Haaaaallllåååujjaa!

Attans bananer. Förkylning och halsont precis när motorn var på väg att gå igång. Aja. Bara vila ut och rensa ut skiten och ha tålamod. Ska icke låta mig själv bli irriterad, onödigt arg och störd av en liten förkylning. Därför skriver jag av mig för att bekräfta för mig själv att det inte är så jävla stort!

Från måndagens thai och styrka hade jag träningsvärk i varenda liten muskel, även sådana jag inte visste fanns. Det höll i sig ovanligt länge och nu vet man ju vad det berodde på. Jag har därför passat på att jobba så mycket jag kunnat(jag vet att man egentligen inte ska jobba heller men att ligga stilla är ju det svåraste som finns). Igår var en ritkigt energi-boost dag. En två timmars prommis med fajjan runt Höllviken, på strand och bland träd, med avslut på Bella Donna - grekisk sallad med kyckling + handboll. Inget brons men att ta sig så långt i VM är inte illa pissat Sverige. Klapp på era stora axlar, klapp klapp.

Veckans: Fick ett meddelande av Lorne Castle, Denise Mellors tränare(den engelska damen jag mötte i Malmö förra året i Maj) med förfrågan om re-match mot Denise nästa helg i England. Hon stod utan motstånd och de behövde någon snabbt. Nu när man inte alls är förberedd eller i form. Typiskt! Men, inte låta mig gå under jorden för detta i-landsproblem heller. Kul men inbjudan och det går ju fler tåg! Planer smids för en match om några veckor - hade suttit som handen i handsken nu inför SM.

Nu hör jag plikten kalla. Leksaksbilen ska styra mot storstan och idag ska jag agera arbetsmyra och sushi+bio-myra. Chull chull! (Som dom säger i The Sims)

Betty Spaghetti

Precis som tisdagen sprang iväg utan att man hann andas så är det fredag. Men ny dag som ny dag. Borde väl inte spela någon roll om det är freda, lördag eller onsdag? Skillnaden är väl att ikväll är det oficiell Taco-kväll i våra svenska hem. Dock bryter jag mot trenden och firar in min syrras 18:e år här på Tellus. Imorgon, lördag den 22:e blir hon vuxen och det ska vi fira och dansa för ikväll. Detta minus Tacos plus Italienskt. Minst ett kilo pasta ska ligga och skvalpa i magen innan kvällen är över. Det är väl bra med kolhydratuppladdning? ;)

Denna veckan har varit som en väckning för kroppen träningsmässigt. Man är definitivt inte kaxig efter en längre viloperiod. Jag skulle vilja beskriva mig som en sportbil som varit avställd i några år (och stått ute under vintern utan service eller ompyssling) och plötsligt ska startas igång. Efter två veckors träning med väldigt låg intensitet börjar kontakten med de musklerna som finns kvar försiktigt smyga sig på. Bortsett från igår, dagen efter mördarmassage av magiska Camilla. Jag var tvungen att avbryta sparringen på kvällsträningen. Det jag tänkte, och såklart ville att musklerna skulle göra, kom fem minuter senare och jag inte bara fick stryk - kroppen sade verkligen ifrån. Istället för att bara ignorera, bita ihop och köra vidare gjorde jag mig själv en tjänst och rensade skallen med bank på säcken. Lite mits och fys på det sen var det klart. För första gången på väldigt länge kollade jag på klockan alldeles för många gånger och tyckte att tiden gick väldigt låmgsamt. Ser fram emot att komma i form och känna mig som en kraftfull, ostoppbar noshörning som stångar sig blodig och skiter i vilket!

Förutom att träningen är så smått igång leker livet och - Det går bra nu! Fina vänner och människor i min omgivning gör vardagen extra rolig och spännande.

Goodbajs!

Hej hej hemskt mycket hej

Swiisshcch sa det så var tisdagen över. Knappt så jag hann tänka på att jag var kissenödig.

Jag har märkt en grej. När jag kvällen innan ställer klockan på en hyfsat tidig tid (och ställer minst tre alarm för att jag definitivt ska vakna) så vaknar jag alltid innan klockan ringer. Minst tre timmar innan. Därefter efter en gång i timmen och väntar in ringsignalen. Lite panik och rädsla för att somna om, komma för sent och förstöra min(eller någon annans) dag?

Förövrigt är jag lite grinig för att jag inte kört thai idag. Morgonens 30 min på bandet kändes mer som en liten teaser utan någon direkt trötthetskänsla eller endorfinkick. Att inte veta hur lång tid man har på sig att svettas och ta ut sig är något av det mest frustrerande som finns! Utan förvarning blir man avbruten när man ska hoppa upp på nästa trappsteg och höja ribban. DRYGT!

För allas trevnad ska Argabiggan Annie inte lägga mer tid här och nu (tänker inte ens berätta vad jag sysslat med hela dagen)  - det blir kvalitetstid med syrran istället. Hej hej hemskt mycket hejdå.

Ett, två, tre, fyra - jag har blivit en arbetsmyra

Milda mathilda vad kass jag varit med update. Skärpning på mig!

Hänt sedan sist vi sågs:

• Som sagt, 100 % Höllvikenbo och det känns alldeles, alldeles uuunderbart!
• Träningsdebut på klubben denna vecka. Träningsvärk därefter och energin börjar komma tillbaka.
• JAG HAR FÅTT MOTSTÅND I SM! Kan knappt fatta det och vågar inte riktigt ta ut lyckan i förväg eftersom allt kan hända och ändras.
• Inte nog med en match på SM, även motstånd från Portugal i Mars. Välkommen till Sverige för lite slagge.
• Har jobbat mån-fre, som inte hänt på väldigt länge. Now I am officially(stavning?) an arbetsmyra.
• Thailandsresan som var planerad som en träningsuppladdning inför SM brinner inne. Pengaträdet är tomt och det måste växa ut nya pengar innan planet kan lyfta mot värmen.

Gårdagen var en bra dag. Jag agerade arbetsmyra/skitkastare (inte bokstavligt talat att jag kastade bajs), lite energipåfyllning i den konstgjorda solen, visit i mitt andra hem, pizza + pastakräng med mina små chokladtoppar Marijeta och Mikaela och kaffemys hos Emma. En massa goda skratt, emellanåt lite för goda som ledde till hals- och magkramp, skitsnack och mycket djup(nästan botten) snack som antagligen gjorde oss ännu mer sammansvetsade. En himla massa kärlek till er chicas! Idag åker Emmaklämma till Thailand och jag avundas henne inte ett dugg. Att få fokusera på att träna, äta, sova, skita, sola och njuta. Inte nog med det. Underbara Raz är på plats och Mikaela(k) gittar om en vecka. Det är lugnt, bara lämna mig här!

Annars då? Jodå det är bra. Vardagen efter jul och nyårsuppehåll börjar så smått krypa sig på och faktiskt(egentligen onödigt ord enligt mig) gillar jag det. Kan erkänna att jag tidigare varit lite skraj för att få för mycket vardag vilket i längden blir astråkigt och enformigt. Men! Det är bara jag och mina tankar som bestämmer hur det ska vara/kännas. Därför så jag har bestämt mig för att inte vara rädd för det. Kan låta flummit och utsvävande men jag(och alldeles säkert många fler) måste lära mig att uppskatta småsaker som gör vardagen lite lyxig. Måste såklart inte vara en dyr och lyxig middag, inte något nytt klädesplagg eller sak utan något som annars kan vara självklart. Att få en stund med min mamma, att få en stund med mig själv(utan misstolkningar), vad som helst! Såhär sent påkommet är mitt nyårslöfte: Uppskatta småsaker och ta inget/ingen förgivet.

Sådärja, nu har jag fått till ett både djupt, lite småskojsigt och samtidigt lättsamt inlägg. Inatt kommer jag inte vara sömnlös och känna att jag bjudit på mig själv :)

Au revoir, ses snart igen kära amigos! (tråkigt utan bild, jag vet, men min dator vill inte ge sig - vägrar att låta mig ladda upp bilder på inläggen)

Flytt

Yes, nu flyttar jag! Kunde varit så bra att jag fått tag på ett heltidsjobb(hur jag nu skulle hunnit det med tanke på träningen), skaffat en etta någonstans och slitit mig loss från kopplet. Men nej, nästan lika bra är det. Imorgon är sista dag/natt i Svedala innan jag blir 100% Höllviken-bo.I hela mitt långa liv har jag bott här och nu gittar jag härifrån. Samtidigt som det känns gött så in i bomben känns det faktiskt lite kymigt måste jag säga. Man kommer inte längre gå ner på Ica och känna igen varenda människa, inte hyra film i videobutiken, inte gå en promenad på Svedalas gator. Oh nej, på  torsdag sker detta i Höllviken vareviga dag. Den karamellen kommer nog behöva sugas på ett bra tag innan det gått in.

Imorgon är det träningsdebut efter tre veckors(herre min skapare till jorden) uppehåll. Känner inte att det behövs berättas en massa anledningar till varför. Det finns nämligen inga vettiga. Förkylning, halsont, flyttpackning, jul, nyår - anledningar vs bortförklaringar? Hur som haver ska det bli riktigt JÄVLA (där bröt jag mitt nyårslöfte) fantastiskt underbart att få kicka igång och slå av sig. Min hösäck till kropp ska få liv igen. Finally! Dock var besvikelsen enorm när jag öppnade sidan där SM-anmälningarna lagts upp. EN anmäld i -45 kg klassen, som för i år är införd som en officiell viktklass, nämligen jag själv. Kul! Ingen match i SM detta året iheller. Jag vill också förjäna platsen i NM och VM precis som de andra i landslaget - inte bara få den gratis för att jag inte får motstånd. Har bestämt mig för att slita gumpalallan av mig för att få hit någon som vill fightas. Det måste ju finnas någon liten dam i Europa, helst inte Lotta eftersom vi redan mötts 4 gånger och antagligen möts igen i NM + VM, som vill slåss. Vet DU någon, bara bomba mig med mail, kommentarer vad som helst. I´m desperate! =)

Idag den 3:e Januari fyller både min lilla pappa och min lilla guddotter+kusin Elin år Grattis fastän jag sagt det mer än ett antal gånger. Mest för att jag ska ha skrivit det och så att alla kan se det och ge ett grattis på facebook...

Nu ska jag hel - istället för halv-kolla på hockey Sverige vs Ryssland i vår provisoriska soffa - två ihopslagna bäddmadrasser. Buena noche allihopa, även ni på andra sidan jordklotet.