Tant tönt sadlar om

Jag har signat för fighten som inte blir inställd - springa milen i lopp!

Få se, 6 december gick jag min senaste fight. Lite länge sen kan man säga. Och ärligt talat känns det inte riktigt som att jag fightas aktivt längre.

Jag skulle gått en K1-regel-match på kick-SM, men det blir inte av. Sen dök det upp en en vag chans om att jag skulle jag få gå mot norskan som FMT-Linnea totalmosade i Göteborg nyligen.

(Henne verkar det dock som att jag kan få gå mot i september, och för att jag inte ska gnälla över motstånd - hon har bara fyra matcher bakom sig - tror jag att min skojfriska överstführer tillämpar omvänd psykologi för att få mig att vilja slåss mot henne genom att konstant påpeka hur snygg alla killarna som var på galan i Göteborg tycker att hon är. Vilket funkar så där. Jag känner mig lika taggad som tjuren Ferdinand...)

 

Det här med att tävla har i alla fall gett mersmak för mig, och plötsligt blir livet skitjobbigt när det inte finns ett mål att kämpa för. Så, för att ta mig an en pålitlig motståndare som inte kan boka av har jag nu tagit mig an en utmaning jag inte gjort sen 2007 - springa milen i lopp! Då sprang jag Tjejmilen på 45 minuter (något min kompis Anna skickligt övertalade mig till utan att yppa att det faktiskt var Tjejmilen eftersom hon vet att jag kan tycka att tjejstämplade företeelser är hyfsat lama. Det är förresten hon på bilden som står bakom mig med ett nummer som slutar på 77 på linnet. Vi står till vänster, andra raden).

Kort sagt, blodomloppet den 25 maj! Anmäld och klar. Intressant blir det att se vilken tid jag fixar att göra detta på så här tre år efter 45-minutersprestationen. På den tiden hade jag för vana att springa milen i gaselltempo en 3-4 gånger i veckan då eftersom jag trodde att det skulle göra mig till en bra thaiboxare... Det gör jag i n t e längre, haha...