En krönika om bakfoten..

.. kan behöva förtydligas ibland.

En gång i månaden lite drygt har jag äran att lämna ifrån mig en personlig krönika som går i tryck i Fighter Magazine. Jag anstränger mig för att skriva på ett sätt som är underhållande och samtidigt kaxigt med glimten i ögat. (En krönika är som bekant inte samma sak som en artikel, och kräver ingen som helst objektivitet, utan är en subjektiv text där krönikören presenterar en personlig ståndpunkt.)

 

Ibland händer det dock att någon inte riktigt förstår vad jag skrivit. Eller att någon tar min lättsamt avsedda ton på blodigt allvar. Det är smällar man får ta, och inget jag gnäller om här till vardags, men eftersom min senaste krönika resulterat i en inte särskilt vänlig videoblogg med tillhörande text på www.fightplay.tv samt en dramatisk facebookdumpning, och den personliga krönikan raskt döptes om till propagandaartikel (!), känner jag att jag vill förtydliga vad jag menade med det jag skrev. För den som eventuellt inte förstått.

 

I min senaste krönika raljerar jag om ett beteende som jag kallar Khun thai. Jag vet rätt mycket om det, eftersom jag drabbats av det själv i perioder när jag tränat i Thailand. Man är där, tränar mycket, lär sig mycket, och köper hela konceptet - det är det enda vettiga man kan göra om man är där en längre period och vill lära sig på riktigt. Och när man kommer hem blir det kulturkrock - man har en annan kondis, framförallt resonerar man annorlunda om fightingstil, träning och så vidare.

 

Det jag dock propagerar för i den här krönikan, om jag nu ska haka på propagandauttrycket, är att det man framförallt ska ta till sig av det man lär sig i Thailand, och applicera på hemmaplan, är att respektera det din tränare säger. Vad din hemmatränare säger alltså, inte det din tillfälliga mitshållare i Thailand sagt.

 

 

Inspiration till detta fick jag faktiskt från en mycket duktig kille på min klubb som kommit hem thaifrälst och emellanåt väljer att lyda mitshållaren i Thailands teorier istället för sin nuvarande hemmatränares instruktioner. Vilket faktiskt slutade rätt illa - killen mötte en boxarskolad slugger i fight och även om han krigade duktigt och vann matchen så resulterade just detta i att han åkte han på en rejäl hjärnskakning som gjorde flera av oss riktigt oroliga.

Så fort han gjorde som coachen i ringhörnan sa så hanterade han fightsituationen galant utan att åka på onödiga träffar. Så fort han hänföll åt att köra hardcore thaistyle åkte han på en jävla massa stryk.

Och stryket gjorde att coachen fick ta hem honom till sig, ställa spyhinken bredvid sängen och väcka honom varje timme natten igenom.

 

 

 Här är krönikan i fråga:

 

 

En släng av khun thai.

 

Ett vanligt fenomen bland svenska thaiboxare är att drabbas av khun thai. Få av de som tränar längre perioder på plats i Thailand kan undgå en släng av den.

Det yttrar sig genom att du förtränger allting som är logiskt i relation till din träning och helt enkelt börjar resonera som thailändarna. Resonemanget är enkelt: Du vill göra som i Thailand, för där kan de. Där vet de bäst, för hey - de uppfann ju faktiskt thaiboxningen.

I din numera lätt twistade värld gäller följande sanningar: 10 kilometerslöpningar är bara uppvärmning, tränar gör man två-tre timmar åt gången, tolv gånger i veckan (så länge man kan stå upp) och mängder med ris toppat med en och annan kartong kycklingessens är allt en fighter behöver i näringsväg.

Bombom och okryddad mat resulterar i no power, och allt man gör görs som man alltid gjort. Khun thai. Beprövade koncept ska inte ändras i onödan.

 

När du kommer hem tycker du att klubbkompisarna är löjligt lata och otränade. Respektlösa dessutom, som har shorts från andra gym utan att vända dem ut och in.

Du tränar trots huvudvärk och feber och benhinneinflammation, för det som inte dödar härdar, och alla andra ter sig galet sjåpiga.

Du blockar slagattacker med en näve i guard och en sträckt framåt, stående på ett ben, och du flyttar dig hellre bakåt istället för att ta en smäll och kontra.

Clinchronder är 15 minuter långa och minst tre, annars är det ingen idé ju.

Efter träningen är du inte ens trött, utan småfnissar i smyg åt de andra som ser helt färdiga ut. Suckers, tänker du och gör trehundra knän på säcken i furiöst tempo.

Är du riktigt hardcore sparrar du utan tandskydd.

 

Grejen är, att all of the above funkar i Thailand, där man som fighter har all tid i världen till träning och inget jobb att sköta. Där matcherna börjar i sömnigt tempo, är fem gånger tre minuter och väldigt få kan boxa ordentligt. Där man bara har råd att äta ris. Och där alla andra tränar precis som du.

Men hej och välkommen till västvärlden! Här funkar det annorlunda. Här finns modern träningslära och folk som kan boxning. Och här kommer du, hur duktig och uthållig du än är, förr eller senare möta explosiva motståndare med knouckoutpower i nävarna, som kommer äta upp dig levande om du står på ett ben med en näve framåt och blundar när de exploderar i långa slagserier.

Matchar du här, kommer du ändå att göra det under intensiva tre gånger två minuters-ronder, utan utrymme för att såsa igång fighten. Har du för vana att triumferande kliva bakåt med guarden i knävecken så är det i nio fall av tio då din motståndare kommer ta chansen att sänka dig.

 

Det thailändarna dock har förbannat rätt i, är att du ska respektera det din tränare säger. Vilket innebär att när du är hemma i Sverige ska du lyssna på honom eller henne, och inte göra det den avdankade lätt alkade fightern som höll mits åt dig i Phuket sagt till din lag, även om den tränaren lärt dig sparka som en häst och clincha som en gud. Lägg de thailändska träningsteorierna bakom dig.

Din hemmatränare vet vad som krävs och ser vad som saknas, hur förkastligt och ickethai det än känns.

 

/där är krönikan slut/

Om du läst hit och fortfarande inte förstått att jag i min krönika inte avser att smutskasta varesig dig som kör thaistyle till fullo eller thailändarna, så är det ditt problem och inte mitt.

En krönika är just en krönika
Inte en artikel och inte ett reportage. Det skall vara personligt, vinklat, med en poäng och allt som oftast retoriska frågor...

Skriv mer
Jag tyckte krönikan var kul.

Du får videobloggkontra, så vi jobbar :-)

/Patrik Hallmén

Kul...
.. var meningen. Men jag skriver bara, det är så jag jobbar ; )

Kan förresten ingen hälsa grabben..
.. att min text är skyddad av upphovsrätt och att han inte har någon laglig rätt att låta publicera den i Thailand?

Roande text..
Stå på dig min gamle flytt polare, tror att ingen flyttat ett bohag snabbare än oss hehe.

...
Känns som att han misstolkade din text en hel del. Tycker att dina artiklar är bland det roligaste att läsa i Fightermag.

det jag reagerade på denna krönika
var;
"och inte göra det den avdankade lätt alkade fightern som höll mits åt dig i Phuket sagt till din lag, även om den tränaren lärt dig sparka som en häst och clincha som en gud. Lägg de thailändska träningsteorierna bakom dig."

Jag hoppas att dom som åker för att träna seriöst i thailand slipper träna med en avdabnkad alkis.
Men om så är fallet och nu han gör så att du sparkar som en häst och clinchar som en gud, så ska du givetvis behålla det och inte byta tillbaks till den stil du hade innan, som kanske din tränare i sverige visat dig.

Det finns många stilar och olika typer av fighters i thailand, Ta efter det som passar dig bäst, vare sig det är en gammal alkis eller din tränare i sverige som visat dig.

MVH D

Oförskämd....
Jag tror det som har fått Farnam att reagera så hårt är just den här oförskämda tonen som du använder mot Thailändarna. Det står ingenstans i din artikel att detta är en krönika och de ungdomar som faktiskt funderar på att åka till thailand för att träna och bli duktiga kanske ändrar sig efter att du skrivit nedvärderande text på en tidning som anses seriös: Fightermagasin. Men som sagt det är din krönika och du får väl skriva i stort sätt vilket skitsnack du vill.... Lycka till med din karriär. Jag kommer i fortsättningen använda din artikel som toalettpapper...

gäsp
vafan, bara en krönika med lite ironi lol =)
ta ett par stänkare och lugna ner er! :)

Lysande Åsa.
Jag älskade din krönika. Jag skall nog försöka följa det du skriver lite mer framöver. Vill dom reta sig på denna krönika så är det deras bekymmer. Jag tycker inte jag du skall bry dig så mycket.

Tack
..alla för ris och ros. Det senare värmer, men huvudsakenär att man förstår vad jag skrivt även om man inte håller med.

Genialiskt
Åsa, detta är genialiskt. Inget snack överhuvudtaget. Folk som skriver att de kommer använda dina vidare krönikor som toapapper ljuger för sig själv. Detta skapar helt enkelt motsatt effekt. Folk kommer att bli mer intresserade av vad du skriver. Vare sig de gillar det eller inte så kommer man fortsätta läsa. Så fungerar den vanlige svensken. Tusentals följer dagligen bloggar som folk älskar att hata, men det är enbart därför man läser. Fortsätt som du gör, du har inget att bevisa. Jag bara ler och ser hur genialiskt det är.

Hm
Löjligt att du använder dig av "upphovsrätten" skäms du för att din s.k "krönika" ska komma ut i Thailand?

@hm
Det blir ju helt fel om lösryckta citat kommer ut i thailand särskilt via översättning.

Tonen i krönikan kan ju försvinna helt.. och även om många tror att den är nedsättande mot thailändare är den verkligen inte det? Förstår inte ENDA nedsättande kan kanske vara sega det där om sega första ronder.

Och tydligen stämmer det även om det finns en bakgrund..

Förstår att man kan bli upprörd om man inte märker den ton som finns i krönikan..

Hon raljerar ju bara över svenskar som kommer hem från thailand och försöker leva det thailändska livet man hade när man var på träningssemester i thailand.

Är inte mot thailändare utan bara mot svenskar som tränat i thailand... och hon nämner ju även allt bra man får i thailand..

Men att man inte kan tillämpa allt i sverige.. man kan ju inte träna hela dagarna då man har ett jobb att sköta är ingen underton att thailändarna inte har jobb att sköta. Utan att det blir löjligt att alla svenskar som kommer hem o tror dom blir bättre på thaiboxning när dom bara käkar ris och kör med skador och utan tandskydd.

Alla har vi väl träffat någon sådan som tror att dom är bäst för att dom tränat i thailand.

Själv förstår jag inte varför denna krönika väckt så mycket hat? den är ju lite smårolig att läsa bara.. inget att fundera över..

Helt enkelt om svenskar som varit i thailand och tar med sig fel lärdomar av det dom lärt sig, rätta mig gärna om jag har fel Åsa.

Är en överdriven ton i det hela.. för det är ju inte så många som bara käkar ris eller orkar med att dra 300knän efter ett pass:)

Men många ändå som fått som sagt "en släng av khun thai" Alltså något lite av det hon rabblar upp!

En rätt rolig observation... och inte något mot thailändarna än en gång.

Känns som att många inte läst en sådan här krönika förut... det är ungefär som i personlighetstest i tjejtidningar "Så märker du skrämmer iväg killarna" "så märker du om du fått en släng av khun thai"

Och om man allvarsdörren i sådana lägen så kommer man bli irriterad.. nä nu fan måste jag sova =)

mitt problem
Tycker du inte Åsa att eftersom som pass många har reagerat negativt på din artikel, att du som seriös journalist, då kanske borde se över ditt skrivande för att då locka fler läsare. Eller du vill helt enkelt nischa dig in på en viss skara som förstår det du säger och inte uppfattar den som provocerande?
Intressant krönika annars, men som så många andra misstolkas den underliggande tonen även från mig. Men med diverse förklaringar så förstår jag givetvis vad du menar, men vorde det inte bättre om jag gjorde det direkt. Eller det är kanske mitt problem, o jag borde sluta läsa?
Några små funderingar bara...

haha
Rolig tänktvärd krönika! Klart lite synd att somliga misslyckas förstå innebörden av texten men det kommer alltid finnas de som inte ser mer än svart och vitt., kanske de kan få en egen liten "klartextruta" ;) Skämt åsido, ser fram emot nästa krönika...

Missade poänger...
...är vanliga i debatter, men verkar vara ännu vanligare i kampsportsvärlden, och inte bara på mattan eller i ringen.

Vad Åsa Lempert (och även August Wallén) verkar ha missat att krönikan, även om den kanske är ett uttryck för en personlig åsikt, faktiskt framförs i ett journalistiskt medium. I detta fall Nordens största kampsportstidning. Därför bör man också fundera över vilken reaktion detta kan få hos allmänheten, och hur man uttrycker sig på ett sätt som gör att så många som möjligt förstår det budskap man vill föra fram.

I detta fall är det väl alldeles uppenbart att så inte är fallet. Även om det kanske inte riktigt var Åsa Lemperts ambitioner (vad vet jag) andades hennes krönika fördomsfullhet och trångsynthet. Hon hade mycket väl kunnat få igenom sin poäng och provocera även utan att använda den skarpa ton hon faktiskt använde, och utan att formulera sig som hon gjorde. Kanske hade krönikan till och med blivit bättre då.

Man kan nöta sparkar och slag på mittsar i flera år men det är inte förrän man är i en fight som man ser vad den är värd - lite så känns det med Åsa Lemperts litterära talanger.

Låter säkert jättebra och träffsäkert i huvudet, men på papper blir det bara missade poänger hela tiden.

TBJJ
Nej jag missar inte att krönikan är publicerad i en tidning. En tidning som liksom de flesta andra tidningar innehåller många olika delar som annonser, reportage, träningstips och krönikor.

De allra flesta krönikor av denna typ (dvs i motsats till släktkrönikor etc) publiceras i just tidningar. Vidare har krönikor en funktion som skiljer sig markant från reportage och artiklar och det verkar vara just här som majoriteten av de som har invändingar tycks missa grovt.

Jag personligen finner det uppenbart att vissa av dem som ser fördomsfullhet och trångsynthet i Åsas krönika lider av just det. Missar man ironin och självdistansen så kan man tolka krönikan som att den är nedlåtande men det kan också som en del hävdat i denna debatt bero på bristande läsförståelse.

Hetsen från vissa tycker jag som jag nämnt tidigare är direkt obehaglig...

smaug
Vill verkligen betona att jag på alla sätt tar avstånd från den hets som bedrivits gentemot dig och Åsa som personer - och tycker att det är extra viktigt nu när angreppen har blivit grövre. Till skillnad från en del andra här på forumet har jag för vana att försöka strunta i skitsnacket och vara så objektiv som möjligt - därför hyser jag fortfarande en stor respekt för din person och din insats för svensk fighting i allmänhet och MMA i synnerhet, trots alla märkliga rykten man hört genom åren.

Dock tycker jag att man som yrkesutövare faktiskt måste räkna med att få kritik för sitt arbete - och hur bra man är på det beror i mångt och mycket på hur man hanterar en sådan kritik. Tycker personligen att Åsa Lempert kunde ha hanterat kritiken smidigare än vad hon har gjort, och framförallt satt sig in mer i lagtexterna vad gäller upphovsrätt och liknande.

När du försvarar Åsas frihet att yttra sig är det hedervärt och förtjänar respekt, men att hon har frihet att yttra sig betyder inte att hon behöver uttala sig på ett kränkande sätt , vilket jag och många med mig tycker att hon gjorde. Att sedan kollektivt svära sig fria från kritik genom att säga att "det här är bara en krönika, alla andra likadant" är vidare ett riktigt svagt argument . Two wrongs don't make a right", som det så fint heter på engelska.

Sedan tycker jag att du bör ta dig en funderare på det här med självdistans. Hade Åsa Lempert haft tillräckligt med självdistans i den här situationen hade hon insett att hon inte riktigt är i en position där hon kan uttala sig på det sättet. Hade hon haft en större auktoritet och mer erfarenhet på området (d.v.s. Muay thai) hade hennes krönika kanske inte rört upp lika stora stormar. Nu råkar det dock vara så att hon faktiskt bara är en lite halvkänd thaiboxare utan någon riktig gedigen erfarenhet av vare sig Thailand, vilket gör att hennes ord får mindre bäring och att en eventuell ironi lättare går förlorad hos många av oss med "bristande läsförståelse".

Tryckfelsnisse...
...dök upp och klippte bort ett par ord i slutet av inlägget.

Det ska stå:

"[...]utan någon riktig erfarenhet av vare sig Thailand, Muay thai eller elitidrott överhuvudtaget, vilket gör att hennes ord får mindre bäring och att en eventuell ironi lättare går förlorad hos många av oss med "bristande läsförståelse"."

trist
Krönikan är över en månad gammal, men först nu dyker reaktionerna upp sedan Farre nämnt det i sin blogg. Känns lite som att hetsen uppkommit pga folk inte tycker att Åsa är i position att uttala sig. Kan själv tycka att hon höjer sig själv lite till skyarna i sina krönikor och blogginlägg men what a heck!
Detta har fått proportioner utan dess like. Nästan så att man börjar undra när man läser vissa inlägg om det inte i grunden handlar om fightplay vs fightermag.
Jag hade ton av respekt för Farre innan detta, men efter att ha läst flertalet av hans svar i sin blogg till diverse personer så har den respekten minskat enormt. Speciellt när en av hans poänger är att Muay Thai handlar om respekt.
Farre har sagt sin mening och det borde vara slut där, det hade sedan varit upp till Åsa om hon tagit till sig av kritiken därefter hade historien varit ur världen. Man hade sedan kunnat hoppas att folk tagit lärdom av det.
Nu har det istället spätts på fram och tillbaka och de personliga påhoppen blir både grövre och obehagligare.
Kampsportssverige mår inte bra av detta. Hela soppan hade kunnat skötas snyggare av samtliga parter.

Whats da big deal?
Tycker din KRÖNIKA är tydlig, fattade precis vad du menade och jag har endast läst den en gång. Har själv tränat lite i thai och oxå fått en lite släng av fenomenet. Men det som är viktigt är väl att alltid respektera sin tränare där man tränar. Vare sig det är i Thai eller hemma i svedala.... Sen bör man väl också anpassa sig till hur omgivningen fightas/tränar annars blir det nog svårt... Tror nog det finns skillnad mellan gymmen i sverige också, precis som i Thai. Sen så blir bara en krönika bättre av att man raljerar lite(om man nu skall kalla det så).... O det funka ju tydligen : )

Wow..
Tjo Åsa,

Hoppas att allt är bra med dig. :-)

Å jäklar vilket drag det verkar ha blivit efter denhär krönikan. Kritiken känns dock en smula hård på sina ställen. Jag håller med ovanstående kommentar. Att man ska respektera sin tränare vart man än befinner sig. Hur som helst. Fortsätt skriva om allt du vill. Jag kommer att fortsätta läsa :-) Vad sjutton, ibland blir det inte som man tänkt sig. Bara att ta nya tag. Ta hand om dig!

Hälsningar Jenny

Tack snälla...
Pepp och vettiga tankar värmer :)
Ha det folks! Och oroa er inte, jag viker mig inte för lite motstånd. Sånt brukar bara elda på mig mer. Både fler krönikor och fler bloggar dyker upp så småningom.

.
Ett välmenat tips är att du taggar ner lite.

.

2010-02-16 (18:10) 

Tack snälla...

2010-02-10 (22:49) 

Wow..

2010-02-10 (21:49) 

Whats da big deal?

2010-02-10 (13:05) 

trist

2010-02-08 (06:48)