Måndagarna är fan inte kloka alltså..

Måndag igen.

Dags att döna på med träningen.
Knäna cp-ade sig förra veckan. Först vart jag svullen efter sjukgymnasten pga. nya övningar sen gjorde min dotter en cirkusövning med mitt opererade ben varpå hon fick en spontan och helt instinktiv flygtur vilket föranledde 45 minuters tröstning. Lite drygt.

Fick tipset av sjukgymnasten att tejpa upp benet både utsida och baksida på korsbandsbenet. Det har faktiskt fungerat väldigt bra.
Ungefär en timma håller knäet sen får jag vara vaken så jag inte gör några idiotförflyttningar och vridningar. Så boxningen fungerar faktiskt väldigt bra nu.
Vi hade ju ett träningsläger med boxningslandslagets tränare Majid Jelili som skakade om min boxning i fundamenten. Har förändrat allt ifrån fightingstance till fotplacering till förflyttning nu och det känns otroligt mycket bättre. Speciellt i de slagen som kanske inte alltid suttit 100%.

Hos sjukgymnasten har jag nu fått börja med snabbhets/koordinationssteg i agillitystege och även enbensknäböj och mycket tyngre i maskinerna. Så jävla gött. Men jösses vad slut jag är i benen efter dom passen. Helt galet.

Maskinen på bilden är en sk. Orthotron. Man ställer in lufttryck och sparkar upp och drar tillbaka. Så det är både lårcurl och benspark på samma gång. Och ju hårdare och snabbare med sparkar och drar ju tyngre bli motståndet.

Mjölksyran är FULLSTÄNDIG. Det går liksom inte att förklara.

Har även hunnit bli godkänd Ringdomare för kickboxning. Det ligger på listan över topp 5 roligaste sakerna jag gjort de senaste 10 åren.

Måndag - Sjukgymnastik

Hetsig dag.
Privatträning på morgonen, styra upp ett större träningsevent för ett storföretag på förmiddagen, sjukgymnasten vid 14 och matchträning med inbjuden klubb på kvällen.

Privatträningen gick bra. Filmade en del. Sjukt effektivt inlärningsverktyg när man har tiden.
Räknade på det och har totalt 7 pers igång med privatträning, fysträning, kosthållning och annat gott. Känns väldigt kul med sådant förtroende.

Sjukgymnasten är ju en helt egen historia. Knäet höll ju på att gå käpprätt åt helvete i torsdags förra veckan. Igen. Sjukgymnasten fick känna på knäet. Hon e så go. Hon gjorde en min som var en kombination av att "Jag har glömt nått", "jag blev GÔR bajsenödig precis just nu" och "Oj! Vad åt jag nu!?". Så gott var det i knäet.
MEN! Sjukgymnastiken gick galant. Inga konstigheter. Raka rörelser och raka sidorörelser är helt ok. Även löpningen faktiskt.
Men GLÖM rotationer. For fuck sake. Herre gud. Det blir kaoz i knäet då.
Lätt operation efter sommaren.
Frågan är man kanske skall försöka ta sig till ryssland och träna boxning innan dess. Lär ju gå ytterligare minst 6 månader annars efter det.

Mycket bra tävlingsträning på kvällen.
Ironman Majorna var på klubben med sina tävlingskillar och vi körde matcher i ringen och jag övningsdömde. Skall utbildningsdöma som ringdomare på tävlingen som Fighter Kickboxning har den 25/2. Var perfekt att få 15-20 matcher i ryggen.

Vi säger så!

Det är nästan roligare att träna andra än att träna sig själv

Jag ser konsten att lära ut kickboxning som ett hantverk.
Och ett hantverk skall alltid vara gott.

Som tränare får man aldrig stanna. Man måste hela tiden framåt.
Ny inlärningsmetodik - Testa olika varianter och se vilket som passar dig bäst som instruktö
Analyser av sig själv - Når jag fram? Når jag inte fram? Varför? Hur uppfattas jag? Är jag tydlig? Är jag för loj? Är jag för sträng?
Kan jag backa upp det jag säger med kunskap jag kan bekräfta eller är det något som matats mig under åren?

Allt sånt funderar jag på. Hela tiden. Jagar hela tiden ny förståelse för kroppen, sporten, biomekanik, inlärningsmetoder, träningsprinciper, kostprinciper.

Och det funkar.
För jag utvecklas hela tiden.
Men mest tack vare elever och kunder. Inte tack vare mig själv.

Varför är detta ok?

Girls Night
Only Girls
Future Female Fighter.
Jättebra. Fantastiska initiativ för att nå specifika målgrupper.
Det är inte det jag pratar om.

Jag vill bara ställa EN enda fråga.
Vad hade hänt om man hade gjort en likadan grej med bara killar?
Guys Night
Only Men
Future Male Fighters.

Förstår ni vad jag menar?

Åh det jävla knäet

Ja, som ingressen säger. Skitpasset var som bortblåst dagen efter. Ligger eventuellt lite lågt i fettintaget. Det var det enda jag ändrade på kvällen och det levererade. 

Skit sak samma.
Träningen. Tisdag. Körde ett riktigt riktigt bra explosivt och offensivt boxningspass. Var helt slut i bålen efter alla snabba kroppsrotationer. Älskar det.
Vad jag inte älskar är att på slutfysen så halkar jag till och det korsbandsskadade knäet ger sig av utåt. Åt höger. Det höll alltså på att gå ur led.
Såja.
Sannolikt var jag för trött i benen för att det skulle orka hålla emot. Sannolikt var det också dumt att bara lägga lätta sparkar mot mitsar på lördagens instruktörsseminarium för Frölunda TKD.

Så nu står jag här. På värktabletter. Men inte tillräckligt starka.
Ortopeden jobbar inte fredagar.
Sjukgymnasten jobbar inte fredagar.
Och jag har aldrig varit med om denna typen av skada.

Tur att jag är Internet-doktor och kan ställa min egna diagnos och rekommendera mina egna behandlingar.

Vissa dagar är inte som andra dagar

Två privatträningskunder idag. Så jävla gott. Dom börjar bli bra. Riktigt bra för att vara i början av deras karriärer. Sjukt kul att se. Dom är lite som torra tvättsvampar som får vatten på sig. Suger åt sig liksom.
Sen gick det utför.
Det var för lite mat, för mycket byta däck på skrotbilen, för lite sömn och allmänt bara bajs.
Kom in som en punkterad ballong till sjukgymnasten. Jag hade tänkt göra kaoz med benen men det gick rätt så mycket åt helvete faktiskt.

Ingen gnista alls. Köttade så gott det gick. 95% av kroppen säger: Sluta nu, gå hem, lägg dig i soffan, kolla en film, ät nått gott, somna en stund" medans de 5% reptilhjärnan säger: "Du slutar aldrig. A L D R I G. Vaffan är det med dig din late gris? Vadå? Skall du träna MINDRE än andra? Varför då? För att du är trött? Äh lägg ner bara säger jag till dig. "
Så trots ett av de sämre passen på de senaste tre åren var jag ändå hyggligt slut i benen.

Hem, fylla på lite energi och mycket kaffe. Chilla med flickorna, spela och sjunga lite och sen iväg igen på tävlingsträningen. Lowkicksvariationer för tävlingsgruppen, boxning för mig. Precis som vanligt. Inte mycket mer än så.

SKIT I DET!
Nya tag imorgon.

Buller och bong på sjukgymnasten

Imorgon är det sjukgymnasten igen.
Det innebär 1 timma och 40 minuters benträning.
Man är SÅ jävla straffad i benen efter dom passen.
Sen är det tävlingsträning på kvällen. Blir boxning som vanligt för mig. Men det är gött. Man måste älska det.

Generellt så somnar man rätt gott på måndagkvällar numera.

Vi säger så!

Knä och framsteg

Nu är jag tillbaks igen. För tredje gången. Denna gången är det varaktigt. Har fimpat en annan blogg, så denna kommer vara prioriterad. Nånstans måste man ju skriva av sig liksom. Varför inte här. Kanske är det nån som tycker det är intressant.

Så. En vecka innan min microfrakturering på vänster knä, sabbar jag även höger knä.
Hade diagnosen hyfsat på känn.
Magnetkamera. Ortoped. Bekräftar att främre korsband är av.
Såja.
Har tid hos en korsbandsspecialist den 27e mars och skall fullständigt DUNDRA fram i benträningen fram tills dess. Finns massor av folk som klarar elitidrott utan korsband. Jag ger det ett försök.

I samband med allt dett har jag bytt fightingstance och går nu southpaw.
Vilket i och för sig har gett mig en nytändning.
Det grymt utmanade att träna i southpaw. Visar sig dessutom häpnandsväckande nog att jag hanterar den nästan lika bra i boxningen nu efter ungefärliga 1½ månad som gör med ordinarie fightingstance. Smådetaljer som inte fungerar ännu och då 9 fall av 10 någon form av roterande rörelse som kroppen inte fattar. Men oavsett. Grymt häftig känsla av att "börja om" i samma sport som man sysslat med sedan 1998. Och få ut så mycket av det.

Har fått driva upp trycket i träningen och vikten på övningarna i gymmet. Får springa 10 minuter på bande och det gör mig lycklig.

Mitt upp i all terminsstart (där West Coast nu mäter 102 medlemmar efter 1 års verksamhet) och jobb och grejer har även verksamheten i bolaget börjat röra på sig ORDENTLIGT.
Privatträningar, företagsevent och massor av nya grejer i pipelinen. Jag blir helt generad när jag tänker på hur bra allting är.
Jag försöker att leva efter mottot som min fru gav mig. Eller ja. Det var ju inte hon som kom på det så, men jag fick det ingraverat på ett visitkortsetui;
Stark i motgång - Ödmjuk i medgång.

Hörs snart igen.
Vi säger så!

Min svåraste elev är jag själv.

Hallå igen!

 Nu är jag en bit på vägen fast ändå inte.

Nu är jag kryckfri och har fått ändrat rehabprogram som tillåter mer lårmuskulträning. Så långt är allt gott.
Men veckan innan operationen var vi nere på Kungsbacka Kampsportcenter och sparrades och där översträckte jag en lowkick varpå det brände till i knäväcket och när jag sätter ner benet igen ser jag hur knät viker sig utåt. Det mest obehagliga med det var att jag inte kände nånting. Det var bara sladdrig.
Detta var veckan innan jag skulle göra operationen på andra benet.

Och igår var jag och röntgade båda knäna för att avgöra om operationen hade gått bra, vilket den hade, men jag kommer få artros i det knäet och skall inte spela handboll, fotboll eller innebandy tre gånger i veckan.

Sen kände ortopeden på det andra knäet och kan i princip omgående konstatera att ett främre korsband i höger knä alltså är AV. Detta föranleder först och främst intensiv träning, vilket då tyvärr är tvunget att anpassat med tanke på mitt ANDRA knä.
Så nu är jag alltså nyborrad i det ena knäet och saknar ett fungerande korsband i det andra knäet.

SÅ! Hur gör djur? För det finns ingen chans på denna vår guds gröna jord att jag slutar träna.
Jag kan alltså inte längre på ett säkert sätt gå med höger ben bak och vänster fot fram och jag skall vara försiktig med benarbetet och hoppande rörelser med det andra benet.
Hur gör man?

JO! Det skall jag tala om! Man BYTER sin sk. fightingställning. Man tränar upp förmågan att gå åt andra hållet så att säga - South Paw.
Nu menar jag inte bara för några tekniker utan jag menar rörelsemönster, förflyttningstekniker, slagtekniker - allting. Sparka är inte aktuellt och kommer inte vara på rätt så lång tid. Men skit i det!

Som tränare och erfaren utövare behöver man utvecklas. Man behöver hitta nya egna utmaningar och nya sätt att inspirera sina elever.
Jag känner själv att jag lyckats göra detta genom att träna tung anpassad fys och lyckas instruera på klubben trots kryckor. Det har varit en stor personlig seger för mig målbildsmässigt sett.
Och nu. Nu kan jag inte sparka och jag kan inte gå med höger fot bak (minsta tryck framifrån som inte är kontrollerat av mig själv så smäller det i knäet så man tror att det skall gå av). Vad gör jag nu?
Jag ändrar om HELA mitt sätt att fightas.
Jag byter fightingställning.

Min svåraste elev är jag själv.

Gällande att träna andra kommer jag under en period att nörda ner mig i boxningen och utveckla mina instruktioner i detta och anpassa det till våra andra idrotter.
Det skall bli SJUKT kul.

Det finns dom personerna som lägger sig ner och dör när dom blir skadade. Det finns dom personerna som gör sin rehab och börjar träna SEN. Det finns dom personerna som kör hård träning på det dom kan och sen rehabar det dom skall.

Sen finns det den sista gruppen.

Som säger Hurt Tomorrow och K Ö R.

Nästa nivå.

Ok. Nu är det såhär. Ligger på soffan. Tre olika värktabletter i magen. För jag vet inte om det är en reaktion på överansträngning eller om det är feber. Chansar inte. Vi kör allt.

Igår gick jag på ryggen STYGGT. Fick en lucka mellan två privatträningsklienter på klubben så det blev tre olika ryggövningar i olika vinklar.
- Chins - som vanligt. Har målet på 20 strikta. Är uppe i 6or om 3 reps. Så det är på gång.
- Hängande rodd på boll i TRX (eller ja...det är ett sk. djungelgym fast för att alla skall fatta så skriver jag TRX
vilket är i stort sett likadant så när som på vissa tillverkningsdetaljer)
- L-seat Chins i TRX (Man sitter på arslet under TRXen och gör en chin up med benen rakt ut). Den var fruktansvärd och jag tog slut så IN i helvetet. Det var helt groteskt. Och idag har jag varit som en gammal farbror i ryggen och dessutom ådragit mig spänningshuvudvärk. Precis som vanligt.

Idag var det först ett hoppande på kryckor ifrån Nya Ullevis hållplats till sjukgymnasten på Åvägen mitt emot Valhalla IP. Det tar alltid lika hårt. Sen gick vi på ett tuffare program för benen idag. Mer höftlyft och styrka för hamstrings. Och TENS. Eller jag. NMES. Muskelstimulerande ström. Sjukt gott! Och varför? Jo, jag får inte aktivera lårmuskeln genom att sträcka ut knäleden, då råkar jag illa ut. Och för att den rätt så viktiga lårmuskeln inte skall försvinna helt nu och jag får problem med snebelastning när jag är färdig så skall jag få en kyss i veckan av NMES-en. Skall även på kolla på en egen.
En broder på Naprapatlabbet i Sisjön som behandlar oss på klubben skulle kolla vad han hade i sina gömmor. I annat fall får den fan kosta 3500 - det får bli så.

Efter det passet skulle jag kolla på en ny bil. Eller ja. Flera. In och ut ur bilar. Och kroppen blev bara bängare och bängare. Riktigt konstigt.
Inte så såsig i huvudet man kunde förvänta sig av feber men kroppen beter sig därefter.
Jag bor i en 70årings kropp nu.

Vi får se vad morgonen har att ge mig.

Vi säger så!

Show must go on

Blev rygg och rehab idag. Småsunkigt i kroppen av kortisonet jag äter nu.
Jag har ju ovanpå allt jävelskap även astma sedan 29½ år tillbaka och har precis nyligen hittat mediciner som verkligen fungerar. När jag har "skov" så äter jag kortison och blir jobbigt seg och svullen. Och trött. Riktigt trött. Sådär sömning trött som man inte kan sova bort. Men det är bara att köra. Jag vet ju det. Men ibland är det tungt ändå.
Idag var en sådan dag. Sliten i händerna av kryckorna och sömning i kroppen. Going for the win in the gym liksom.
Men det släppte.
Första chins-setet kändes bättre än väntat och därefter lossade allt. Körde 3 övningar till efter alla chinsen - kändes gott. Mycket skönt att inte hypa övningar, set, reps osv. Ryggen skall ta slut. Nått för övre delen, nått för nedre delen, nått med drag ovanifrån, nått med drag framifrån. Bara gött änna.

Kroppens väg äro outgrundlig.Släpp hetsen och få resultaten säger jag. Gör det med stil och fason.

En pytteliten blogg bland fantastiska nyheter

Jag tror det tar en relativt lång tid innan det sjunker in vad thaiboxningslandslaget har ställt till med.
Om vi lyfter blicken ifrån själva prestationen så innebär alla dessa medaljer en väldigt massa mer pengar för thaiboxningsförbundet nästa år eftersom stödet till specialförbunden ifrån Riksidrottsförbundet är direkt relaterad till hur många mästerskapsmedaljer förbundets utövare tar.
Ni FATTAR ju att detta kommer lyfta sporten på samtliga nivåer.

Världens största "Big Up" till hela Landslaget med Team och Ansvariga bakom.

Mitt idag då?
Jo för fan. Sjukgymnasten på Gårda för första gången. Det var sjukt bra. Ni vet känslan av att bli kär i en träningsanläggning vid första ögonkastet? Lite som Bosön? Lite så var det idag.
Sjukt kompeten sjukgymnast som pratade med mig som sin "like". Ibland kan man få övertala vissa typer av personer att jag man faktiskt har jobbat själv med träning och kan prata om muskler i latinska termer. Behövde jag inte göra idag. Så jävla gött.

Fick ett rehabprogram jag skall göra två gånger om dagen. Programmet aktiverar främre lårmuskeln, sätesmuskeln och vadmusklerna samt låter knäet jobba stabiliserande i sidleds. Kommer bli idiotstark i senorna där. Love it!
Om tre veckor ungefär vankas det vattengympa. Blir en ny upplevelse.

Ett av problemen med dessa typer av ingrepp är att de broskceller som kommer ur de blödande hålen i skelettet inte är ledbrosk utan vanligt mjukt brosk. Det är inte lika anpassat till slitaget i knäet vilket innebär att man måste behandla det varsamt från början. Därav är rehabiliteringen mycket lång.

Jag fick idag också reda på att kryckorna inte är till för att ersätta steget utan för att AVLASTA steget. Jag skall nästan gå helt normalt men hänga upp lite av vikten på kryckorna då. Kändes bra att få klarhet i det. Skitjobbigt ändå. Med kryckorna alltså.

Imorgon pushar jag upp en bild på programmet.
Bara att se sjukgymnastens gubbar med näsor och mun på varje övning är en upplevelse.


Vi säger så!

HA DET!

Steget före - varje dag

Men visst är det lite så? Så många som lägger sig ner hemma och nöjer sig där.
"Naaa, jag har varit skadad ett tag nu så jag har inte kunnat träna". Vaffan är det med dig? Är du skadad i hela kroppen eller bara en liten del? Man tränar alltid runt skadan. ALLTID.
I mitt fall betyder det att jag kör allt som går utan att jag belastar vänster ben.
Nerifrån räknat har jag då kunnat träna utsida rumpa, ländrygg, mage, bröst, armar och rygg. Axlarna hade jag såklart också kunnat köra men jag är lite försiktig med dom. Pga. kryckorna. Jag tänker inte sabba axlarna i den här processen. Då känner jag mig nästan sämre ute än nu med ruttet ben.

Jag dundrar på med styrketräning riktigt hårt nu. Målet är att bygga muskelmassa. Skiter i stort sett fullständigt i vilka övningar. Har hållt på med detta alldels för länge för att hamna i sifferträsket. Muskeln skall ta slut. That´s it. För att nå muskeltillväxt pekar forskningen på 8-12 reps om 3-4 set. Ibland kör jag så. Ibland kör jag tyngre. Ibland kör i jag i maskiner, ibland fritt och ibland så fritt som i TRX-remmar.
Funktionalliteten i kroppen finns där, nu skall jag anpassa muskelmassan till behovet.

Imorgon börjar sjukgymnastiken. http://www.idrottsrehabullevi.com Skall bli riktigt kul. Har hookat upp en gymnast som ENBART sysslar med idrottare. Ingenting annat.
Jag har en hygglig idé kring vilka övningar jag kommer att få eftersom jag fortfarande inte får stödja på benet. Det intressanta är om jag får börja göra benstabiliserande övningar och rena extensionsövningar.

Jag hör av mig!

Vi säger så!!

P.s.
Spana in Svenska Kickboxningsförbundets nya logga.
  d.s

Hurt tomorrow

Det börjar bita nu. Går över på den underkropp jag kan göra imorgon. Höfter och insida utsida lår samt mage/ländrygg. Skall prova olika plankor imorgon och se hur det fungerar bland annat. Skall bli intressant.

Idag körde jag igenom ryggen. Sjukt längesen jag körde rygg på gym. Säkert 3 år sen.

Fri Chins - 3 x 5
Sittande rodd - 4 x 10
Lutande rodd i latsdrag - 4 x 10
Ordinärt latsdrag med rep - 4 x 10

Fick räcka. Hela överkroppen är påverkad av kryckhoppningen. Vill inte sabba med en överträning nu.
Snart vila. 30-årsfest på lördag. Min egna. Kommer bli helt MAD!

Haft flera hjärn i elden idag. Rehabövningarna har blivit lite lidande. Det ordnar vi till imorgon. Kommer från och med nu att göra första rehabpasset i sängen på morgonen.
Idag har det blivit lite för mycket i knäet. Hugger och knäpper som satan. Fick ta en äckelpanocod för första gången på över 1½ dygn.

Nya tag imorgon!

Vi säger så!

Kan det inte få vara lagom bara EN gång?

Man står lika förstummad varje gång. Går folk som halvduttar med hantlar och maskiner på 1/4 av de kilona dom hade behövt för att få resultat. Så var det förr, så är det nu.

När man har PT-klienter är det ofta den mest chockande upplevelsen dom får. "Oj! Men HERREGUD va tungt". Ah, jo tjena. Klart du inte fått resultat när du kört med bolibompavikter. Jag blir så trött.

Idag var ju också en upplevelse.
Körde stående C2-skidmaskin idag för första gången. Oh mine gut va mjölksyran galopperade. Men ändå för JÄVLA bra för att hålla igång fysiken på ett ypperligt sätt i överkroppen medans man är handikappad benledes.

Idag blev det såhär (för er reps/set/ordningsnördar)

Uppvärmning: C2-Skidmaskin
Triceps
Fria dips 3 x 4 (PB by far)
Smal bänkpress i smithmaskin 3 x 12
French Press med hantlar 3 x 10

Biceps
Sittande hammarcurls 3 x 8
Lutande bicepscurl 3 x 10
Armdrag i latsdragsmaskin 2 x 8

Och såhär i efterhand...Det var inte helt begåvat att köra slut armarna och sen hoppa på kryckor.

Imorgon - Rygg och Axlar.

Vi säger så!
Ha det gôtt!

/Björnen