Nu har Scandinavian Fight Nights 1 gått av stapeln i Solna Hallen och här är de samlade intrycken av galan.
Scandinavian Fight Nights 1 var en gala som verkligen behövdes. Flera skickliga svenska fighters har nämligen haft svårt att få matcher och ännu svårare har det varit på hemmaplan. Fighters som David Bielkheden har förberett sig på fight flera gånger nu i rad utan att det sen blivit något. Både Chris Spång och Niklas Bäckström har prövat lyckan i UFC och vill nog gärna tillbaka. Amir Albazi hade aldrig fightats på hemmaplan i sin proffskarriär och flera andra svenskar behöver ta nödvändiga steg för att öka sin ”aktie”.
En ”hatmatch”, som det snackats mycket om, var den mellan Martin Fouda och Mohammad Babadivand – en fight som skulle skett i IRFA om bältet där, men som nu skedde på SFN istället.
Galan var riktigt charmig. Aningen yvig, men så familjär och trevlig att det inte gjorde så mycket att ett 60-tal personer sprang runt nära buren för att hålla på sina vänner. Dessvärre störde det en del som betalat extra för att få sitta nära buren och det där är något SFN måste ta itu med på kommande gala. IRFA hade samma problem en gång i tiden.
Stämningen var riktigt nice! Det var bara glädje och stor respekt från den lysande publiken. En enorm kärlek till sina fighters och inte hat mot motståndarna. Jag fick gåshud när Momo, Hamza och Teymur blev hyllade.
SFN:s Majdi Shammas skötte galan galant! Där har vi en talang helt klart. Det finns alltid saker som kan bli bättre, men känner jag honom rätt så kommer han ta till sig och har redan sett 10+ saker som kan förbättras. Saker och ting löser sig på plats men ibland sker det på bekostnad av några. Exempelvis att det helt vilt sprang runt folk (media?) och filmade galan med stark lampa som riskerade att blända fighters, skymma sikten för publik och störa coacher är bara dåligt. Det verkade som att det togs om hand på galan då det blev mindre störande spring efter ett tag men ändå. Lägger man till att det saknades bord för all press och att det inte riktigt fanns någon pressansvarig som tog hand om allting på plats så låter jag negativ. MEN negativ är jag inte alls. Det är inte mitt intryck av SFN det minsta då alla ansvariga var trevliga, familjära och lösningsbaserade. Det är bara helt enkelt väldigt mycket att tänka på när man arrangerar en gala.
SFN hade väldigt god stämning som sagt och jag tror verkligen att det här kan bli något riktigt bra och återkommande. Hjärtat finns på rätt plats och en fighter som Niklas Bäckström ställde till och med upp gratis. Familjärt är ordet och jag kände verkligen att jag saknat en sån här skön och avslappnad gala. Tack för det SFN.
Nu lite intryck av det viktigaste, fightingen och domarinsatserna.
Låt oss börja med Kevin Sataki och Rebin Saber:
Kevin har utan tvekan klivit fram som Sveriges bästa MMA-domare. Enbart kärlek till sporten, extrem tydlighet, helt objektiv och väldigt resolut i buren. Kevin rör sig som en fighter, är på rätt plats och analyserar matcherna och situationerna bra och snabbt när de sker.
Det var tufft för kvällens andra domare Rebin Saber helt klart. Dels för att buren skakade och darrade som ett asplöv men också för att Kevin är så elit. Rebin avslutade en match alldeles för tidigt och var lite osäker ibland men utöver det så skötte han sig bra. Det är inte lätt att vara en domare ska påpekas! Jag hoppas Rebin fortsätter och lär sig av sina misstag.
Poängdomarna
Poängdomarna känns bra nu i Sverige och jag satt för fjärde gången bredvid Måns Nilsson som jag tycker är en av Europas bästa poängdomare utan tvekan. Han har dessutom ett stort fighterhjärta och tar sitt jobb seriöst. Jag ser alltid till att vara noga med att inte störa honom under matcherna då hans fokus är 110 % på fighterna. Som det ska vara, men tyvärr inte alltid är fallet på ens stora internationella galor.
Svenska domare håller alltmer högre klass och det känns bra tycker jag. På läkarsidan behöver jag inte ens nämna något för vi har en läkare som är alldeles lysande i form av Carl Samuelson som alltid känns trygg och insatt.
Konferenciern
Jag gillade honom och tyckte han utstrålade god energi. Han kändes insatt och fick verkligen kriga mot dåliga förstärkare. Men oavsett så är han ett intressant och lite ovanligt ämne till konferencier och jag hoppas att jag får se honom igen.
Matcherna
Galan började med buller och bång då Malik Jahmaze besegrade Siehou Fawlise i en amatörfight. Vi är inte bortskämda med tungviktare i Sverige så jag tyckte det var riktigt roligt. Tungviktsklassen är alltid spännande då allting kan ta slut blixtsnabbt. Vilket det också gjorde. Båda fighters hoppas jag att vi får se igen.
Guram fick det inte helt lätt mot Arturo Chavez men vann rättvist på domslut. Jag gillade verkligen hur Hamid Corassani (aka Akira) coachade. Där har vi en spännande coach! Han påminner mig om flera grymma coacher men med sin egen stil där han försökte psyka Arturo innan matchen genom att stirra ut honom och så vidare. Inget lämnades till slumpen och tillsammans med coacher som Reza Madadi visar han att fighters kan bli riktigt skickliga på det.
En coach som annars sticker ut är Putte Berisha som jag alltid haft stor respekt för. Han är i samma kaliber som Joakim Engberg och en av Europas i särklass bästa coacher.
Amir Albazi slog en rätt tuff fighter och gick då till 8-0 vilket givetvis är grymt bra för en så ung fighter. Amir såg lättad och extra glad ut efter fighten och kanske är det inte så konstigt då han som sagt fightades för första gången i Sverige som proffs.
Fernando Flores chockade många genom att slå Michel Ersoy som lär komma tillbaka starkare. Fernando är ett framtidslöfte och lär inte underskattas i sin nästa fight.
Chris Spång gick en fight mot en rätt strykrädd herre men hann se supervass ut och det ska bli kul att fortsätta följa Chris karriär såklart. Matchningen var dock riktigt usel.
Hamzas debut var grymt rolig att se. Sådan skön stående stil och nedtagningsförsvaret fungerade. Hamza kommer bara bli bättre och bättre MMA-fighter och det ska bli riktigt roligt att följa hans karriär.
Daniel Teymur fortsätter att dominera. Han är nu 5-0 och han fortsätter att vinna på submissions. Imponerande.
Jonathan Westins ingångslåt är alltid Jämtlands nationalsång och bara det är coolt tycker jag. Han var dominant i fighten mot en kille som var 4-1. Jonathan flyger alltid lite under radarn, men han är bra. Riktigt bra.
Mohammad Babadivand slog en Martin Fouda som aldrig sett så bra ut förr. Martin har dessvärre förlorat många fighter i rad nu och hintade innan fighten att han skulle lägga ner MMA-karriären om han förlorade. Med tanke på Foudas match nu så hoppas jag han fortsätter. Momo utmanade Flores efter fighten och det kan bli en jäkla kul match. Momo behöver gå en hel bunt matcher och är fortfarande obesegrad i karriären.
Sadibou Sy var på väg att vinna mot Zauro Maisuradze men åkte då själv på en knock. Snöpligt men Sadibou kommer tillbaka.
Niklas Bäckström dominerade sin motståndare enkelt och hör hemma i UFC tillsammans med David Bielkheden som även han vann övertygande.
Överlag var SFN en riktigt bra gala och jag ser verkligen fram emot nästa. Fight Night-stilen passar bra och jag hoppas det här blir återkommande. Om jag verkat negativ så se det som detaljer som kan förbättras. Alla kan förbättras och det gäller verkligen alla. UFC precis lika mycket som en helt ny organisation som SFN.
Kommentarer