VM nästa!

Snart snart snart är det dags. Känns som att det var helt nyss vi var på VM senast.

Som vanligt så önskar jag, när jag kommer så här nära, att jag hade lite mer tid på mig. Lite mer tid för att gå ner de sista kilona, att känna att "flowet", den perfekta känslan som jag vill ska finnas där när jag sparras, och framför allt -lite mer tid på mig att få huvudet inställt på ett sätt som gav mig mer trygghet och lugn.

Förra året var min viktklass en oerhört stark viktklass. Jag misstänker att så blir fallet även i år. Jag räknar med att ha Antonia Shevchenko (syster till Valentina med samma efternamn), vinnare förra året, i min viktklass även i år. Även en stark ryska, en ukrainska (som jag mött två gånger), den hårtslående danskan som vann European Cup, och den tekniska finskan Anna Willberg (som jag mötte om den scandinaviska proffstiteln). Jag bör nog också räkna med att även vitryssland är representerat, och kanske även Canada och Australien. Svårigheten att få visum kan ju eventuellt påverka deltagarantalet något, men vi hoppas att det inte blir nån större skillnad...

Jag har två dagar och tre nätter kvar tills vi åker till St Petersburg. De dagarna känns proppfulla redan nu i förväg. Tvätta, packa, hämta de där satans visumen, träna, mental träning för mitt huvuds skull, promenera i mängder för att tappa vikt, och dessutom så småningom även börja dra ner på vätska och kanske hoppa in i bastun en sväng redan innan vi åker. Jag längtar efter att få komma iväg. Då är liksom förarbetet genomfört och inget mer kan göras, och jag längtar efter att komma hem till lugnet efter VM.

Håll tummarna för mig är ni snälla... /Lina

Ps. Det är så typiskt att jag är den enda personen i hela landslaget som har den gula tröjan på mig på bilden, och att Martin snor mitt äpple precis när kortet tas! Den är tagen under VM förra året i Uzbekistan. Ds.