaka och har precis nyligen hittat mediciner som verkligen fungerar. När jag har "skov" så äter jag kortison och blir jobbigt seg och svullen. Och trött. Riktigt trött. Sådär sömning trött som man inte kan sova bort. Men det är bara att köra. Jag vet ju det. Men ibland är det tungt ändå.
Idag var en sådan dag. Sliten i händerna av kryckorna och sömning i kroppen. Going for the win in the gym liksom.
Men det släppte.
Första chins-setet kändes bättre än väntat och därefter lossade allt. Körde 3 övningar till efter alla chinsen - kändes gott. Mycket skönt att inte hypa övningar, set, reps osv. Ryggen skall ta slut. Nått för övre delen, nått för nedre delen, nått med drag ovanifrån, nått med drag framifrån. Bara gött änna.

Kroppens väg äro outgrundlig.Släpp hetsen och få resultaten säger jag. Gör det med stil och fason.

En pytteliten blogg bland fantastiska nyheter

Jag tror det tar en relativt lång tid innan det sjunker in vad thaiboxningslandslaget har ställt till med.
Om vi lyfter blicken ifrån själva prestationen så innebär alla dessa medaljer en väldigt massa mer pengar för thaiboxningsförbundet nästa år eftersom stödet till specialförbunden ifrån Riksidrottsförbundet är direkt relaterad till hur många mästerskapsmedaljer förbundets utövare tar.
Ni FATTAR ju att detta kommer lyfta sporten på samtliga nivåer.

Världens största "Big Up" till hela Landslaget med Team och Ansvariga bakom.

Mitt idag då?
Jo för fan. Sjukgymnasten på Gårda för första gången. Det var sjukt bra. Ni vet känslan av att bli kär i en träningsanläggning vid första ögonkastet? Lite som Bosön? Lite så var det idag.
Sjukt kompeten sjukgymnast som pratade med mig som sin "like". Ibland kan man få övertala vissa typer av personer att jag man faktiskt har jobbat själv med träning och kan prata om muskler i latinska termer. Behövde jag inte göra idag. Så jävla gött.

Fick ett rehabprogram jag skall göra två gånger om dagen. Programmet aktiverar främre lårmuskeln, sätesmuskeln och vadmusklerna samt låter knäet jobba stabiliserande i sidleds. Kommer bli idiotstark i senorna där. Love it!
Om tre veckor ungefär vankas det vattengympa. Blir en ny upplevelse.

Ett av problemen med dessa typer av ingrepp är att de broskceller som kommer ur de blödande hålen i skelettet inte är ledbrosk utan vanligt mjukt brosk. Det är inte lika anpassat till slitaget i knäet vilket innebär att man måste behandla det varsamt från början. Därav är rehabiliteringen mycket lång.

Jag fick idag också reda på att kryckorna inte är till för att ersätta steget utan för att AVLASTA steget. Jag skall nästan gå helt normalt men hänga upp lite av vikten på kryckorna då. Kändes bra att få klarhet i det. Skitjobbigt ändå. Med kryckorna alltså.

Imorgon pushar jag upp en bild på programmet.
Bara att se sjukgymnastens gubbar med näsor och mun på varje övning är en upplevelse.


Vi säger så!

HA DET!

Steget före - varje dag

Men visst är det lite så? Så många som lägger sig ner hemma och nöjer sig där.
"Naaa, jag har varit skadad ett tag nu så jag har inte kunnat träna". Vaffan är det med dig? Är du skadad i hela kroppen eller bara en liten del? Man tränar alltid runt skadan. ALLTID.
I mitt fall betyder det att jag kör allt som går utan att jag belastar vänster ben.
Nerifrån räknat har jag då kunnat träna utsida rumpa, ländrygg, mage, bröst, armar och rygg. Axlarna hade jag såklart också kunnat köra men jag är lite försiktig med dom. Pga. kryckorna. Jag tänker inte sabba axlarna i den här processen. Då känner jag mig nästan sämre ute än nu med ruttet ben.

Jag dundrar på med styrketräning riktigt hårt nu. Målet är att bygga muskelmassa. Skiter i stort sett fullständigt i vilka övningar. Har hållt på med detta alldels för länge för att hamna i sifferträsket. Muskeln skall ta slut. That´s it. För att nå muskeltillväxt pekar forskningen på 8-12 reps om 3-4 set. Ibland kör jag så. Ibland kör jag tyngre. Ibland kör i jag i maskiner, ibland fritt och ibland så fritt som i TRX-remmar.
Funktionalliteten i kroppen finns där, nu skall jag anpassa muskelmassan till behovet.

Imorgon börjar sjukgymnastiken. http://www.idrottsrehabullevi.com Skall bli riktigt kul. Har hookat upp en gymnast som ENBART sysslar med idrottare. Ingenting annat.
Jag har en hygglig idé kring vilka övningar jag kommer att få eftersom jag fortfarande inte får stödja på benet. Det intressanta är om jag får börja göra benstabiliserande övningar och rena extensionsövningar.

Jag hör av mig!

Vi säger så!!

P.s.
Spana in Svenska Kickboxningsförbundets nya logga.
  d.s

Hurt tomorrow

Det börjar bita nu. Går över på den underkropp jag kan göra imorgon. Höfter och insida utsida lår samt mage/ländrygg. Skall prova olika plankor imorgon och se hur det fungerar bland annat. Skall bli intressant.

Idag körde jag igenom ryggen. Sjukt längesen jag körde rygg på gym. Säkert 3 år sen.

Fri Chins - 3 x 5
Sittande rodd - 4 x 10
Lutande rodd i latsdrag - 4 x 10
Ordinärt latsdrag med rep - 4 x 10

Fick räcka. Hela överkroppen är påverkad av kryckhoppningen. Vill inte sabba med en överträning nu.
Snart vila. 30-årsfest på lördag. Min egna. Kommer bli helt MAD!

Haft flera hjärn i elden idag. Rehabövningarna har blivit lite lidande. Det ordnar vi till imorgon. Kommer från och med nu att göra första rehabpasset i sängen på morgonen.
Idag har det blivit lite för mycket i knäet. Hugger och knäpper som satan. Fick ta en äckelpanocod för första gången på över 1½ dygn.

Nya tag imorgon!

Vi säger så!

Imorgon åker vi

Och nu verkar jag inte behöva mer värktabletter än Ipren så nu är det dags.
Var inne och kollade på Friskis här i Partille och det första jag ser i gymmet är två st TRX-moduler. A thank you. Sen hade dom en pjäs jag letat efter länge som fan och det är en stående skidmaskin. Lite som en C2-rodd fast den är upprät. En stol där och jag kan antagligen komma förbi konditionsproblemet.

Kommer fokusera helt och fullt på styrke och stabilitetsträning från midjan och uppåt. Hittar jag en maskin imorgon för röven så plockar jag in den också men primärt bara överkropp.
Vi får se. Första gymkortet jag har ägt på 7 år. Lite för att jag själv jobbade på gym i 6 av dom åren. Mest därför.

Imorgon börjar vi. Fysträning. Utan morfin. Men med ett totalt sönderborrat vänsterknä. Om det kommer att gå?
Ni skall få se...

Vi säger så!
Ha det bra!

Har jag missat nån av er på Twitter förresten?

Knärenovering - Check!

Då är det alltså borrat.
Var orolig denna gången. Narkos brukar ju annars vara förenat med stor glädje och njutning och
en närmast euforisk sömn. För min del.
Men inte nu. Inte idag.
För nu har jag två små flickor hemma. Och narkosen är ett av momenten som är riskfyllda i en operationen.
Det var SÅDÄÄÄR får jag la säga.
Var en brötig känsla att ligga uppkopplad och klar och rakad och tvättad och tänka: "-Skall jag skita i allting
och bara dra?"
För 10 år sen hade det varit mer "-Bring it!". Så var det inte idag.

Skadan var större än dom hade väntat sig.
Dels var den skadan som syntes på magnetröntgen bredare än vad man trodde och dels var faktiskt brosket även på vadbenet skadat (därav smärtan vid hopp).
Istället för en microfrakturering fick kirurgen istället borra på tre olika ställen.

Så nu ligger jag. Har inte tagit min första Panocod ännu. Väntar så länge det går. Får ta 8 om dagen om jag vill. Förstår inte läkarna att dom skapar missbrukare genom att skriva ut sånna doser och sen skicka på patienterna ett 100-pack.

Så nu är det först och främst prioritet på att få upp rörligheten och ner svullnaden. Om ca 1½ vecka skall jag hooka upp med en sjukgymnast för att påbörja den riktiga rehaben. Har fått flera olika kommentarer om rehaben idag och alla har sagt samma sak och det är i stort samma sak jag redan kommit underfund med.
DENNA rehaben är inget att "leka" med. Här finns inget "Ah men jag har jobbat med träning i 10 år, jag kan detta"
Inget sånt. Programmet kommer jag följa slaviskt och sjukgymnasten kommer vara lag. Jag kommer däremot att ha höga krav på sjukgymnasten. Kan han inte svara på frågor eller om det inte passar personkemiskt så byter jag ut honom. Jag skall dessutom se till att han jobbat med microfrakturerade patienter innan. Och dessutom med idrottare. Så jag inte får nån lam jävel som bara är intresserad av att patienter skall kunna sätta sig ner på en toalett utan smärta.
Där är INTE jag.

Så fort jag får jogga och vrida på knäet lite skall jag börja träna boxning ordentligt och även matcha så fort alla vridningar och förflyttningar fungerar.

Jag kommer köra en lätt och liten träningsdagbok i samband med bloggandet, mest för mig själv och även för att skapa en personlig hets att följa både det egna och gymnastens program.

Dag 1: Operationsdag.
Träning: Rodelträning i soffan.

Vi säger så! Hade det bra!

/Björn

Skall vi se om vi kan göra det här då?

Jag är lite kall och tar presentationen av mig själv senare. För dom få som undrar menar jag.

På torsdag skall jag operarera en 1½ år gammal skada. Bekräftad broskskada vilket innebär att den aldrig kommer spontanläka utan måste opereras. Och då genom titthålskirurgi.
Dom skall borra små små hål i skadan vilket då skall skapa en blödning och på så sätt även generera en ärrbildning och en återtransport av broskceller som förhoppningsvis skall fylla ut den 5-krone-stora skadan på vänster knä som bråkat med mig varje dag i 1½ år.

Anledningen till att jag kör operationen nu är att det är först nu jag känner att den ger mig såpass mycket styrkedifferenser mellan höger och vänster ben.

Men vaffan.
Man har ju en överkropp och en bål att fokusera på, right?
Och man har ju aldrig tid att jobba upp muskelmassa och styrka när allt är som vanligt? Får ju passa på för fan.

Vi hörs snart igen.